Distansundervisning på samiska en stor framgång

Sedan 2018 har Sametinget och Utsjoki kommun testat på undervisning i det samiska språken på distans. Projektet anses vara en framgång och kan få fortsättning, även om det finns vissa utmaningar med distansundervisningen.

Ungefär 75 procent av samiska unga under 18 år bor i områden utanför de samiska hemtrakterna. Många gånger saknas det lärare som kan undervisa i samiska på en given plats, och antalet samiska elever kan vara väldigt lågt, ibland så lite som en enda elev, vilket gör det svårare att organisera något i de skolor där eleverna finns.

Här kommer distansundervisningen in i bilden, berättar Hanna Helander som leder projektet, och ger möjligheten att föra samman elever och lärare på ett effektivt sätt.

– Distansundervisningen ger också möjligheter att hitta lärare i helt andra områden än där eleverna finns, säger Helander. Under projektets gång har vissa av lärarna befunnit sig i andra länder som Sverige eller helt andra kontinenter, som exempelvis Sydamerika.

I försöket ges undervisningen i de samiska språken nordsamiska, enaresamiska, skoltsamiska, två timmar i veckan som kompletterande undervisning till grundutbildning och gymnasieutbildning. Undervisningen är statligt finansierad och leds av Utsjoki kommun.

Den samordnas av sametinget och den är avsedd för barn och unga som bor utanför det samiska området, för vilka samiska är familjens språk. Tidigare kunskaper i samiska är inte ett krav.

De deltagande går i allt från förskolan till gymnasieskolan, och skolorna tillhandahåller som oftast de hjälpmedel som krävs för undervisningen.

Det samiska lockar

Under de år som projektet pågått har det varit en framgång, bekräftar både Helander och Marita Härmälä som var med och utvärderade projektet för Nationella centret för utbildningsutvärdering, NCU:s räkning.

– Det har verkligen varit en stor framgång, säger Härmälä. Det kunde jag också konstatera då vi talade med utbildningsanordnarna och skolorna.

NCU:s utvärderingar skedde genom bland annat höranden, enkäter och intervjuer med skolor, utbildningssamordnare, elever, vårdnadshavare och personer som arbetade med projektet. Dessutom observerade NCU totalt 11 lektioner i nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska.

Antalet deltagande elever har stigit från 50 till 150 under projektets gång, och enligt Helander har eleverna varit mycket ivriga.

– Samisk undervisning är väldigt holistisk, säger Helander. Även om tyngdpunkten ligger på språk, så flyter språk och kultur och traditioner samman en hel del i undervisningen.

Trots att det är viktigt med den traditionella bakgrunden tycker Helander själv att det emellanåt nästan kan bli för mycket av det traditionella, och vill gärna se att man även lär unga om saker som är relevant för dem i deras vardag.

För det här ändamålet har man till exempel utvecklat ett digitalt verktyg som bland annat kan lära barn vad olika saker på exempelvis en vanlig lekplats heter på de respektive samiska språken.

Mycket kvar att göra

Även om projektet har varit populärt och en stor framgång överlag, så har det inte varit utan utmaningar, berättar Marita Härmälä.

– Jag tror att det många gånger är svårt för skolorna att veta vem som har samisk bakgrund. Man kan bara ange ett modersmål i det nationella registret, så det var vårdnadshavarna och eleverna själva som fick kontakta skolorna och söka sig till den här utbildningen.

Kunskapsnivåerna kunde också vara en utmaning emellanåt, även om man strävade efter att ha elever på samma nivå i samma grupper.

Men ibland var det svårare att ordna rent praktiskt, vilket ledde till att man kunde ha elever i samma grupp som låg på olika nivåer kunskapsmässigt, berättar Härmälä.

– Grupperna var små, som högst 7 elever, och det förekom fall då eleverna var på olika språkliga nivåer och i olika åldrar, vilket var väldigt utmanande för läraren.

Samiskans ställning i undervisningen måste omvärderas

Både Helander och Härmäla bedömer att projektet, som slutar i augusti 2023 har potential och borde fortsätta. Men en del förändringar krävs, menar de.

– Det samiska språkets status i den nationella läroplanen måste ändras, tycker Härmälä. Det samiska språkets status i Finland kan vara modersmål, ett andra inhemskt språk eller främmande språk. Det här gjorde att undervisningen kunde hamna på helt olika tider i schemat i olika skolor. När så många unga med samisk bakgrund befinner sig utanför det samiska området måste deras språkliga rättigheter beaktas bättre.

Problemen med kunskapsnivåerna i grupperna, handledningen och även konkreta frågor om när undervisningen ska hållas under skoldagen och hur finansieringen för fortsatt undervisning ska ordnas skulle lösa sig om samiskans ställning i den nationella undervisningsplaneringen skulle tänkas om.

– Det borde på längre sikt skapas en permanent lösning som inte är projektbaserad, säger Hanna Helander, eftersom unga samer även i framtiden också till största delen kommer att bo utanför de traditionella samiska områdena.

7.2.2023 11:30 Artikeln uppdaterades med en utförligare bildtext om människoutställningarna som förekom i Europa, där bland annat det samiska folket var ett inslag.