Alexandra Ekholm vill bli behörig klasslärare – men det är svårt att studera på distans

Alexandra Ekholm vill gärna studera till lärare, men det är inte lätt då familjelivet finns i Tenala, huslånet ska betalas och utbildningen är på annan ort. Hon önskar att vuxenstuderandes behov skulle tas mera i beaktande.

Professor Ria Heilä-Ylikallio vid Åbo Akademi säger att man borde hitta lösningar för vuxenstuderande som önskar en långsammare studietid än den snabba takt som Undervisnings- och kulturministeriet förespråkar.

Men just nu är universiteten beroende av statligt stöd som är kopplat till hur många som utexamineras inom rätt tid.

Alexandra Ekholm försöker studera till lärare: "I Finland borde även vuxna kunna studera"

8:56

Vi börjar med Alexandra Ekholm som har en examen i företagsekonomi från yrkeshögskolan Novia. Det var som assistent till en skolelev som hon insåg att det är lärare som är hennes grej.

– Jag har ända sedan liten talat om att bli lärare. Jag fick ett vikariat efter tiden som assistent och på den vägen är det.

En del föräldrar tycker kanske att jag inte är lika mycket värd

― Alexandra Ekholm om känslan som obehörig klasslärare

Nu har Alexandra Ekholm jobbat som obehörig klasslärare i fem år och hon bestämde sig snabbt för att bli behörig lärare. Hon säger att man kan jobba som obehörig lärare, men det finns en del nackdelar.

– Jag har inte samma lön som en behörig lärare och jag är arbetslös i juni, juli och halva augusti. En del föräldrar tycker kanske att jag inte är lika mycket värd och det märks bland en del kolleger också.

Lång väg mellan Tenala och Vasa

Ekholm började studera vid Öppna universitetet och sökte även två gånger in till pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet, men lyckades inte komma in.

Efter det sökte hon till fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi i Vasa och blev antagen till speciallärarstudier hösten 2022.

– Det är lång väg mellan Tenala och Vasa, så jag funderade länge på det här. Men det är min enda chans så jag provar på det nu.

Alexandra Ekholm hörde av sig till fakulteten i Vasa och berättade om sin livssituation med familj i Tenala, huslån och jobb.

– Jag fick höra att det alltid finns några studerande per år med liknande situation och att det löser sig. Så jag tänkte att vad bra.

Ekholm upplever att det ändå inte varit så enkelt då hon inför kurserna hört sig för hur hon skulle kunna studera på distans.

– En del svarar inte, andra skickar långa meddelanden och andra säger rakt ut att nej, det går inte. Jag har full förståelse för att man ibland måste vara på plats för att visa sitt kunnande. Jag är inte ute efter en genväg, men det är skillnad på en som är 19 år och inte har en utbildning och en som är 36 och hunnit få en del erfarenhet.

För dyrt att hyra studielya

Ekholm kan tänka sig att någon gång åka till Vasa, men inte så ofta.

– Jag kan inte åka till Vasa för en kurs som räcker några timmar, en gång i veckan. Det betyder att jag måste ta två dagar ledigt och det är halva min lön. Det går inte.

Det finns inte heller en möjlighet att skaffa en studielya i Vasa.

– Jag har fått höra att ja, vi bodde i Vasa då vi studerade. Men jag har familj, jobb och lån så jag klarar inte ekonomin med en studielya i Vasa.

Vad önskar du dig av utbildarna?

– Jag vill poängtera att jag inte är arg på någon. Personalen gör så som systemet är uppbyggt. Men i Finland borde även vuxna kunna studera då vi har två fina universitet i Åbo Akademi och Helsingfors universitet. Jag skulle vilja att de kommer emot och inser hur många obehöriga som vill bli behöriga lärare. Det borde finnas en vuxenutbildning utan att sänka standarden.

Alexandra Ekholm föreslår att det skulle finnas kriterier för vuxenstuderande som vill studera till lärare vid ÅA och HU.

– Man skulle kräva en viss grundutbildning, en viss ålder och att man jobbat till exempel tio år. Man skulle ha kriterier så att inte vem som helst kommer in på studieplatserna.

Professor: Vi borde hitta lösningar för vuxenstuderande som vill studera i långsammare takt

13:15

Vid Helsingfors universitet och Åbo Akademi konstaterar man att studierna är uppbyggda för närstudier, men att vissa delar går att genomföra på distans.

Anna Slotte, äldre universitetslektor vid pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet, säger att universitetet förstår till exempel Alexandra Ekholms situation.

– Men för det mesta är det så att om man vill studera något speciellt så får man lov att flytta. Vi har märkt att pandemin satt sina spår i folk som hoppas det är möjligt att studera på distans.

Vid Helsingfors universitet ordnas delar en enstaka kurser för blivande klasslärare på distans. Det är bland annat fråga om kurser för första, andra och tredje årets klasslärarstuderande.

– Andra årets klasslärarstuderande inom bildkonstens didaktik har bland annat genomfört ett samarbete på distans med Katarinaskolan i Karis.

Till klasslärarutbildningen hör också en hel del valfria studier som kan läsas också vid andra fakulteter. Inom dessa har studenter möjligheter att särskilt satsa på litteraturkurser, som är en form som förekommer vid universiteten, konstaterar Slotte.

Anna Slotte berättar också om en grupp studerande från Lovisa i östra Nyland som bor på hemorten och pendlar till Helsingfors.

– Även om vi inte har hybridstudier med videoföreläsningar, så kollar de här studerandena med lärarna om det är möjligt att i samarbete med andra studerande ordna ett distansmöte så att de som inte är med på frivilliga föreläsningar på universitetet ibland kan delta på distans.

Anna Slotte säger att ur hennes perspektiv har det hittills fungerat bra.

– Det är främst frågan om lite äldre klasslärarstuderande som ofta har familj på hemorten.

Distansundervisning utvecklas vid ÅA

Både Helsingfors universitet och Åbo Akademi har blivit bättre på distansundervisning på grund av coronapandemin, säger Anna Slotte och professor Ria Heilä-Ylikallio som är utbildningslinjeansvarig för klasslärarutbildningen vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi i Vasa.

Vid Åbo Akademi utvecklas just nu distansundervisningen bland annat via flerformsutbildning inom småbarnspedagogik.

– Det är en stor satsning där målsättningen är att det ska vara möjligt att studera och arbeta samtidigt och på det sättet få behörighet som lärare inom småbarnspedagogiken, säger Ria Heilä-Ylikallio.

Utvärderingen visar att det finns fördelar med utbildning på distans, men vissa delar vill de studerande att ska ske på universitetet.

– Det är inte så svart och vitt, att allt går att göra på distans eller på universitetet. Det här är en utvecklingsprocess som alla universitet går igenom för tillfället.

Det är ännu inte klart när Åbo Akademi utvidgar flerformsutbildningen.

Även vid Helsingfors Universitet finns flerformsutbildning för lärare i småbarnspedagogik. Utbildningen pågår nu andra året och en ny grupp antas till hösten.

Ingen vet hur framtiden ser ut, men den nya läroplanen bygger på närstudier

― Anna Slotte, Helsingfors universitet

Åbo Akademi deltar också i satsningen på digivision där man vill bygga ut digitaliserade utbildningar på distans.

– Så vi är intresserade av att utvecklas hela tiden, men principen på klasslärarutbildningen är att utbildningen på kandidatnivå är på campus. Vi har placerat sådana kurser som i högre grad förutsätter närvaro under de tre första åren. Under den tvååriga magisterutbildningen har man större möjligheter att studera på distans.

Både Anna Slotte och Ria Heilä-Ylikallio pratar varmt för närstudier.

– Det finns inga planer på Helsingfors universitet att ändra på tanken att utbildningen är uppbyggd för närstudier. Det är givande att vara på plats, man utvecklas som människa, säger Anna Slotte.

