Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Tusentals köper sin första bostad med hjälp av mammas och pappas pengar – förmögenheten koncentreras då alla inte får hjälp

Uppdaterad 03.02.2023 11:42.
Karoliina Virkkunen i svart kappa och pälsmössa lutar sig mot en vägg.
Bildtext Att äga en bostad känns som en avlägsen dröm för Karoliina Virkkunen. Bild: Janne Nykänen / Yle
Bild: Janne Nykänen / Yle

I Finland får två av fem unga hjälp med att köpa den första bostaden och förmögenheten koncentreras då till samma familjer.

Karoliina Virkkunen, 31, har under sin livstid öppnat och avslutat två bostadssparkonton.

– Jag öppnade det första BSP-kontot när jag var där kring tjugo, på bankens initiativ. Jag kommer från en skilsmässofamilj med låga inkomster, jag har bott med mamma på hyra i en förort. Det kom som en överraskning att även jag skulle ha en chans.

Under studietiden behövdes besparingarna till annat. Coronakrisen for iväg med jobbet och pengarna gick till levnadskostnader. När de psykiska problemen dök upp gick det åt pengar till terapi. Studierna drog ut på tiden.

Virkkunen blev nyligen färdig med studierna och håller på att komma igång med sin karriär som akademisk snuttjobbare. En ägarbostad känns som en avlägsen dröm.

– Det tar tid att få ihop handpenningen och jag borde spara ännu mera så att jag kan köpa bankgaranti. Det är inte möjligt för mina föräldrar att stå för säkerheterna, säger Virkkunen.

En kvinna med lång svart vinterkappa fotograferad genom ett glest galler på en snöig väg,
Bildtext Millennialgenerationens representant Karoliina Virkkunens vuxenålder har präglats av flera ekonomiska kriser. Nu oroas hon av inflationen. “Jag väntar fortfarande på att den värld, som utlovas oss, ska öppna sig.” Bild: Janne Nykänen / Yle
Bild: Janne Nykänen / Yle

Tusentals får hjälp årligen

Alla startar inte från samma streck mot drömmen om en egen bostad.

Enligt en enkät som Danske Bank publicerade i slutet av fjolåret har 41 procent av dem som köper sin första bostad fått ekonomisk hjälp av föräldrarna. Det betyder att flera tusen finländare köper sin första bostad med hjälp av föräldrarna.

Det vanligaste sättet att hjälpa inom familjen är att erbjuda något av sin egendom som tilläggssäkerhet på bostadslånet.

Som garanti duger vanligtvis exempelvis en ägarbostad, besparingar och placeringar. Det här innebär att föräldrar med små inkomster och som bor på hyra knappast kan erbjuda tilläggssäkerheter.

Enligt Finlands största beviljare av bostadslån, OP Gruppen, får ungefär en tredjedel av dem som köper sin första bostad garantier av sina föräldrar eller av någon annan i den närmaste kretsen.

Det går att få en bostad utan hjälp

Yle frågade nyligen sina läsare hurudana erfarenheter de har av att köpa den första bostaden. Svaren visade att många unga ser bristen på besparingar och tilläggssäkerheter som det mest centrala hindret på vägen mot att bli bostadsägare.

Bristen på hjälp kan göra köpeprocessen långsammare men det är möjligt att få lån även utan, bedyrar experter på Danske och OP.

– Ett bostadslån är möjligt för alla som har betalningsförmåga och som har kredituppgifterna i skick, säger Mikko Jurvainen som leder Danskes låneexpertenhet.

Ett bostadslån kan garanteras med:

  • Egen eller annan persons tillgångar. Man måste ha mycket egna besparingar för att det inte ska behövas garantier, upp till 30 procent av bostadens värde.

  • Bankens eller försäkringsbolagets garantiprodukt. Garantiproduktens pris beror på kunden och på lånets storlek. Vanligtvis rör sig priset från några hundra euro till några tusen euro. Tilläggsbesparingarna bör finnas på kontot då lånet lyfts.

