Washington Post: Videor ger bevis på fortsatta gripanden och våldsamma tillslag mot iranska demonstranter
Fyra månader efter upproren runt om i Iran är demonstranterna fortfarande på gatorna, och myndigheterna svarar fortfarande med våld och hot.
De våldsamma tillslagen är mycket uppenbara i den sydöstra provinsen Sistan-Baluchistan där regeringen slog till hårt mot demonstranter i slutet av september.
Numera ordnas där varje vecka demonstrationer efter fredagsbönen.
Majoriteten av befolkningen i provinsen är etniska balucher, en övervägande sunnimuslimsk minoritet som i flera decennier diskriminerats av landets teokratiska shiamuslimska ledare.
– Det är ett av de största protestcentren, säger Hadi Ghaemi, verkställande direktör för Center for Human Rights i Iran till Washington Post, som har analyserat över hundra videor och fotografier. Tidningen har också intervjuat ögonvittnen och människorättsobservatörer.
De visuella bevis som WP har samlat in visar med ny tydlighet hur hårt säkerhetsstyrkorna agerar i regionen.
Irans fruktade revolutionsgarde (IRGC) arbetar tillsammans med kravallpolis och civilklädda agenter för att med våldsamma metoder slå ner demonstrationer och godtyckligt gripa människor. Civila utsätts för misshandel och beskjutning.
Det finns kraft i proteströrelsen
Det finns fortfarande kraft i den omfattande proteströrelse som fick sin början i september efter att den 22-åriga Mahsa Amini dog i samband med att moralpolisen gripit henne. Hon greps för att hon inte följt den strikta klädkoden för kvinnor. Hennes död utöste de största protesterna Iran har sett på flera år.
Rabiata och rasande – så kämpar de unga i Iran för att störta mullorna
Även om oroligheterna började med Aminis död riktar sig demonstranterna nu direkt mot den islamiska regimen. De flesta observatörer är överens om att regeringen inte har någon legitimitet bland stora delar av befolkningen som ser systemet som korrupt och förtryckande.
Ayatolla Ali Khamenei: Demonstranter är förrädare
Irans högsta ledare ayatolla Ali Khamenei anser att demonstranter är ”förrädare” och han anklagar dem för ”upplopp”. USA och Israel beskylls för att stå bakom oroligheterna.
' /%3E%3C/svg%3E)
Så här fungerar Irans religiösa elit som strider mot sitt eget folk – är reform eller revolution på kommande?
Irans högste ledare har börjat närma sig Ryssland.
Många exempel på blodiga tillslag
Den 30 september, eller ”blodiga fredagen”, dödades minst 66 personer av säkerhetsstyrkor i provinshuvudstaden Zahedan, enligt Amnesty International. Om målet var att krossa upproret fick det dock motsatt effekt. Demonstranterna har varit ute på gatorna varje fredag sedan dess. Ofta har protesterna mötts av säkerhetsstyrkor, vilket har resulterat i dödsfall, skador eller massgripanden.
Minst 29 människor har dödats under fredagsprotesterna sedan den 28 oktober, enligt Armed Conflict Location & Event Data Project (ACLED) som verifierar rapporter från lokala och internationella källor.
Den dödligaste incidenten sedan blodiga fredagen ägde rum fredagen den 4 november i Khash, söder om Zahedan. En video visar en skara män och unga pojkar som samlats utanför ett lokalt myndighetskontor. De kastar stenar och skanderar slagord mot regeringen. Genom hela videon hör man skott avlossas. Flera personer ligger orörliga på marken. Minst 18 personer dödades i Khash den dagen, inklusive fyra minderåriga, enligt den lokala människorättsorganisationen Haalvsh.
De största protesterna har ägt rum i Zahedan men de har också spridit sig till mindre städer.
Många demonstranter är inspirerade av Molavi Abdol Hamid, en framstående sunnimuslimsk präst som har använt sina veckopredikningar i Makki-moskén i Zahedan till att fördöma säkerhetsstyrkornas våld och misshandeln av fångar.
Sjukhus kan vara farliga platser
Videor som laddats upp till Telegram visar också kaotiska scener på ett sjukhus. Skadade personer, däribland minst två små pojkar, förs in med bloddränkta kläder.
Många demonstranter uppges undvika sjukhus eftersom de är under statlig övervakning. Det finns en risk för att säkerhetsstyrkor griper människor på sjukhusen. Många har därför börjat ta hand om sina skador hemma, och läkare och sjuksköterskor gör hemliga hembesök.
Lever under militär ockupation – massgripanden hör till vardagen
Många iranier upplever att de lever under militär ockupation
En av de mer framträdande uniformerade enheterna i Sistan-Baluchistan är FARAJA (Den islamiska republiken Irans lagupprätthållande kommando) som hör till de första som sätts in under demonstrationerna.
Flera stora svarta skåpbilar med emblemet FARAJA på sina dörrar kan ses i en video som publicerades den 25 november i Zahedan. Samma dag greps flera grupper av människor över hela staden. De som grips förs vanligtvis i skåpbilar till olika interneringscenter, säger en journalist som WP talat med.
