Kia Svaetichin: Behövs djurparker verkligen för arternas överlevnad eller är det en ursäkt för att fortsätta tjäna pengar på djur i fångenskap?
Kia Svaetichin undrar i senaste avsnittet av podden Sällskapet om djurparker verkligen behövs för arternas överlevnad.
Är det inte cyniskt att samtidigt som vi vill bevara utrotningshotade arter förstör vi systematisk deras naturliga livsmiljöer och så placerar vi de få exemplar som finns kvar i djurparker och gör underhållning av dem?
I slutet av förra veckan kom nyheten att det har blivit för dyrt att ha kvar de kinesiska jättepandorna Lumi och Pyry på Ähtäri Zoo. Pandorna ska kanske skickas tillbaka till Kina. Pandorna kom till Finland år 2017 som en gåva från Kina för att uppmärksamma det finska 100-årsfirandet av självständigheten. Pandaparet ägs fortfarande av Kina men bor på Etseri djurpark under ett hyresavtal som gäller i 15 år. Pandorna har varit i Finland i fem år vilket betyder att avtalet är i kraft ännu i tio år till.
I det senaste avsnittet funderar podden Sällskapet på om djurparkerna gör någon nytta för jordens hotade arter och den biologiska mångfalden.
Huvudorsaken till att pandorna har minskat är att människan har förstört dess naturliga miljö. Men i dag betraktas jättepandan inte längre som en utrotningshotad djurart. Jari Luukkonen, naturvårdschef för miljöorganisationen WWF Finland, säger till MTV Uutiset att det är ganska långsökt att prata om artskydd i det här sammanhanget.
Inga avkommor har blivit födda i fångenskapen i Etseri och det är ovanligt överlag att pandor får avkommor när de sitter i bur. Pandor som varit i kontakt med människor klarar sig inte mer fria.
Kina har blivit kända för sin så kallade pandadiplomati och landet har lånat ut pandor till flera länder runt om i världen. Då det gäller Finland var det meningen att de svartvita björnarna skulle gynna ländernas handelsförbindelser. Men det blev för dyrt. Bara bambun de äter kostar en och en halv miljon euro årligen.
Många incidenter på djurparker
Men pandorna är inte de enda djuren som varit i strålkastarljuset den senaste tiden. Om vi vänder blicken mot Sverige så har de haft en del rymningar och andra incidenter på sina djurparker den senaste tiden.
Vi minns Sir Väs, visst? Kungskobran på Skansen som bestämde sig för att rymma. I en dryg vecka gäckade han både besökarna och djurskötarna och höll sig undan. När kobran hade fått smaka på lite frihet ringlade han självmant ner tillbaka i terrariet.
Speciellt under förra året syntes det ett konstigt mönster hos djur i bur som rymmer. Två lappugglor kom åt att smita från Skansen i november ifjol. Ugglorna var fullt kapabla att klara sig i det vilda, men också vana vid att hanteras av människor. Den ena fångades snabbt in igen men den andra ugglan var på rymmen flera dagar innan den hittades.
Så blev det december i fjol och ännu en till skandal som infattade djur i bur skulle vi få tal del av. Den här gången var det fem schimpanserna som rymde från en djurpark i Sverige.
Den historien slutade i en stor tragedi. Fyra av schimpanserna sköts till döds och det kom fram fler fruktansvärda detaljer.
Schimpanser kan upplevas fredliga men de är extremt farliga. De är snabba, mycket starka och generellt orädda. Det kan snabbt eskalera till en livsfarlig situation, skrev djurparken på sin webbplats.
Djurparkens egna skyttar användes för att skjuta schimpanserna och djurparken utrymdes. Man sköt schimpanserna för att man upplevde dem som livsfarliga för omgivningen. Men de sköts hastigt och slarvigt.
Den äldsta schimpansen 44-åriga Santino fick sätta livet till i och med rymningen. Santino var något av en världskändis eftersom han som 31-åring i smyg gömde undan högar med stenar för att senare under dagen kunna slänga dem mot besökare.
Det gav upphov till uppmärksammade studier som bevisade att det inte bara är vi människor som har förmågan att föreställa oss händelser i framtiden och kan planera inför dem.
Djurparker finns för att bevara arter
Att hålla djur i bur försvaras ofta med argumentet att djurparker ska bidra till att skydda jordens hotade arter och den biologiska mångfalden. Eller är det bara ett svepskäl för att göra pengar på de här djurparkerna?
Sandra Jönsson, biolog med fokus på bevarandebiologi säger i en intervju med Dagens Nyheter att det är bra att man ifrågasätter delar av djurparksbranschen. Men samtidigt finns det djurarter som måste bevaras för att kunna överleva i dag och in i framtiden.
Det finns arter som har räddats av djurparker, till exempel visenten, den europeiska släktingen till Nordamerikas stora bisonoxar, är en sådan. Visenten utrotades i vilt tillstånd i början av 1900-talet, men eftersom ett antal individer fanns kvar i djurparker kunde arten återintroduceras i naturen efter andra världskriget. Det finns andra exempel som Przewalskis häst, davidshjorten och arabisk oryx.
Att djurparksskyttarna sköt ihjäl fyra schimpanser är en vidrig sak, men ännu värre är att vi också systematisk förstör de här djurens livsmiljöer så att vi sedan tvingas ta ifrån dem det liv de borde ha fått leva.
Människans exploatering av jordens hav och landområden har lett till att jordens arter dör ut i högre takt än någonsin tidigare under vår historia. Enligt FN:s expertpanel för biologisk mångfald och forskarnas beräkningar riskerar en miljon djur, växter och andra organismer att försvinna riktigt snart. En vanlig uppskattning är att det finns drygt åtta miljoner arter, men det kan vara en grov underskattning.
Världens länder har en räddningsplan för naturen
Forskare har sagt att vi måste ha en ny räddningsplan och vi har kanske bara tio år på oss att vända den här utvecklingen med arter som minskar och försvinner innan många ekosystem är så fullständigt förändrade att de inte kan återhämta sig och upprätthålla de livsuppehållande system som vi alla är beroende av.
I december i fjol hölls FN:s konvention för biologisk mångfald mötet COP15 i Montreal för att enas om ett nytt globalt ramverk för den biologiska mångfalden. Målbilden vid Montrealmötet handlade om att stoppa och vända förlusten av den biologiska mångfalden till år 2030. Och leva i harmoni med naturen vid 2050.
Högt ställda mål, men där man faktiskt lyckats få fram en handlingsplan.
Men är det motiverat med djurparker för arternas överlevnad? Svaret ett väl ett lite osäkert nja? Jag tycker att djurparker kan få finnas men de ska inte vara öppna för publik.
För att vända kurvan för att bevara den biologiska mångfalden behövs en genomgripande samhällsomvandling som inbegriper en attitydförändring i vårt förhållningssätt till andra arter. Det finns en plan, nu är det bara att verkställa den.
Behövs djurparker verkligen för arternas överlevnad?
Du kan kommentera artikeln fram till klockan 11 fredagen den 3 februari.