Slam i mängder rann från vägbygget ner i skyddad fågelsjö – vattenfrågan fortsätter utmana nya korsningen i Läpp i Karis

Byggarna överraskades i somras då det kom fram att stora mängder smältvatten rinner genom korsningsbygget vid riksväg 25 i Läpp. Vattnet drog med sig stora mängder jord ner i det skyddade Läppträsket.

Byggarna var inte beredda på vattenmassorna utan tog till åtgärder först när olyckan var framme. Stadens miljöinspektör anser att åtgärderna hela vägen har varit underdimensionerade. Det mest akuta skedet är nu över men vattnet fortsätter utmana byggarna.

– Visst kan man efterklokt säga att vi borde ha planerat bättre. Jag kan inte säga varför det inte gjordes. Så kommenterar projektchefen på Trafikledsverket vattenproblemen i den nya korsningen vid riksväg 25.

I sommar ska alla problem vara över. Gräs ska då växa på korsningens slänter och hindra erosionen och allt det medför.

Det tror Antti Koski på Trafikledsverket. Han var och är projektchef för korsningsbygget som nu är klart. Koski tog över som projektchef när planerna redan var gjorda och arbetena i gång.

I sommar har ett år gått av korsningens garantitid på två år.

Korsningen ligger bara ett stenkast från den värdefulla och skyddade fågelsjön Läppträsket. Avståndet från korsningen till sjön är drygt 500 meter.

Projektchefen Antti Koski tror inte att allt vatten som runnit genom bygget har skadat Läppträsket.

Frågan om vattenhantering på både stora och små byggen kommer bli allt viktigare då extrema väderförhållanden blir vanligare. Det i sin tur beror på klimatförändringen.

De utmaningar som drabbat korsningsbygget i Läpp är ett exempel på hur det kan gå.

Våra vatten tar lätt skada vid husbygge – reglerna i Raseborg nu tydligare och ska följas

Gäller såväl stora som små privata byggen.

Detta hände: Vatten från Bäljars rinner ner till korsningsbygget

I juni 2022 var korsningsbygget vid riksväg 25 i Läpp i Karis i full gång. Om några månader skulle den nya korsningen tas i bruk.

Då märkte man att stora mängder vatten rinner genom bygget och ner i Läppträsket, som är ett naturskyddsområde.

Saken kom fram när en anställd vid Närings-, trafik- och miljöcentralen tittade på satellitbilder och lade märke till att det det syns något avvikande i Läppträsket.

Det rann helt enkelt så stora mängder vatten genom och från området. Mest då genom

Monica Österblad, miljöinspektör vid Raseborgs stad

Med vattnet rann slam ner i Läppträsket där slammet kan försämra livsvillkoren för arterna i träsket. Slammet bestod av jord, partiklar från bygget och annat finfördelat material från området.

Vattenproblemet berodde inte på någon läcka, berättar miljöinspektör Monica Österblad vid Raseborgs stad. Hon har följt med läget sedan problemen började.

”Det rann helt enkelt så stora mängder vatten genom och från området, mest då genom.”

Troligen hade vårens smältvatten från närbelägna Bäljars bostads- eller industriområde fyllt upp en underjordisk sänka någonstans i Bäljars. Sänkan svalde till slut inte mer vatten utan det så att säga rann över och ner till vägbygget.

”Det här vattnet var från början rent. Men det drog sedan med sig slam från bygget.”

Det är i och för sig inte ovanligt att att vatten om våren stiger upp till markytan i sådana mängder och med sådan kraft att man kan missta det för en rörläcka.

Det här gjordes

Nu blev det blev bråttom att stoppa vattnet som förde med sig slam i Läppträsket.

Diken från bygget ner mot sjön bekläddes med grovt stenmaterial.

Byggarna anlade också en liten sedimenteringsbassäng vid ett dike ungefär 200 meter nedanför korsningen mot Läppträsket. Bassängen skulle sakta ner vattenflödet så att slampartiklarna kan sjunka till botten i stället för att strömma vidare ner mot sjön. I ändan av bassängen byggdes sedan en liten damm som ytterligare skulle hjälpa till genom att filtrera vattnet som rinner ner mot Läppträsket.

Men det blev inte bra

Åtgärderna var ändå inte tillräckliga.

Under hösten (2022) märkte stadens miljöexperter att problemen inte var över.

”Branterna eroderar fortfarande kraftigt och det gamla slammet rör fortfarande på sig”, berättar Monica Österblad på stadens miljöbyrå om situationen på hösten.

Belastningen var inte längre lika stor som under byggskedet. Och en del av vattnet från Bäljars leddes nu runt området.

Men läget var inte som det borde vara. Åtgärderna hade varit underdimensionerade, menar Monica Österblad. Dels sattes åtgärder in för sent, när skadan redan var skedd. Och dels var både bassängen och dammen för små eftersom problemen fortsatte.

Under hösten ordnades därför ett möte mellan Trafikledsverket, Raseborgs stad, NTM-centralen och andra involverade.

Vissa förbättringar gjordes efter mötet men det fanns fortfarande problem, berättar Österblad som senast besökte platsen i månadsskiftet januari - februari.

Den pågående vintern har bjudit på fortsatta utmaningar.

”Den förbättrade grusvallen med finare grus, som lades i diket efter vår uppmaning för att bromsa och filtrera vattnet, har delvis spolats bort.”

Dammen vid sedimenteringsbassängen hade med andra ord delvis gått sönder. Den reparerades i början av februari.

