Den samiska kulturen är mycket osynlig i staden, säger Åbobon Niina Siivikko: ”Det finns fortfarande stora kunskapsluckor”
Niina Siivikko har bott i Åbo i drygt 16 år. Enligt henne är det utmanande att bo i Åbo, då det fortfarande finns en stor kunskapsbrist om samerna bland majoritetsbefolkningen.
Idag, den sjätte februari, firas samernas nationaldag.
Enligt Åbobon Niina Siivikko, som är kulturhistoriker och jobbar som assistent för Sametingets ordförande, är nationaldagen en av de viktigaste dagarna på året för många samer. Det är en dag då ett annars ganska bortglömt folkslag i det finländska samhället får synlighet. Många klär sig i samedräkt och under festligheterna framförs nationalsången och nationaljojken. Därutöver hissas den Samiska flaggan på olika håll.
Sedan tre år tillbaka flaggar också Åbo stad med den samiska flaggan på nationaldagen.
– Vi samer i Åbotrakten samlades och gick längs åstranden över alla de där broarna där flaggorna var uppe och till sist till biblioteksbron som var upplyst i den samiska flaggans färger, så det var ganska rörande, säger Niina Siivikko.
Ansvaret för att synas läggs på samerna
Niina Siivikko var en av dem som i flera år hade önskat om att Åbo stad skulle flagga på samernas nationaldag, och det var en mäktig upplevelse när det väl hände.
Siivikko har bott drygt 16 år i Åbo och säger att det har varit en utmanande tid. Den samiska kulturen är ännu i stort sett osynlig i staden. Och det som syns har samerna själva fått åstadkomma.
Bland finländarna finns fortfarande stora kunskapsluckor gällande samernas historia och den samiska kulturen, säger Siivikko. Hon nämner som exempel skolundervisningen, där eleverna nästan inte får lära sig något alls om samerna.
– Det är ändå något som till exempel Åbo stad skulle ha möjlighet att ta tag i, och på så vis främja medvetenheten om samerna i skolorna, säger Siivikko.
Siivikko nämner att exempelvis hennes eget barn inte hade möjlighet att lära sig samiska i skolan i Åbo.
Sametingslagen har väckt debatt
Siivikko fungerar som assistent för Sametingets ordförande. Sametingets uppgift är att ta hand om frågor som rör samernas eget språk och kultur samt deras ställning som urbefolkning.
FN:s kommitté för mänskliga rättigheter har upprepade gånger kritiserat innehållet i den nuvarande lagstiftningen och anser att lagstiftningen borde uppdateras så att den bättre tar i beaktande samernas självbestämmanderätt.
Niina Siivikko säger att det återigen är bristen på kunskap om samerna och samernas rättigheter som synliggörs i debatten.
– När det inte finns mycket information till hands, och när det inte nödvändigtvis är känt till exempel vilka rättigheter som garanteras samerna i grundlagen i Finland och i annan lagstiftning och internationella överenskommelser, så kanske det återspeglas i den här diskussionen, säger Siivikko.
Inom Sametinget vill man trygga de samiska språken ställning i samhället bland annat genom att alla samiska barn skulle ha möjlighet att få lära sig samiska i skolan. Man vill också förstärka rätten att få prata samiska när man är i kontakt med social- och hälsovården. Också klimatförändringen är en viktig fråga.
Framtiden ser ljusare ut
Men trots att det fortfarande finns stora utmaningar och problem när det kommer till finländarnas medvetenhet om den samiska kulturen, ser Niina Siivikko också ljusglimtar i den yngre generationen som hon uppfattar som mer öppen för att lära sig.
– Yngre människor är väldigt medvetna om saker och ting och även om de inte redan har information om det så är de inte heller rädda för att säga att OK, jag vet inte om det här än så jag ska ta reda på det, säger Siivikko.
' /%3E%3C/svg%3E)
Det spelar roll att mumin talar samiska – i Ánnámárets musik hörs det samiska folkets undanträngda historia
Musik har spelat en viktig roll för att återge det samiska språket ett värde eftersom den rasistiska historien fått samer att ibland uppfatta den egna kulturen som lägrestående än grannfolkens.
' /%3E%3C/svg%3E)
