Företag får inte längre ge tomma löften om klimatvänlighet eller koldioxidneutralitet – spelreglerna förnyas

Inom frivillig klimatkompensation har det länge varit möjligt att komma undan med grönmålning. Företag har framställt sin verksamhet som klimatkompenserad utan att ha behövt ge bevis för det. Men nu ska det ändra.

Enligt rekommendationer i den guide om god praxis på den frivilliga koldioxidmarknaden, som Miljöministeriet och Jord- och Skogsbruksministeriet publicerade på onsdagen, borde företag inte alls säga att de kompenserar sina utsläpp eller att de gottgör sina produkters koldioxidutsläpp. De uttrycken är alltför vaga och svårtolkade.

Kriterierna för utsläppskompensation kan du hitta här.

Den frivilliga utsläppskompensationen underlättades också genom ändringen av lagen om penninginsamlingar 2021. Innan det var det förbjudet att samla in pengar till koldioxidbindning utan tillstånd, men numera berör den inte utsläppskompensation.

Målet med den nya guiden är att förbättra den inhemska koldioxidmarknadens tillförlitlighet och erbjuda verktyg både för företag och för konsumenter. I den har man samlat internationell god praxis på koldioxidmarknaden och uppmuntrar till att införa dem i Finland.

Inhemska utsläppsprojekt räknas ofta dubbelt

Så vad är problemet med kompensation? Risken är att utsläppsminskningen räknas dubbelt. Det vill säga att företaget marknadsför klimatåtgärderna som egna, på samma gång som de räknas in i finska statens klimatmål.

Till exempel i olika projekt där man planterar skog eller binder koldioxid i finska skogar är det i praktiken omöjligt att förhindra dubbelräkning. Även om ett företag säger sig kompensera utsläppen för sina produkter räknas koldioxidbindningen Finland till godo, eftersom kolsänkorna befinner sig i Finland.

Företagsvärlden har därför önskat få klarare spelregler för kompensation. Företagen vill ha klarahet i hur de ska förhålla sig till projekt som erbjuder koldioxidbindning i Finland eller andra länder som har egna klimatmål.

Enligt guiden borde företag i sina påståenden skilja på utsläppsminskning och koldioxidbindning som stöder Finlands klimatmål och klimatåtgärder som sker utanför dem. Det sker genom att företaget köper koldioxidkrediter som inte räknas in i något lands klimatmål.

Två alternativ för att minska koldioxidutsläpp, som inte räknas i Finlands klimatmål, är att använda biokol, som kan binda koldioxid, i jordförbättring eller att binda och förvara koldioxid direkt ur luften. Men det är dyrt och därför inte så populärt.

Vad kan konsumenten kräva?

Enligt konsumentskyddslagen får företagen vid marknadsföring och i kundrelationer inte ge osann eller vilseledande information. Det gäller även miljöpåståenden vars användning vid marknadsföring följer två huvudprinciper:

Påståendena ska vara tydliga, exakta och begripliga och de får inte vilseleda och konsumenterna och företaget bör ha bevis för sina påståenden.

Företag borde berätta vad de gör för att minska sina utsläpp. När påståenden gäller köpta koldioxidkrediter borde konsumenten får veta hur många de är och hur stor del av företagets utsläpp de kompenserar. Företag ska också berätta var grunderna för påståendena kan hittas.

Inom kort kommer även EU att utfärda nya rekommendationer för marknadsföring av utsläppsminskningar.