Den rikaste tiondelen av finländarna äger hälften av förmögenheten och blir bara rikare – se vår grafik om hur pengarna fördelas

Tänk dig att tio personer ska dela på en pizza. En av dem får en bit som motsvarar halva pizzan, medan de andra nio personerna får dela på pizzans andra halva. Så här ser förmögenhetsfördelningen ut i Finland i dag.

Världen över blir den rikaste delen av befolkningen bara rikare medan den fattigare får en allt mindre bit av kakan. Globalt äger befolkningens rikaste 1 procent redan 63 procent av förmögenheten, visar en färsk rapport från Oxfam.

Finland följer samma trend. Förmögenhetsfördelningen är inte lika skev här som i USA eller Sverige, men också i Finland är utvecklingen att den rikaste gruppen får allt mer.

Det här är något Finland inte riktigt vill prata om, upplever forskningsprofessor Heikki Hiilamo.

– Det är svårt att tala om inkomster i Finland, men det är ännu svårare att tala om förmögenheter. Beskattning av förmögenhet är ett mycket tabubelagt ämne, säger Hiilamo.

Klyftan har vuxit under både höger- och vänsterregeringar

Heikki Hiilamo har jobbat som professor i socialpolitik på Helsingfors universitet, som forskningsprofessor på FPA och forskar i dag på THL.

För några år sedan gav han ut en rapport med femton åtgärder för att minska inkomstklyftorna i Finland, och den orsakade debatt. Han föreslog bland annat en skärpt arvsskatt, och säger det finns få ämnen som väcker lika mycket kritik och till och med hatprat.

– Kanske det är för att vi har en mentalitet som säger att det jag skaffat för mig tillhör bara mig.

Skillnaderna i hur förmögenheten fördelas har vuxit oberoende av om Finland haft en högerregering eller vänsterregering. Heikki Hiilamo ser det som lite förvånande.

– Till exempel förmögenhetsskatten avskaffades när socialdemokraterna satt i regering, påminner han.

Det var 2005. Hiilamo upplever att många finländare inte verkar känna till att en sådan skatt finns i både Storbritannien och USA.

Förmögenheten är till stor del fast i bostaden

Att skatterna i dag inte jämnar ut skillnaderna beror bland annat på att det är stor skillnad på vad de rikaste och de fattigaste grupperna i samhället har för former av förmögenhet och inkomster.

Medianen för hushållens nettoförmögenhet i dag drygt 100 000 euro. Det betyder att hälften av hushållen har mer än så, hälften mindre. För de allra flesta består förmögenheten främst av den privata bostaden.

Men i den rikaste tiondelen av befolkningen ser det annorlunda ut: där består tillgångarna också av värdepapper och av till exempel realtillgångar som bostäder utöver den hushållet bor i. Till realtillgångar hör förutom övriga bostäder också transportmedel, skog och företagstillgångar.

Många personer i den tiondel av befolkningen som har lägst inkomster är kraftigt skuldsatta.

I Heikki Hiilamos rapport om 15 sätt att minska på inkomstklyftan handlade fem av åtgärderna beskattning. Att skärpa arvsskatten var en.

– Vi har ett samhälle som sägs vara baserat på individuella insatser, att alla ska ha samma möjligheter att förbättra sin situation. Men om det är så att några får mycket pengar från sina föräldrar betyder det att vi inte har samma möjligheter.

Vi har ett samhälle som sägs vara baserat på individuella insatser, att alla ska ha samma möjligheter att förbättra sin situation

Heikki Hiilamo

Två andra förslag i Heikki Hiilamos rapport var att göra både fastighetsskatten och kapitalskatten proggressiv. Han förklarar: att fastighetsskatten räknas enligt fastighetens beskattningsvärde gör att den proportionellt blir lägre för den som bor i en dyr bostad.

Han är också kritisk till att så många i dag har möjlighet att ta ut sin lön i form av kapitalinkomster. Det här ger dem en lägre skattesats och leder också till att det finns mindre pengar för företagsinvesteringar.

– Tillsvidare har politikerna inte varit särskilt ivriga att titta på de luckorna och förändra systemen.

Skatter är förstås inte det enda verktyget som finns för att jämna ut förmögenhetsskillnader. Gratis tillgång till utbildning är viktigt – en stor orsak till att USA:s inkomstskillnader är så stora är att det är så dyrt att studera. Avtalsförhandlingar om löner är också viktiga, liksom att avskaffa monopol.

Det talas ganska mycket och gärna om de som flyttar pengar utomlands, hur stort problem är det jämfört med sånt som borde rättas till här hemma?

– Det här är något som lyfts upp varje gång man pratar om en skärpning av beskattning av de rikaste. Det är sant att det finns såna fall, men också här tror jag man överdriver argumenten.

”Generella skattesänkningar leder till ökade inkomstklyftor”

Valrörelse inför riksdagsvalet i april har hittills handlat mycket om pengar, med fokus på statsskulden och balansering av den offentliga ekonomin.

Men Heikki Hiilamo ser inte många förslag som skulle jämna ut inkomst- eller förmögenhetsskillnaderna i Finland. Tvärtom är en del av förslagen sådana som skulle få klyftan att växa.

En utmaning är en sänkt skatt på arbete, något som alla partier utom Vänsterförbundet förespråkar:

– Att balansera statsbudgeten med generella skattesänkningar leder till ökade inkomstklyftor. Det är säkert. Vi har en progressiv skattesats och då går nyttan av en generell skattesänkning till dem som har högre inkomster.

Hiilamos rapport föreslog en sänkt skatt i de lägsta skatteklasserna, men en höjd skatt i de högsta skatteklasserna. Statsbeskattningens andel i höga löner har sjunkit sedan 1980-talet.

De äldres förmögenhet kunde betala för vården

En fråga Hiilamo ser att kommer bli aktuell snart är hur samhället ska förhålla sig till förmögenheter hos den åldrande befolkningen. De stigande kostnaderna för äldreomsorgen är en av de största ekonomiska utmaningarna i Finland. Särskilt institutionell vård är dyr.

– Borde man då beräkna de äldres förmögenhet när man sätter pris på deras vård? De kan ha betydelsefulla mängder av pengar men ganska låga inkomster från pension, pensionen täcker bara en bråkdel av kostnaderna.

Då kommer vi tillbaka till den svåra frågan om arv igen.

– De som ska ärva förmögenheterna är förstås mycket negativt inställda till ett sådant förslag. Men hur vi ska finansiera institutionell vård kommer vara ett mycket stort samhälleligt problem inom några år.

Överlag måste diskussionen om förmögenhetsfördelning och skattestyrning kopplas till hur pengarna används.

– Om man bara talar om beskattningen och inte om hur man använder skattemedel är det ingen som vill betala skatt, säger Hiilamo.

Hur mycket tjänar du jämfört med andra? Så mycket bidrar du till skattepotten och så mycket kommer från andra håll

Dina egna inkomster och skatter jämfört med alla skatter.

Uppdatering 14.2 kl 9:30: Texten i grafiken korrigerades från att gälla personer till att gälla hushåll.