Hoppa till huvudinnehåll

Ekonomi

Teknologiindustrin har nått ett förhandlingsresultat

Uppdaterad 03.02.2023 15:06.
Jarkko Ruohoniemi, med Riku Aalto i bakgrunden.
Bildtext Jarkko Ruohoniemi vid Teknologiindustrins arbetsgivare har förhandlat med Industrifackets Riku Aalto (i bakgrunden) under medling av riksförlikningsmannen. Bild från 27 januari 2023.
Bild: Silja Viitala / Yle

Arbetstvisten har hotat att utlösa en serie strejker också inom övriga branscher, men nu har Industrifacket och Teknologiindustrins arbetsgivare nått en lösning.

Parterna i teknologiindustrins arbetskonflikt har enats om ett förhandlingsresultat, skriver Riksförlikningsmannens byrå på Twitter.

Det är alltså Industrifacket och Teknologiindustrins arbetsgivare som har förhandlat, under medling av riksförlikningsmannen.

Överenskommelsen måste fortfarande godkännas inom organisationerna och innehållet i avtalet kommer att publiceras först efter det.

Strejker kan blåsas av

Arbetskonflikten har hotat leda till omfattande strejker. De första strejkerna inleddes på onsdagen. Facket har varslat om fler strejker som skulle inledas 8 februari och 15 februari.

Eftersom parterna inte hade lyckats komma överens har medlingen skett under ledning av riksförlikningsman Anu Sajavaara.

Enligt Teknologiindustrins arbetsgivare kommer strejkerna och övertidsblockaderna inom branschen att blåsas av om både arbetsgivarorganisationen och facket godkänner förhandlingsresultatet.

Industrifackets ordförande Riku Aalto uppger att Industrifackets styrelse har sammankallats för att ta ställning till förhandlingsresultatet på söndag.

Industrifackets ordförande Riku Aalto

Därför är Riku Aalto landets mäktigaste man just nu – Industrifacket i nyckelroll

Industrifacket bestämmer lönenivån för en miljon löntagare.

Nyckelroll som kan stoppa en rad strejker: ”Ketchupeffekt”

Förhandlingarna inom teknologiindustrin har en nyckelroll för hela den finländska arbetsmarknaden, eftersom det anses vara en central exportbransch.

Förhandlingarna inom en rad övriga branscher har stått stilla i väntan på en överenskommelse inom exportbranschen, som ofta är riktgivande då man slår fast lönenivån.

– Överenskommelsen kan tänkas leda till en så kallad ketchupeffekt, alltså att förhandlingarna framskrider i andra branscher som har stått i standby och väntat på den här lösningen. Det finns ändå ingen garanti för det, säger Mika Helander, arbetsmarknadsforskare vid Åbo Akademi.

Enligt Helander är teknologiindustrins starka position delvis ett arv efter Nokias storhetsdagar.

– Många tänker att det är exportbranschen som så att säga bakar kakan, alltså för in medlen som sedan distribueras i nationalekonomin. Teknologiindustrin anses vara den viktigaste branschen inom exportsektorn, men också metallindustrin och verksatsindustrin är viktiga.

Fackrörelsen ifrågasätter exportbranschens roll

Inom fackrörelsen har det förekommit kritik mot arbetsgivarorganisationer som vill vänta på teknologiindustrin, och till exempel har Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC (som bland annat Industrifacket hör till) meddelat att man kommer att samordna stridsåtgärder i allt högre grad som ett slags motdrag.

Arbetstvisten inom teknologiindustrin har alltså hotat spilla över också till andra branscher. Servicefacket Pam och Bil- och transportbranschens arbetarförbund AKT har varslat om stridsåtgärder för att lägga press på förhandlingarna.

Enligt Teknologiindustrins arbetsgivare har både fackförbundet Pro och De högre tjänstemännen YTN varslat om strejker och medlingen med dem fortsätter på söndag.

– Framtiden är alltid svår att förutspå med det kaotiska system vi har. Inom fackförbunden anser många att vi inte borde gå enligt en exportdriven modell och det finns inga garantier för att lönenivån i teknologiindustrins avtal kommer att godkännas genomgående. Men överenskommelsen visar att det finns en förmåga att uppnå förhandlingsresultat och det lättar upp atmosfären på hela arbetsmarknaden, säger Helander.