Bilderna och videorna nedan visar läget en dag i början av februari vid sedimenteringsbassängen och dammen som skulle hindra slammet från att rinna i Läppträsket:

16 s

Så här mycket slam fanns i början av februari 2023 i ett dike strax nedanför den nya korsningen, före sedimenteringsbassängen och dammen. - Spela upp på Arenan

13 s

Det fanns slam ända nere vid ”deltat” där marken är blöt för att sedan bli själva Läppträsket. - Spela upp på Arenan

Det var omfattande åtgärder som vi tog till

Antti Koski, projektchef för korsningsbygget

Projektchef Antti Koski på Trafikledsverket tycker trots allt att de förbättringar som gjorts har varit betydande.

– Det var omfattande åtgärder som vi tog till.

Antti Koski uppger också att parterna kommit överens om vattenprover som ska tas före och efter dammen. De ska visa om konstruktionerna gör sitt jobb, det vill säga renar vattnet innan det rinner ut i Läppträsket.

Hur ofta tas det prover?

– Det tas en tillräcklig mängd prover, svarar Koski.

Hur kunde det överraska byggarna?

Markundersökningar visade redan 2019 att underlaget i Läpp kommer bjuda på utmaningar. Det finns tio meter lera innan man kommer ner till berg, hade undersökningarna då visat.

Jordarten i Läpp kallas silt. Det är ingen lätt jordart för vägbyggare: Partiklarna, kornen, i siltjord är så små att de inte kan urskiljas med ögat. Till saken hör att de eroderas, spolas, lätt bort av till exempel vatten.

Siltjorden suger också snabbt upp vatten och håller det kvar. En vattenmättad siltjord kan bli flytande om den utsätts för rörelser och vibrationer.

Det här visste man.

Det verkar ändå ha kommit som en överraskning att den leraktiga marken lätt rör på sig och kan få vattenmassor att strömma på oönskade sätt.

– Vi borde ha kunnat förutse se det. Jag vet inte varför det gick så här, svarar projektchef Antti Koski på Trafikledsverket.

Hur allvarligt ser du på det som hänt i en fågelsjö som hör till nätverket Natura?

– Det är beklagligt och jag vill inte tona ner det skedda, säger Antti Koski på Trafikledsverket.

Han betonar ändå att det inte var frågan om någon katastrof.

– Det var inga gifter som rann ut i Läppträsket utan finfördelat material, en naturprodukt. Jag anser att natur inte har förstörts.

Iida Kämäri jobbar med miljöfrågor på Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland. Läppträskets tillstånd är inte det bästa och Iida Kämäri påminner om att inget borde få försämra det ytterligare.

Sjön är på flera ställen omgiven av åkrar som kan bidra till eutrofieringen, det vill säga att näringsämnen hamnar i den grunda sjön.

Läppträsket - fåglarnas paradis

Öppna

Läppträskets naturvärde ligger i både fågellivet och växtligheten. Vad fåglarna beträffar, är Läppträsket viktigt både som häckningsområde och som rastplats för tusentals flyttfåglar.

Det förekommer sammanlagt omkring 160 fågelarter i och kring sjön. Av dem är ett hundratal sådana arter som häckar här.

Sjön är också viktig på grund av sin flora. I ängs- och vattenområdet känner man till inte mindre än 122 kärlväxter.

Man har tidigare observerat den supersällsynta växtarten spädnajas (Najas tenuissima) här. Arten är hotad i Finland och hör till de mest sällsynta vattenväxterna i hela världen. Förutom i Finland har arten iakttagits på några orter i Ryssland.

Andra sällsynta arter är korsandmaten (Lemna trisulca) och slokstarren (Carex pseudocyperus). Det finns många arter av nate i sjön.

Läppträsket hör till skyddsnätverket Natura. Det innebär att man varken på det skyddade området eller utanför det får göra saker som hotar skyddsområdets naturvärden.

Läppträsket utgör också en del av det riksomfattande fågelskyddsprogrammet.

När man skyddar naturområden och livsmiljöer, vill man bland annat hjälpa stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden.

Källa: Naturabeskrivningen för Läppträsket

”Det blir bättre”

I sommar ska alla vattenproblem hur som helst vara ett minne blott. Det menar Trafikledsverkets Antti Koski. Erosionen och vattenproblemen tar slut när gräset som såtts slår rot korsningens slänter och branter och hindrar partiklar i vattnet från att ta sig till Läppträsket.

Också Läpp kan få en våtmark

Korsningsbygget var ett gemensamt projekt för Trafikledsverket och Raseborgs stad. Korsningen blev klar i augusti. På grund av den tvååriga garantin är det staden och Trafikledsverket som tillsammans ansvarar för de problem som uppstår.

Stadens nya chef för samhällsteknik, Fredrik Bäcklund, konstaterar också han att första året alltid är kritiskt. När växtligheten slagit rot och börjar göra sitt jobb, lättar situationen.

Bäcklund tillägger att staden som bäst utreder om det kunde anläggas en våtmark med sedimenteringsbassäng också i Läpp.
Men det har inget med korsningsbyggets vatten att göra.

– Det kommer jättemycket vatten från åsen i Karis och det vattnet rinner söderut.

För att bromsa upp vattnets framfart skulle en våtmark inte vara helt fel, säger Fredrik Bäcklund.

Också i Horsbäck och Kärrby har staden anlagt våtmarker i samma syfte, för att bromsa upp vattnets framfart och få partiklarna att stanna i bassängen innan vattnet rinner vidare ner mot havet.