Teater: En häpnadsväckande vision av framtiden, mänsklighetens hybris och undergång
Vad berättar svamparna om mänskligheten då den är borta? En kort episod i svampcivilisationens universella historia är en fantasifull och visuellt sjudande bild av en framtid där teknik och natur smält samman.
I en avlägsen framtid återberättas historien om mänsklighetens öde enligt den information som finns lagrad i svampars rotsystem. Det är en försvinnande kort episod i den stora helheten, i så korta enheter är tiden formlös och svår att mäta.
Men informationen förmedlas av ett program som mänskligheten utvecklat, som heter fungi.net. Det översätter alla levande och icke levande väsens intentioner för varandra och är även i färd att avkoda svamparnas alfabet.
Scenbilden är ett öppet golv med ett dussin ljusskärmar på olika höjder som där abstrakta mönster i olika färgskalor spelas upp.
En grupp barn i Elsa Beskow-aktiga svamphattar sitter och tecknar avancerade rotmönster på golvet. Små upphöjda öar kring scenen som av lav eller isflak som är självlysande undertill, bidrar till den trolldomsaktiga atmosfären.
Intrikat fantasi om framtiden
En kort episod i svampcivilisationens universella historia är en intrikat fantasi om framtiden bortom människan – eller kanske bara tiden. Så fort man lyfter blicken från de mänskliga strukturerna är det nämligen inte så relevant var man upplever att nuet befinner sig i förhållande till allt det andra.
Massutplåningar kommer och går. Mycel har ingen begränsad livslängd, vad är väl en miljon år hit eller dit? (Linjär tid är hur som helst något av en fiktion.)
Tilltalet från våra tekniska användargränssnitt, med kroppslösa röster och mjuka ljudsignaler, möter en snillrik gestaltning av livets avancerade ekosystem för att visa en framtid där vår teknologi smält samman med naturen och lever kvar trots att mänskligheten själv är försvunnen. Vad kan det berätta oss?
Alla förstår allt, usch!
I några korta och humoristiska tablåer återberättas historien om mänsklighetens hybris och undergång.
En skolinspektör besöker en märklig ny skola där barnen istället för färdigheter lär sig att förhålla sig. Han tappar snabbt tålamodet, istället för att öva sig räkna och skriva lyssnar de på föredrag av en sten, lär sig lyssna på sig själva, ge plats och bejaka det annorlunda. Det är oförenligt med det moderna samhället, så klart.
Ett deprimerat geni utvecklar fungi.net, startar programmet och tar livet av sig. Plötsligt kan alla förstå allt och alla andra. Det är outhärdligt.
En kvinna testar den nya innegrejen och går i terapi hos en stol. Snart går det utför.
Mänskligheten utgör ett existentiellt hot mot livet på jorden, vilket får hela naturen att gå till ett samlat angrepp mot människorna med fasansfull effektivitet. Världens tankbataljoner står sig slätt mot världens djur och insekter, snart återstår bara små fickor av mänskligt motstånd som hotar med att detonera ett lager av kärnavfall för att utplåna allt liv.
Livet fortsätter. De sista människorna överför sina medvetanden i stenar och vätskor. Nya och obegripliga livsformer ersätter dem.
Ett myller av frågor
Att föreställa sig framtiden är alltid ett vanskligt företag, och det blir svårare ju längre fram man riktar blicken. Klockriketeaterns och Esbo stadsteaters föreställning En kort episod i svampcivilisationens universella historia tar sig an detta omöjliga uppdrag med största djärvhet, humor och insikt.
Den tekniska utvecklingen är svindlande redan idag, så hur kan inte världen se ut om femtio, tusen eller tiotusen år? Tankar om undergång infinner sig oundvikligen. Men föreställningen tar också det verkligt vågade steget att försöka se en god framtid, och frågar vad det är vi måste lära oss för att ta oss dit.
Men det är bara början. Detta roliga, fyndiga, rörande, stundtals groteska och förvirrande upplägg öppnar en rikedom av omöjliga och fascinerande frågor. Vad utgör ett språk? Var går gränserna för vad vår teknologi kan framställa? Hur kommer den att påverka vår förståelse om oss själva och vår plats i ekosystemen? Är vi redo för denna insikt?
Föreställningen kan inte annat än varmt rekommenderas.
Klockriketeatern och Esbo stadsteater. En kort episod i svampcivilisationens universella historia. Dramatiker och dramaturgi: Mikhail Durnenkov. Regi: Essi Rossi. Scenografi: Ksenia Peretrukhina. Ljuddesign: Pauli Riikonen. Kostymdesign: Liisa Pesonen. Ljus- och videoplanering: Ilmari Paananen. Producent: Irina Duskova. På scen: Carl Alm, Antonia Atarah, Elmer Bäck, Milla Kangas, Kauri Sorvari, Auri Hannus, Magda Lehtonen, Monika Lehtonen, Ruut Neves, Luna Rinkinen.
LYSSNA PÅ KULTURPODDEN OM SVAMPAR - bl.a. om föreställningen En kort episod i svampcivilisationens universella historia:
