Välfärdsområdesdirektör Max Lönnqvist: ”Det är viktigt att också basfinansieringen skulle förstärkas” – staten ger mer pengar till välfärdsområdena

Välfärdsområdena får 500 miljoner euro i tilläggsbudgeten för 2023. Max Lönnqvist, välfärdsområdesdirektör i Östra Nyland tror att pengarna kommer väl till nytta, men önskar större fokus på basfinansieringen.

Tanken med anslaget är att välfärdsområdena bättre ska komma igång med sin verksamhet och sitt utvecklingsarbete, så att resurser frigörs för annat. Men vad det betyder konkret för östnylänningarna är för tidigt att säga.

– Kriterierna kommer ännu att utarbetas och först i mars eller april vet vi hur man kan få medlen till östra Nyland. Med den här andelen på 150 miljoner är det meningen att man ska kunna undvika till exempel upplåning för förhöjda driftskostnader. Egentligen betyder det här ganska lite för oss i det här skedet, säger Lönnqvist.

Lönnqvist betonar att den utlovade summan i första hand består av anslag och ersättningar, pengar som man avtalat om redan tidigare. De betalas nu bara ut lite tidigare. Därför måste välfärdsområdena fundera väldigt noga på vart pengarna ska gå så att det inte leder till ökande driftkostnader, utan långsiktiga utvecklingsprojekt som leder till ökad produktivitet eller förkortar vårdköer.

Vårdfacket Tehy och Läkarförbundet har räknat ut att det skulle behövas en miljard till för att trygga välfärdsområdenas verksamhet. Tilläggsfinansieringen har marknadsförts som en medicin mot vårdskulden och vårdköerna.

Av dessa 500 miljoner går ändå 350 miljoner till välfärdsområdenas övergångskostnader, som till exempel utvecklingsarbete och att förenhetliga it-system. Engångsposten på 150 miljoner euro skulle ursprungligen ha betalats ut 2024.

Kommer Östra Nylands välfärdsområde att ansöka om pengar från tilläggsbudgeten?

– Summan på 150 miljoner kommer antagligen att betalas ut åt alla, men vi vet inte hur den fördelas och så kommer de här 350 miljonerna antagligen att betalas ut på basis av separata ansökningar. Det har talats om behovet av att förkorta vårdköer eller motsvarande men vi får se. Vi ska diskutera med ministerierna om hurdana kriterier jag önskar att tas med. Det är viktigt att också basfinansieringen skulle förstärkas och det har man egentligen inte gjort med den här modellen, säger Lönnqvist.

Också andra välfärdsdirektörer har påpekat att anslagen i tilläggsbudgeten till exempel inte höjer lönerna, utan verkar mer fungera som plåster på såren under övergångsperioden.

– Ja, det kan man säga. Det här är också en engångsmodell, det här finns ju inte med i finansieringsmodellen i framtiden.

Är det en positiv nyhet att staten går in med 500 miljoner euro eller hade det ändå hänt i ett senare skede?

– Det är absolut positivt för jag tror nog att speciellt den här andelen på 350 miljoner kommer vi nog att kunna använda till sådana produktionsformer, förkorta vårdköer eller utveckla verksamheten. På lång sikt är det här ett riktigt positivt beslut.

Pengar behövs till basverksamheten

– För tillfället har vi mera problem i basfinansieringen. Vi har ju klarat oss ganska bra i projektansökningarna och till exempel med att utveckla datasystem. För det finns det nog finansiering. Som jag har förstått kan de här pengarna inte användas till att förstärka basverksamheten, utan de måste användas för någon ny verksamhet, säger Lönnqvist.

Basverksamheten omfattar i det här fallet löner och personalkostnader inom den egna verksamheten, men också förhöjda kostnader i samband med upphandling av service, räddningsväsendet eller specialsjukvården.

Hur basverksamheten ska finansieras i framtiden är ett dilemma som ska diskuteras efter vårens riksdagsval.

– Det måste diskuteras med den nya regeringen efter valet. Hela social- och hälsovårds- och räddningsväsendesreformen kräver tilläggsfinansiering eller så måste vi diskutera på vilken nivå den här servicen kan erbjudas. Jag har sett på kalkylerna och välfärdsområdena i Finland tycks i år ha ett underskott på en miljard euro och det är en väldigt stor summa om man måste börja spara in den på verksamhetskostnader.