Matas hjortdjuren för mycket och i onödan? Jägare för ut 18 miljoner kilo mat åt vitsvanshjortar

Jakten på vitsvanshjort slutar den 15 februari. I Egentliga Finland får man den här jaktperioden skjuta 24 544 vitsvanshjortar, men hittills har det jagats färre vitsvanshjortar än under de senaste säsongerna.

Det är svårt att avgöra vilken inverkan matningen har på vitsvanshjortstammen i Finland, men siffror och statistik ger åtminstone en fingervisning.

Specialforskare Juho Matala vid Naturresursinstitutet Luke uppger att jägarna under sex månader för ut 17,6 miljoner kilo mat åt vitsvanshjortar. En hjort behöver dagligen nästan två kilo mat.

– Vinterutfodringen räcker till för att mata 50 000 vitsvanshjortar i ett halvt år så att det är deras huvudsakliga föda. Jag är ganska säker på att stammen inte skulle öka så här snabbt utan vinterfodringen, säger Matala.

Enligt Naturresursinstitutets senaste stamuppskattning fanns det före förra säsongens jakt cirka 183 000 vitsvanshjortar i Finland. Efter jakten fanns det kvar cirka 109 000, men de ökar igen under året.

Vitsvanshjorten har nu brett ut sig i ungefär halva Finland. Man har sedan 2021 haft vitsvansen införd i beståndsvårdssystemet som varit i bruk för älg sedan 2015. Det betyder att de regionala viltråden fastställer konkreta målsättningar för hur många vitsvansar det ska finnas i de olika älgförvaltningsområdena. De årliga beskattningsmängderna (jaktbytets storlek) uträknas utgående från målsättningarna och information om stammens aktuella storlek och produktivitet, så att lämpligt antal djur fälls under jaktsäsongen och stammen därmed kommer att motsvara målsättningarna inom några år.

Man vet ändå inte säkert vilken inverkan vinterutfodringen har på stammen, eftersom det inte har undersökts i Finland. Det man vet är att vitsvanshjorten med hjälp av vinterutfodringen klarar sig över vintern i bättre kondition och att det därför föds fler kid på våren.

– I USA har man märkt att vitsvanshjortar som fått extra mat blir könsmogna tidigare. Dessutom är kiden i bättre kondition och de har större chans att överleva, säger biolog Jenni Poutanen från Åbo universitet, som disputerat om vitsvanshjortar.

Å andra sidan: De flesta vitsvanshjortarna skjuts vid matplatserna

Matningen gör visserligen att antalet kid ökar, men man kan inte direkt se ett samband med hur stor stammen är. Orsaken är att de flesta vitsvanshjortarna skjuts vid utfodringsplatserna. Matningen bidrar alltså till att stammen både ökar och minskar.

Vinterutfodringen har större betydelse för vitsvanshjortarna i trakter med mycket snö.

Därför skulle det inte ens behövas någon stödutfodring i det snöfattiga Egentliga Finland, säger älgförvaltningsområdesplanerare Antti Rinne vid Finlands viltcentral. Däremot anser han att lockutfodring är mycket viktig.

– Om man slutade mata djuren helt och hållet skulle jakten försvåras och bytesmängderna rasa. På så vis matas hjortdjuren inte för mycket, säger Rinne.

Rinne förklarar skillnaden mellan lockutfodring och stödutfodring med att stödutfodring görs av viltvårdande skäl där det är en gles hjortstam. Lockutfodring används att höja effekten i jakten genom att locka djuren till lämpliga platser där de kan fällas, samtidigt som man lockar bort dem från ställen där de orsakar skador, exempelvis vägar och odlingar.

Rinne säger att vitsvanshjortstammen varierar mycket också inom landskapet och ibland inom väldigt korta avstånd. Det leder till att jakten lyckas bra för ett jaktlag samtidigt som man i grannskapet inte lyckas skjuta en enda vitsvanshjort.

– I Egentliga Finland är jaktlagen verkligt små, så med utfodringen kan man locka djur också till sitt eget jaktområde, säger Rinne.

Artikeln är en bearbetad version av Yle Uutisets artikel Syötetäänkö valkohäntäpeuroja liikaa? Metsästäjät kantavat ruokintapaikoille liki 18 miljoonaa kiloa ruokaa, skriven av Vesa-Matti Ruuska.

Artikeln är 5.2.2023 klockan 14.21 korrigerad. Ursprungligen stod att det inte finns någon klar plan för hur vitsvanshjortstammen ska hanteras och hur mycket hjort som egentligen ska finnas i Finland. Men sedan 2021 har man haft vitsvansen införd i beståndsvårdssystemet. Det betyder att de regionala viltråden fastställer konkreta målsättningar för hur många vitsvansar det ska finnas i de olika älgförvaltningsområdena.