Hoppa till huvudinnehåll

Sport

NHL-kolumnen: Sebastian Aho och Martin Necas behöver stöd – problem för ”Canes” då tilltänkta målskytten Max Pacioretty avslutade säsongen i Åbo

Sebastian Aho i Carolina.
Bild: All Over Press

Max Pacioretty var specialisten som skulle hjälpa Carolina med målskyttet. Istället landade han hos en annan sorts specialist i Åbo. Efter honom blev en tom lucka som – ”Canes måste fylla innan trade deadline.

Också NHL-podden tar tag i Carolina Hurricanes behov inför trade deadline. Avsnittet startar ändå med att diskutera Bobby Hull som gick bort.

Bobby Hull, Teemu Selänne, Aleksander Ovetjkin och frågan om att skilja på NHL-stjärna och privatperson

30:15

Carolina Hurricanes ligger på andra plats av 32 i NHL, är trea sedan nyår och har vunnit sju matcher i sträck. Natten mot måndagen levererade ”Canes” dessutom säsongens bästa insats med att slå Boston på ett övertygande sätt.

Det kan alltså för en och annan läsare kännas fullständigt befängt att komma med påståenden som ”behöver stöd” och ”problem” när det gäller ett lag som övertygar stort och ger ett ansikte åt uttrycket lagmaskin.

Så här är det ändå: efter att Hurricanes förra våren förlorade match sju mot New York Rangers i slutspelets andra omgång beslöt lagets chefer att det var sista gången som svagt målskytte grusar chanserna.

För ett år sedan gick Carolina lika starkt som nu och var en de riktigt stora favoriterna till att vinna Stanley Cup. När det sedan riktigt gällde föll laget i divisionsfinalen mot Rangers – trots ett massivt spelövertag.

Det var inte heller första gången som samma skedde: i slutspelen 2019, 2020 och 2021 åkte Carolina ut mot lag som dels kunde ta bort udden ur Carolinas fartfyllda anfallsspel och dels kliniskt förvalta sina egna lägen. Boston 2019 och 2020, Tampa 2021.

Burns och Pacioretty

Förra våren fick GM Don Waddell nog och beslöt sig för att lagets unga kärna behöver rutinerat och vasst stöd.

In kom en av ligans största offensiva backstjärnor, Brent Burns och den bombsäkra 30–35-målsskytten Max Pacioretty. Båda två är spelare som uttryckligen skjuter pucken i mål och fram till mål med hårda och precisa skott.

Enormt meriterade veteranen Burns har motsvarat förväntningarna både gällande produktion och person.

Max Pacioretty visade sig däremot ha en verklig akilleshäl: hälsenan. Den brast första gången förra sommaren, en knapp månad efter traden från Vegas till Carolina – och på nytt för en vecka sedan.

Max Pacioretty i Carolinas tröja.
Bildtext Anfallaren Pacioretty har haft otur med hälsenan.
Bild: James Guillory-USA TODAY Sports/All Over Press

Fem matcher och tre mål var vad Pacioretty hann leverera i Hurricanes tröjan innan han hamnade på ett flyg till Åbo för att bli opererad av topportopeden Lasse Lempainen. Säsongen är såklart över – kanske även 34-åringens karriär.

Han lämnar en lucka som måste fyllas om GM Waddell är konsekvent. Därför är uttalanden som ”behöver stöd” och ”problem” aktuella för ett av ligans – eller åtminstone grundseriens – bästa lag.

Det där med två olika världar

Att grundserien och slutspelet är två olika världar är inte tomt prat. Carolina hör till lagen vars välsmorda fyra femmors ”totalhockey” ger stor framgång i grundserien. Mängder med skott från blå, ständig rörelse och snabba passningar fungerar.

I slutspelet möter man ändå samma lag gång på gång samtidigt som försvarsspelet blir tuffare och aktivare. Den här kombinationen har nu flera år i följd lett till att Carolinas skott i playoff kommer från lite sämre lägen och det rörliga anfallsspelet ”sandpappras” i kanterna.

Plötsligt har Hurricanes främsta vapen blivit trubbigare – dessutom har laget i Tuukka Rask, Andrej Vasilevskij och Igor Sjestjorkin stött på målvakter som helt enkelt måste vara chanslösa för att släppa in puckar.

En del av problemet har Hurricanes (antagligen) fixat med att speciellt lagets ledande forwardar – Sebastian Aho, Martin Necas och Andrej Svetjnikov – nu torde vara fysiskt och mentalt färdiga för att inte bli ”utanför” området i offensiva zonen där matcher avgörs.

Martin Necas juhlii osumaansa New Jerseyn verkkoon 1.1.2023.
Bildtext Carolina är i behov av en till vass forward utöver Necas och Aho.
Bild: NHLI / Getty Images

Backarna Brent Burns och Brady Skjeis skott från blå fyller också alla kriterier.

En riktigt skarpt skjutande forward skulle behövas. Necas och Svetjnikov är vassa skyttar men har inte varit riktigt tillräckligt pålitliga, Aho i sin tur nätar oftast med finess och tajming.

Pacioretty skulle vara kanonen som gör att lagets powerplay – i playoff ofta så väldigt avgörande – får en giftig huggtand till. Annars är risken stor för att Burns eller Skjei alltid tar skotten från blå och motståndaren kan ”döda linjerna”. Resten tar målvakten.

Minns då att Rangers, Tampa och Boston slog ut Carolina genom att vinna specialsituationsspelet: de gjorde mål i powerplay och höll tätt i boxplay.

Prickskytten i tekningscirkeln dubblerar problemen för utespelarna och keepern i boxplay – Steven Stamkos, David Pastrnak, Mika Zibanejad. ­

En direkt ersättare för Pacioretty – eller en ”legitim” andracenter?

När den här texten publiceras är det exakt en månad till att transferfönstret stängs. Hur tänker Carolinas beslutsfattare?

Är man ute efter en direkt ersättare för Pacioretty – en ytterforward som gör mål med vassa skott? Eller är det sedan också en så kallad legitim andracenter som står högst på listan?

Brind’Amour skulle önska att Jesperi Kotkaniemi kunde bära rollen av att centra kedjan med Necas och Svetjnikov. Coachen vill ändå se 22-åringen producerar mera. Då ska det sägas att ”KK” i de fem senaste matcherna stått för fyra poäng och gjort en massa saker ypperligt.

Andra alternativet har varit veteranen Paul Stastny, men 37-åringen har inte riktigt tempot i sig. Dessutom har han producerat sämre än Kotkaniemi.

Går man efter en center?

För en vecka sedan – genast efter att Pacioretty skadades på nytt – skulle undertecknad och väldigt många andra ha tippat på att GM Waddell gör sitt yttersta för att slå två flugor med en smäll. Att spelaren man går efter är Vancouvers målfarliga center Bo Horvath.

Så kom nyhetsbomben om att Horvat landade i New York Islanders. Såvida inte Islanders beslutar att sälja honom vidare, ifall av att slutspelschansen försvinner, är Horvath utom räckhåll.

Bo Horvat
Bildtext Horvat flyttade från Vancouver till New York.
Bild: Bob Frid-USA TODAY Sports

Ett annat attraktivt centeralternativ kunde vara St. Louis Blues vinnarskalle Ryan O’Reilly. Han skulle på många sätt passa som hand i handsken för Carolina och Brind’Amour. Men här finns uppenbara problem.

Dels är O’Reilly långtidsskadad och fast han borde vara redo för comeback senast inom ett par veckor, så är risken stor för en Pacioretty i repris. Dels är O’Reilly ingen speciellt vass målskytt, utan mer än center som gör sina yttrar till vassa målskyttar.

Forne förstacentern i Calgary, Montreals Sean Monahan, figurerar också i ryktena, men hans produktion har inte varit bra på länge – och han har ingen vinnargloria över sig.

Eller en målskytt på kanten?

Kanske det ändå lutar mot att fylla ytterforwardsrutan efter Pacioretty. Då finns det tre namn som verkar extra intressanta med tanke på att skjuta pucken i mål.

Den riktigt stora fisken är såklart Chicagos Patrik Kane, som knappast vill avsluta sin karriär i ett bottenlag. Kane känns ändå som en spelare med rakt ut sagt svaga förutsättningar för att passa in i Brind’Amours system. Kane har aldrig brytt sig jobb över hela rinken.

San Josés Timo Meier är ett annat hett namn. Den 26-åriga schweizaren blir begränsad fri agent (RFA) i sommar och har funnits i trejdspekulationer redan länge. Meier har många styrkor som spelare – inte minst den att han redan gjort 28 mål under pågående säsong.

En spelare som antagligen skulle passa mycket väl in i Carolina är Philadelphia Flyers målfarliga Travis Konecny. Den strax 26-åriga ytterforwarden blir fri agent om två år: är han intresserad av att skriva nytt kontrakt med långvariga krisklubben.

Flyers når knappast någonstans innan Konecnys kontrakt är slut och de 24 målen han skjutit i 45 matcher den här säsongen gör honom mycket intressant just nu för en ”contender”. Konecny känns också som en spelare i Brind’Amours smak.

Har ”Canes” något att erbjuda?

Kvar finns ändå en riktigt stor fråga: vad vill och kan Carolina ge i utbyte?

Spelarna som kunde få en stor fisk att röra på sig, hör till lagets ryggrad och känns som omöjliga att ge upp. Och de spelarna som inte hör till kärnan i Brind’Amours maskin är ingen valuta man får något värdefullt för. Åtminstone ingen ensam.

Ifall Waddell beslutar sig för att satsa stort på en målskytt kan det bli överraskande namn som plötsligt får packa sin kappsäck.

Om en månad vet vi – tack för att du läste.

Källor: nhl.com, hockey-reference.com, hockeydb.com, dailyfaceoff.com

Diskussion om artikeln