Teknologiindustrins avtal höjer lärarnas och vårdpersonalens löner: ”Dyrt för välfärdsområdena”

Kommunalt anställda får påökt enligt exportsektorns nivå och lite till. ”Rimligt”, säger fackchef. ”Bristerna förverkligas på sämsta möjliga sätt”, säger däremot arbetsgivarnas representant.

I somras kom kommunsektorn överens om ett kollektivavtal efter långa förhandlingar och stridsåtgärder. Bland annat hade vårdanställda varslat om massuppsägningar. Det var ett speciellt avtal, eftersom arbetsgivarna och fackförbunden kom överens om att binda avtalet till helt andra branscher, det vill säga de industrier som anses vara mest centrala för exporten.

Under helgen kom besked om löneförhöjningar inom teknologiindustrin, som anses vara ett nyckelavtal för hela exportsektorn och också övriga branscher. I år är avtalet ändå inte bara riktgivande, utan har den direkta följden att även lärarnas och vårdpersonalens löner stiger.

– Vi håller fast vid att löneförhöjningarna måste ske enligt referensbranscherna, säger Katariina Murto, ordförande för Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU.

Murto säger inte exakt hur mycket lönerna stiger och hänvisar till att man fortfarande måste förhandla om detaljerna. En stor del av löneförhöjningarna slås därtill fast på lokal nivå.

Utöver löneförhöjningarna som har bundits till exportindustrierna, så har kommunbranschen också kommit överens om ett löneprogram som ska höja lönerna med ytterligare omkring en procentenhet per år.

– Man måste beakta att de här löneförhöjningarna inte räcker för att kompensera för arbetstagarnas förlorade köpkraft på grund av den höga inflationen. Jag anser ändå att nivån är rimlig, säger Murto.

Kostar kommunerna och välfärdsområdena flera hundra miljoner euro

Markku Jalonen, vd för Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT, säger att avtalet som han var med om att förhandla fram i somras har visat sig bli en dyr affär för kommunerna och välfärdsområdena.

– Bristerna i avtalsmodellen förverkligas nu på sämsta möjliga sätt, säger Jalonen.

Han anser att det inte är ovanligt att olika branschers kollektivavtal knyts till nyckelindustrier inom exportbranschen. Under vintern har till exempel förhandlingarna på flera håll stått stilla i väntan på teknologiindustrins lönenivå som ofta blir riktgivande för andra. Trots det är det inte praxis att rent konkret skriva in en klausul som binder lönenivån till en annan bransch.

Lönekostnaderna inom teknologiindustrin uppskattas öka med ungefär sju procent på två år. Kommunernas och välfärdsområdenas anställda ska alltså få omkring två procentenheter mer än så.

Jalonen anser att det är positivt att teknologiindustrin fick ett avtal, eftersom det kan lugna ner läget på hela arbetsmarknaden. Samtidigt uppskattar han att lönenivån kommer att leda till kostnader på flera hundra miljoner euro för KT:s branscher.

– Tyvärr leder det här till betydande kostnader för kommunerna och välfärdsområdena, säger Jalonen.