Kårkullaproblem överraskar FDUV
Rapporter om vanvård och psykisk misshandel vid Kårkulla i Pargas överraskar Lisbeth Hemgård, verksamhetsledare vid Förbundet de utvecklingsstördas väl FDUV. Hon har svårt att smälta det att nya fall av dåligt bemötande avslöjas vid en av samkommunen Kårkullas enheter.
– Om det är sant är jag mycket överraskad. Kårkullas tjänster har diskuterats mycket och efter Sagafallet tycker jag att man reagerade. Jag har fått sådana signaler att man har sett över arbetssätten och ledarskapet så att man faktiskt reagerar om det händer sådana här saker.
Med Sagafallet menar Hemgård vanvård som skett vid Kårkulla i Sibbo. Två personer står åtalade för tre fall av misshandel och domen kommer i december.
Proffs ska kunna bemöta också svåra klienter
Hemgård frågar sig vilken sorts personal det har funnits vid enheten i Pargas om de inte har klarat av att bemöta personer med funktionsnedsättningar på ett professionellt och respektfullt sätt. Hon menar att det också ska gå att hantera klienter som är besvärliga och vägrar samarbeta.
– Man kan ju fråga sig om det finns personal där som inte har utbildning eller som inte är lämpade för det här arbetet.
FDUV får ta emot en hel del respons på den service som samhället står till tjänst med. Hemgård poängterar att det finns många som får god omsorg och som är mycket nöjda.
Bland klagomålen är det vanligt att föräldrar tycker att tjänsterna inte är tillräckligt individuellt utformade och att det finns för lite aktiviteter.
Viktigt att klaga för att väcka myndigheterna
Övervakningen av boendetjänster sköts i första hand av kommunen och tjänsteproducenten. Både Regionförvaltningsverken och tillståndsmyndigheten Valvira kan ingripa, men det sker bara ifall de har orsak att misstänka att allt inte står rätt till.
Signaler om att något är fel når myndigheterna genom klagomål, men också via reportage och insändare i medierna, berättar överinspektör Marjut Eskelinen vid Valvira.
– För att granska en enskild enhet behöver vi veta att det finns någon orsak att syna stället noggrannare.
Regelbundna kontroller vid landets alla boendeenheter går inta att genomföra, menar Eskelinen, eftersom det finns tusentals boenden för bland annat åldringar och personer med funktionsnedsättning.
– Övervakningsmyndigheterna har helt enkelt inte sådana resurser att man regelbundet kunde besöka alla enheter.