  • Gratis statsgaranti som hör till BSP-lån. BSP-lån är avsedda för 15–44-åriga personer som inte äger någon bostad.

  • Avgiftsbelagd statsgaranti. Det går att köpa en statsgaranti också för ett vanligt bostadslån. Statsgarantin beviljas för lånet i banken i samband med bolånebeslutet. För statsgarantin uppbärs en avgift som är 2,5 procent av statsgarantins storlek.

Källor: Danske Bank, OP & Statskontoret

Finlands Banks ekonomiska rådgivare Anu Raijas uppmanar till att börja bostadsspara i tid, även om det är frågan om små summor. Hon säger att man måste betrakta köpet av första bostad som ett långtidsprojekt.

– I de stora städerna är tröskeln till den första bostaden ännu högre än i glesbygden, säger Raijas.

Kvinna i svart kappa och pälsmössa står på en snöig gård framför ett egnahemshus.
Bildtext Karoliina Virkkunen uppskattar möjligheten att få renovera en ägarbostad så att den känns som egen. Om hon hade en egen gård skulle hon odla örter och morötter. Virkkunen fotograferades på en väns gårdsplan i Lahtis. Bild: Janne Nykänen / Yle
Bild: Janne Nykänen / Yle

Familjebakgrunden inverkar

Föräldrar hjälper sina vuxna barn att få ägarbostad också i andra länder.

I världen är fenomenet känt som Bank of Mom and Dad (mammas och pappas bank). Enligt faktaboken The Asset Economy (2020) stöder familjemedlemmarna finansiellt upp till 60 procent av förstabostadsköparna i Storbritannien.

Enligt en finländsk doktorsavhandling stöder familjebakgrunden i ägarbostad barnets möjligheter att bli bostadsägare.

Förutom att låna ut pengar kan föräldrar exempelvis garantera lån, ta en del av återbetalningen på sig eller sälja egendom för att hjälpa avkomman på bostadsstigen. Enligt Danskes enkät stöds barnens bostadsdrömmar också genom penningdonationer eller -lån.

En del får bättre utgångsläge än andra för ett självständigt liv

― Rådgivare Anu Raijas vid FB

Hjälpen kommer väl till pass eftersom det under en lång tid blivit allt dyrare att bo i de stora städerna. I Finland måste man typiskt spara 5–10 procent av bostadens köpepris. Ju dyrare bostad, desto större måste också sparandelen vara.

Familjehjälpen är inte det enda sättet för hur bostadsförmögenheten hopas. Också det inverkar att bostäderna i Finland å ena sidan är mycket dyrbara i en del av landet och å andra sidan mycket förmånliga i andra delar. Fenomenet koncentrerar förmögenheten till de stora städerna.

En dröm som blacknat

Karoliina Virkkunens dröm om en ägarbostad har blacknat. I hennes närkrets finns många stadsbor som bor på hyra och för dem känns ägarboende inte som en realistisk målsättning.

– Om jag köper en bostad måste jag på riktigt vilja bo i den. Jag vill bo i en stor stad. Det höjer på priset. Om man vill bo i Åbo i ett radhus eller egnahemshus som är i gott skick, måste man ha riktigt bra inkomster, säger Virkkunen.

Nu när Virkkunen är i arbetslivet kommer hon att börja bostadsspara igen. Drömmen är inte helt begravd.

– Kanske jag och min partner har möjlighet att köpa en bostad i framtiden. Men det är inte den viktigaste målsättningen.

Du kan kommentera artikeln fram till klockan 18 lördagen den 4 februari.

Texten är en översättning av Yle Uutisets artikel Äidin ja isän lompakko auttaa ensiasunnon ostamisessa tuhansia nuoria joka vuosi – ilmiö vaikuttaa varallisuuseroihin av Karla Kempas.

Diskussion om artikeln