Ria Heilä-Ylikallio poängterar att lärarna har ett yrke där de jobbar med människor.

– Som klasslärare har man ansvar för minderåriga barn, man ska utveckla en sensitivitet inför barnens språkutveckling och välmående, kunna prata med dem och även med andra personer i skolan och föräldrarna.

Finns det alls någon möjlighet att tänka i andra banor gällande mera studier på distans i framtiden?

– Ingen vet hur framtiden ser ut, säger Anna Slotte, men den nya läroplanen som tas i bruk hösten 2023 bygger på närstudier.

Vid Åbo Akademi har Ria Heilä-Ylikallio en hel del tankar om hur det skulle kunna se ut i framtiden.

Heilä-Ylikallio blickar mot Sverige och säger att utbildarna där är vana vid att erbjuda distansutbildningar på halvfart.

– Det konceptet har inte vi, men jag tycker det är ett fint alternativ. Att studera på halvfart kan attrahera sådana vuxenstuderande som till exempel inte har möjlighet att flytta.

En sökning på internet med orden Sverige, distansundervisning, halvfart ger en stor mängd förslag på skolor, yrken och utbildningar så att man även kan jobba under tiden.

Jag tror att vi på sikt går mot flera alternativ där man i likhet med Sverige kan erbjuda grundutbildning på halvfart

― Ria Heilä-Ylikallio, Åbo Akademi

Att studera på halvfart är ändå inte ett sätt att studera som universiteten i Finland just nu förespråkar. Undervisnings- och kulturministeriet har redan en längre tid finansierat universiteten utgående från att de studerande blir färdiga inom rekommenderad studietid, alltså att studera snabbt och ta ut examen snabbt.

– Jag tror att vi på sikt går mot flera alternativ där man i likhet med Sverige kan erbjuda grundutbildning på halvfart. Tanken med kontinuerligt lärande är att man orkar bättre i arbetslivet om man får till exempel fortbilda sig eller ta en ny examen. Det ska vara möjligt med hyfsade ekonomiska uppoffringar.

Borde universiteten alltså bli flexiblare och erbjuda mera distansutbildning för vuxenstuderande?

Ria Heilä-Ylikallio kommer in på finansieringen av universiteten.

– Jag vill gå in för kvalitet så att efterfrågan och behov möts och så att de studerande kan avlägga examen snabbt så som ministeriet vill, men vi borde även hitta lösningar för vuxenstuderande som önskar en annan takt. Jag vill skicka hälsningar till utbildnings- och kulturministeriet att vi också behöver finansiering för långsammare utbildning och inte bara för snabba resultat.

Det lönar sig just nu inte för universiteten att skapa andra former av utbildningstakt på grund av finansieringsmodellen.

– Men om ministeriet skulle säga att vi får så och så mycket för fem års utbildning av magistrar och så och så för magisterstudier på åtta år så skulle det absolut öka våra möjligheter att utveckla sådana lösningar.

Politik och ekonomi i utbildningsfrågor

Heilä-Ylikallio konstaterar att det inte finns något som säger att de bästa lärarna är de som börjar studera direkt efter gymnasiet.

– Det kan självfallet bli bra, men jag har också sett fantastiska lärare som valt yrket senare i livet. De har massor av livskunskap och det behövs mångfald bland lärarna för då kan man gemensamt hantera samhällsförändringarna som är påtagliga för lärare varje dag.

Det är riksdagsval i april och utbildningsfrågor brukar alltid vara aktuella i samband med det valet.

– Det är mycket politisk och ekonomisk styrning i utbildningsfrågorna, säger Heilä-Ylikallio. Genom hög utbildning för lärare garanterar vi hur skolorna ser ut, men om man bara sparar på utbildningen och effektiverar högskoleutbildningen, så faller dessa som har familj och huslån mellan stolarna.

Artikeln uppdaterades den 9 februari på förmiddagen med uppgifter om flerformsutbildning inom småbarnspedagogik vid Helsingfors universitet och om samarbetet med Katarinaskolan i Karis.