Är industrins löneförhöjningar stora eller små? Det här innebär det färska avtalet i praktiken

Teknologiindustrin fick ett efterlängtat avtal, som visar vägen också för övriga branscher. Vi svarar på tre frågor om vad avtalet betyder i praktiken.

1. Hur mycket stiger lönerna?

Lönerna stiger med sju procent under två år.

I år stiger lönerna med 3,5 procent. Dessutom tillkommer en engångsbetalning på 400 euro. Det betyder att kostnadsökningen för arbetsgivaren är 4,5 procent.

Nästa år stiger lönerna med två procent, plus en lokal pott på 0,5 procent som fördelas av arbetsgivaren. Det betyder at kostnadseffekten för arbetsgivaren blir 2,5 procent.

Avtalet gäller 90 000 anställda.

För kemiindustrin är löneförhöjningen den samma, sju procent över två år, men pengarna är lite olika fördelade. I år stiger lönerna med 2,2 procent och därtill kommer två engångsbetalningar på 400 euro vardera. Nästa år stiger lönerna med 3,3 procent plus en företagsspecifik höjning på 0,2 procent.

Nu är det klart: Lönepåslaget för exportindustrin blev 7 procent över 2 års tid

Trycket på förhandlarna att leverera har varit högt.

2. Är det här en stor eller liten löneförhöjning?

En svår fråga i avtalsförhandlingarna är hur man med måtta kan få lönerna att hänga med då priserna stiger.

I fjol steg priserna drastiskt och prisstegringen fortsätter. Löntagarna får alltså hela tiden mindre för lönen. I fjol sjönk realinkomsterna för alla arbetstagare med över fyra procent i medeltal.

Prisstegringen mattas sannolikt av mot slutet av det här året. Finlands bank bedömer att inflationen, som beskriver hur mycket konsumentpriserna stiger, i år landar på fem procent.

Teknologiindustrin fick en löneförhöjning på 4,5 procent för i år, vilket betyder att lönerna stiger mindre än priserna. Reallönerna sjunker alltså. På så sätt kan man säga att löneförhöjningen är liten.

Däremot stiger lönerna med 2,5 procent nästa år, då inflationen väntas bli 1,6 procent. Då stiger reallönerna med 0,9 procent. Det är ganska mycket, för sedan år 2010 har reallönerna i medeltal stigit med bara 0,2 procent.

Om man bortser från raset under fjolåret har reallönerna stigit med i medeltal 0,6 procent.

3. Hur påverkar avtalet de finländare som inte jobbar inom industrin?

Den snabbaste effekten är att de strejker som var planerade inom branscherna ställs in och övertidsförbuden slopas.

Avtalen för två branscher som är viktiga för Finlands export visar också vägen för andra branscher som förhandlar om kollektivavtal. Nu kan man utgå från att deras förhandlingar blir lättare, när de viktiga exportbranscherna är överens.

Avtalen påverkar ändå framför allt de kommunalt anställda, som lärare och vårdare. Enligt det kollektivavtal som kommunbranschen kom överens om i somras stiger deras löner med en dryg procentenhet mer än den så kallade ”allmänna linjen” i fem år. Det betyder att exportbranschernas avtal påverkar lönerna för 300 000 kommunalt anställda.

För arbetsgivarna inom kommunerna och välfärdsområdena betyder avtalet en stor extraräkning. Arbetsgivarorganisationen KT bedömer att räkningen landar på 600 miljoner euro redan i år.

Artikeln är en bearbetad översättning av Yle Uutisets artikel Ovatko teollisuuden palkankorotukset oikeastaan paljon vai vähän? Etsimme vastaukset tähän ja kahteen muuhun kysymykseen av Antti Parviala. Svensk version av Lukas Lindström.