Forskare om jordbävningen i Turkiet och Syrien: Otur och överraskning bidrog till katastrof

Jordbävningen i Turkiet och Syrien har hittills krävt tusentals liv och långt fler har fått se sina hem förstörda. Forskare har länge väntat på ett större skalv i landet som ligger på gränsen mellan flera kontinentalplattor.

– Turen spelar en väldigt stor roll. Var skakar det till, vilken tid på dygnet, hur tätt bebott är området, allt spelar in, säger universitetsforskare Päivi Mäntyniemi vid Helsingfors universitet.

Måndagens skalv i Turkiet, nära landsgränsen till Syrien, hade en magnitud på 7,8. Skalv av den storleksordningen sker flera gånger per år, men alla kan inte benämnas katastrofer.

Den här gången hade man otur. Skalvet inträffade i ett tätt bebyggt område, infrastruktur och byggnader var inte de bäst rustade för ett skalv. Till råga på allt inträffade skalvet nattetid när de flesta låg och sov.

– Att en stor jordbävning inträffade i Turkiet är inte överraskande, men att det skedde i östra Anatolien var inte lika väntat. I till exempel Istanbul har det lagts mer forskning och resurser på att vara beredd på en jordbävning, säger Mäntyniemi.

Enligt Mäntyniemi har det förekommit betydligt fler kraftiga jordskalv i norra Anatolien. De har rört sig allt närmare Istanbul mellan 1939 och 1999 och väckt oro om en eventuell jordbävning som skulle drabba storstaden. I Izmit nära Istanbul skedde en stor jordbävning 1999 som krävde 17 000 dödsoffer.

Måndagens jordbävning har på tisdagen krävt 3 400 liv i Turkiet och 1 600 i Syrien.

Marken flyter omkring

Jordskorpan består av åtta större och flera mindre kontinentalplattor. De här plattorna befinner sig i kontinuerlig rörelse och rör sig långsamt i olika riktningar.

Turkiet där måndagens förödande jordskalv skedde ligger där tre stora och flera mindre plattor möts. Skalven i Gaziantep och Kahranmaraş skedde längs den östanatoliska förkastningen i ett område där den anatoliska plattan möter både den afrikanska plattan och den arabiska plattan. De afrikanska och arabiska plattorna rör sig båda norrut i riktning mot den anatoliska plattan som i sin tur rör sig västerut.

Men trots att de två förstnämnda plattorna rör sig i samma riktning rör de sig med olika hastighet mot den anatoliska plattan. Det här kallas en sidoförskjutande förkastning. När plattorna rör sig i förhållande till varandra byggs det upp en spänning mellan dem. När spänningen blir tillräckligt stor släpper den.

– Det blir som en chock som rör sig genom jordskorpan och får marken och allt som står på den att skaka, förklarar Mäntyniemi för Svenska Yle.

Jordbävningar kan i princip förekomma var som helst, men till exempel i Finland är det osannolikt att det skulle inträffa ett kraftigt skalv.

Jordbävning A till Ö – allt om jordbävningar och lite till

Hur mycket vet du om jordbävningar?

Artikeln uppdaterades 7.2.2023 klockan 17.29. Information om dödsfall och att jordbävningen också skakat Syrien lades till i artikeln.