För Mesut Hancers 15-åriga dotter är det redan för sent – i Turkiet växer frustrationen över att hjälpen kommer så långsamt

Räddningsarbetare hittar fortfarande överlevande i ruinerna och hjälp strömmar in från omvärlden. Men varför är förödelsen så stor och hur fördelas hjälpen? Det frågar sig många nu i Turkiet.

Bilder på scener där överlevande dras fram ur ruiner ger hopp åt dem som fortfarande letar efter sina nära.

Räddningsarbetarna har genom natten fortsatt leta efter dem som överlevt skalvet och de två kalla nätterna som följt.

För Mesut Hancer i staden Kahranmaraş nära skalvets epicentrum kommer hjälpen för sent.

Sittande på en hög av söndersmulad betong håller han fortfarande sin femtonåriga dotter Irmaks livlösa hand i sin och vill inte släppa taget.

De som överlevde jordbävningen måste nu kämpa vidare. Många har sökt skydd från de fortsatta efterskalven, kylan, regnet och snön i moskéer, skolor och till och med bussdepåer. Genom att elda bråte försöker de skrapa ihop tillräckligt med värme för att inte frysa ihjäl.

Frustrationen över att hjälpen inte kommer snabbt nog växer.

– Jag kan inte få min bror eller min brorson tillbaka från ruinerna. Se er om, här finns ingen som representerar staten här. Barnen fryser i kylan, sa Ali Sağıroğlu i Kahranmaraş.

I närliggande Ghaziantep är butikerna stängda och eftersom gasledningarna stängts på grund av explosionsrisken finns det ingen värme.

I grannlandet Syrien är situationen i de värst drabbade områdena också dyster. I landet rasar ett inbördeskrig och det är fortfarande oklart om den syriska regeringen kommer att tillåta hjälpleveranser att korsa gränsen till Turkiet in i områden kontrollerade av oppositionen.

Jordbävningen slog till tidigt på morgonen den 6 februari – det här vet vi nu

Det här har hänt sedan jordbävningen den 6 februari.

Vart har pengarna från jordbävningsskatten gått?

Efter den förödande jordbävningen i Izmit 1999 som krävde 17 000 liv instiftades en så kallad jordbävningsskatt, som skulle gå till att stärka byggnader och infrastruktur och utveckla beredskapen inför jordbävningar hos både myndigheter och medborgare.

Hittills har skatten samlat in medel motsvarande över 4 miljarder euro, men regeringen har aldrig redovisat för hur de pengarna använts.

Flera turkar bosatta i Finland som Yle Uutiset talat med är arga och besvikna.

– Om det här skulle ha hänt i Japan skulle ingen ha dött. Eller kanske ett tiotal. I Turkiet har redan tusentals människor dött, säger Sena. Hen heter något annat, men är rädd för att få problem med myndigheterna i Turkiet om hen framför kritik under eget namn.

I Turkiet har myndigheterna redan gripit flera personer för att ha lagt ut ”provokativa” inlägg på sociala medier. Turkiska sociala medier har fyllts av inlägg som klagar över bristande räddningsinsatser.

En familj som Sena känner räddades efter att ha suttit fast i ruinerna av sitt hus i 16 timmar. Han säger att väggarna var som papper.

Hülya Kytö flyttade till Finland från Turkiet på 1970-talet. Han säger att man inte lärt sig något efter upprepade jordbävningar.

– Det stjäls cement, material byts ut mot billigare och byggherren skor sig. När man ser på husen som rasat nu är det bara sand. Var är allt järn, undrar Kytö.

WHO befarar att antalet döda kan stiga till omkring 20 000 och att katastrofen kan påverka upp till 23 miljoner människor.

Källor: AFP, STT, Yle Uutiset