Inomhusluften i Korsholms högstadium oroar föräldrar: ”Vi funderar nästan varje vecka på vad alternativen är”

På tisdag kväll ordnades ett informationstillfälle om inomhusluften vid Korsholms högstadium.

Mötet lockade ett hundratal oroliga föräldrar som ville höra vad kommunen gör för att förbättra luften och vilka planer kommunen har för skolan på längre sikt.

– Det var en pappa som sa att vi som föräldrar har skrivit på ett kontrakt när vi skaffade barn att vi ska ta hand om barnen, och det berörde mig ganska djupt, säger föräldern Joanna Kraft-Nappari.

Hon frågar sig vad man som förälder kan göra.

– Det känns ju illa att skicka barnen till en skola som man inte vet om den är frisk eller inte. Påverkas barnen eller inte av det?

Flera med symtom trots åtgärder

Inomhusluften i högstadiet undersöktes första gången ordentligt 2018. Då konstaterades mögel i skolan, men mest i de äldsta delarna av skolan. I inga prover överskreds ändå några gränser. Man hittade också mineralfibrer i luften som till största delen kom från ventilationssystemet.

Sedan 2018 har man åtgärdat problemen och när inomhusluften undersöktes senast, under jullovet, visade bara ett av tretton prov en liten förhöjning av mögel i inomhusluften.

Trots det här gjorde 18 ur personalen och 24 elever förra året en anmälan om symtom orsakade av inomhusluften i skolan.

Inomhusluften engagerade föräldrarna

Det var Hem och skola föreningen vid Korsholms högstadium som tillsammans med Korsholms kommun, Västkustens tillsynsnämnd och företaget som utfört undersökningarna av inomhusluften höll informationsmötet för föräldrarna.

– Jag hade förväntat mig mera konkreta testresultat. Att se hurudana mätningar som har gjorts, var de har gjorts och var i skolan det är problem. Det kom inte riktigt fram, så jag är lite besviken, säger Korsholms högstadiums Hem och Skolas ordförande Anna Stenman.

Jag hade förväntat mig mera konkreta testresultat. Att se hurudana mätningar som har gjorts, var de har gjorts och var i skolan det är problem

Korsholms kommuns fastighetschef Ronny Haglund ledde informationsmötet och han tyckte att mötet var lyckat.

– Jag är jätteglad att det kom så många. Det var en bra diskussion, knepiga frågor och bra engagemang, säger Haglund.

Det som Haglund tar med sig från mötet att är man ska jämföra statistik på hur många som visat symtom genom åren.

– Finns det något man kan lära sig därifrån? Vi kan alltid utveckla vår verksamhet.

Oro för hur barnen påverkas

Ari Rytkölä, från hem och skolas styrelse, hoppas att kommunen ska få bättre koll på var de som får symtom har vistats och att man skulle ha bättre uppföljning på hur de som har flyttats bort från skolan, eller från de mest drabbade utrymmena, mår senare.

– De har nog mycket att förbättra i sina procedurer, säger Rytkölä.

Rytkölä har en flicka som går på sjuan. Han berättar att hon den här hösten har varit mer förkyld än vanligt och att hon ofta har huvudvärk.

– Nog börjar man lite fundera om hon kommer att få men i framtiden. Kan det påverka henne i framtiden att hon blir känsligare. Jag är nog lite fundersam, säger Rytkölä.

Det är ungdomarnas och personalens hälsa för resten av livet som det handlar om, och hälsa kan man inte sätta ett pris på

Joanna Kraft-Nappari har en son som går på sjuan och en dotter som ska börja högstadiet om ett och ett halvt år.

På grund av inomhusluften funderade familjen om sonen alls skulle börja i Korsholms högstadium och Kraft-Nappari berättar att de nu också är fundersamma om var dottern ska börja i högstadiet.

– Vi flyttade till Smedsby för att skolan var nära. Vi funderar nästan varje vecka på vad alternativen är, hur logistiken fungerar och om det är vettigt. Kompisar och det sociala är ju också viktigt, säger Kraft-Nappari.

Under mötet sa Haglund att ekonomin inte är det som ska påverka vad som görs för inomhusluften i skolan. Det väcker frågan hos Stenman varför skolan ens står kvar.

– Jag hoppas att de fick sig en tankeställare och kanske funderar om. Jag hoppas att det kommer fler baracker.

Många önskade sig baracker

Att evakuera den del av skolans utrymmen som är värst drabbade till baracker på gården var en fråga som flera föräldrar lyfte upp under mötet. Haglund säger att evakuering hela tiden har diskuterats.

– Utmaningen är att få det att rymmas och att få verksamheten att fungera. Det blir garanterat fortsatta diskussioner och så får man se vad beslutet blir. Hittills har beslutet varit att inte evakuera.

Det är speciellt korridoren i högstadiet som kallas Övre-norra som är värst drabbad av dålig inomhusluft och där flest personer anger att de får symtom. Där finns ungefär nio klassrum och flera mindre grupprum. Under diskussionen på mötet lyfte flera föräldrar upp frågan om man skulle kunna flytta de utrymmena till baracker.

Haglund säger att om man bygger så många baracker på gården kommer grusplanen vid skolan att bli ännu mindre.

– Det har kommit klagomål att grusplanen blir för liten. Där ryms baracker, men då har vi ingen grusplan kvar längre. Det finns andra grusplaner på området. Önskemålet från verksamheten har varit ingen evakuering.

Skolan ska vara trygg att vistas i

Vid skolcentrum i Smedsby planeras som bäst ett nytt bildningscampus och så småningom ska den nuvarande högstadiebyggnaden rivas. Enligt Haglund kommer inte de nuvarande byggnaderna att bli felfria.

– Målsättningen är att den ska vara trygg att vistas i. Men den kommer aldrig att bli frisk eftersom vi aldrig kommer att få bort grundfelen i konstruktionerna, säger Haglund.

Kraft-Nappari tycker att det verkar som att kommunen har en vilja att göra något åt inomhusluften i skolan.

– Men om man ser på det långsiktigt. 600 ungdomar och 90 i personalen som dagligen vistas i dålig inomhusluft, så gör kommunen tillräckligt? Nej.

Kraft-Nappari hoppas att kommunen tar problemen med inomhusluften på allvar.

– Det är ungdomarnas och personalens hälsa för resten av livet som det handlar om, och hälsa kan man inte sätta ett pris på. Det blir dyrt i alla fall fastän man lappar och fixar. Kanske baracker skulle vara en billigare lösning i alla fall, jag vet inte, säger Kraft-Nappari.