Massgripanden är ett centralt inslag i regeringens tillslag. Uppskattningsvis 20 000 människor har hållits fängslade på olika håll i Iran sedan oroligheterna började, enligt den aktivistiska nyhetsbyrån Hrana. Det är ändå omöjligt att veta vad det exakta antalet är.
Den 5 januari rapporterades att minst hundra demonstranter gripits i Zahedan. Regimen har börjat använda sig av allt mer våldsamma och militariserade medel. En video visar män som står på en lastbil med ett skjutvapen monterat framtill, sannolikt ett maskingevär.
En annan video som delades online fredagen den 11 november i Zahedan visar säkerhetsstyrkor som ockuperar en gymnasieskola medan skottlossning hörs i bakgrunden.
”Polisen använder lokal klädsel, gömmer sig och väntar”
Medan iransk polis och IRGC-styrkor är synliga i Sistan-Baluchistan finns det en annan mer lömsk dimension i regimens metoder.
Videor på Telegram visar många exempel på män i lokal baluchisk klädsel, involverade i polisverksamhet. En iransk säkerhetsexpert bedömer att de här civilklädda styrkorna med största sannolikhet tillhör underrättelseministeriet, IRGC:s underrättelsetjänst eller vakternas frivilliga paramilitära avdelning Basij.
– De väntar ungefär 500 meter från moskén, de gömmer sig och de inrättar kontrollpunkter. Människor kan inte ens återvända till sina egna hem. Vi tror först att de kommer från vårt samhälle och vi går emot dem. Då tar de oss och griper oss, säger en invånare till WP.
En video filmad från ett hustak fredagen den 25 november visar flera personer utanför ett apotek i Zahedan. Videon visar en man klädd i lokala kläder som slår ner människor på marken.
En annan video som publicerades samma dag verkar visa en konfrontation mellan demonstranter och säkerhetsstyrkor. En man i mörk baluchiklädsel riktar ett vapen mot folkmassan. Vapnet identifieras som en granatkastare. Bakom mannen finns soldater i khakiuniformer som iakttar platsen.
Återvänder trots riskerna
Säkerhetsstyrkor övervakar alltså fortfarande människor, och filmar dem vid protester och vid kontrollpunkter. Trots det, och trots att det skjuts tårgas in i folkmassorna, återvänder människorna till gatorna varje fredag.
– Vi har rättigheter i det här landet, men tills nu har vi inte fått den minsta form av mänskliga rättigheter, säger en demonstrant till WP. Vi är redo att offra oss i dag, för våra barn i morgon.
Känd fängslad filmskapare inledde hungersstrejk
Människor i filmbranschen hör till de tusentals människor som gripits i tillslagen mot demonstranter.
Den hyllade iranske filmskaparen Jafar Panahi, som har suttit fängslad de senaste sex månaderna, meddelade på torsdagen att han inlett en hungerstrejk:
”I dag då många människor sitter fängslade i Iran har jag inget annat val än att protestera mot detta omänskliga beteende med min käraste ägodel – mitt liv. I protest mot rätts- och säkerhetsapparatens illegala och omänskliga beteende och detta gisslantagande inledde jag en hungerstrejk från och med den 1 februari. Jag kommer att vägra äta och dricka all mat och medicin tills jag släpps fri.”
Panahi greps i juli och anklagas för ”propaganda mot systemet”. Han ska avtjäna ett fängelsestraff på sex år.
Jafar Panahi filmer har vunnit priser på alla Europas största filmfestivaler.
EU svartlistar människor och fryser tillgångar
EU införde nyligen nya sanktioner mot Iran för de hårda tillslagen mot demonstranter.
Relationerna mellan EU och Iran har försämrats i takt med att samtalen om Irans kärnkraftsprogram har avstannat. EU har också blivit allt mer kritiskt inställt mot den iranska ledningens fortsatta våldsamma behandling av inhemska demonstranter, inklusive avrättningar. Irans leveranser av drönare till Ryssland fördöms också.
EU säger sig rikta sanktionerna mot ”dem som driver förtrycket”, och lägger till 37 nya namn på en svartlista över iranska personer och enheter som förbjuds att resa till Europa och vars tillgångar fryses.
EU-parlamentet har uppmanat EU att gå längre och vill att IRGC definieras som en terroristenhet. IRGC anklagas för det våld som riktats mot demonstranter i flera månader. IRGC bildades kort efter den islamiska revolutionen 1979 för att skydda det shiitiska prästerliga systemet. IRGC har uppskattningsvis 125 000 man och för befäl över den religiösa milisen Basij som ofta används vid tillslag.
EU anser sig ändå inte kunna lista det iranska revolutionsgardet IRGC som en terroristgrupp. Ett konkret juridiskt fördömande måste först avkunnas i ett medlemsland innan EU kan tillämpa en sådan beteckning.
Källor: The Washington Post, AFP, Reuters