Kriget i Ukraina väckte allvaret hos reservistföräldrar: ”Vardagen ordnar sig utan mig”

Vad händer om både mamma och pappa drar ut i krig? I familjer där båda föräldrarna har en krigstida placering har den här frågat stigit till ytan. Vi träffar tre kvinnor som är redo att försvara hemlandet om det behövs.

Antalet kvinnor som slutfört militärtjänsten är nu rekordstort i Finland.

Andelen kvinnor i reserven har ökat i flera års tid, och i slutet av år 2022 ingick sammanlagt över 12 000 kvinnor i reserven.

I en del familjer skulle båda föräldrarna fara ut i strid ifall det skulle bli krig i Finland.

Så är det i Meeri Tengströms familj i Gustavs i Egentliga Finland. Till vardags jobbar Tengström inom färjtrafiken, och hennes man vid Försvarsmakten. Till familjen hör dottern Mette, 5 år.

Tengström har vetat sedan barndomen att hon vill tjänstgöra inom militären. Nu är hon premiärlöjtnant i reserven, och kan på kort varsel bli inkallad till tjänst inom marinstaben om det behövs.

– Jag är patriotisk och ansvarsfull. Det är viktigt för mig att kunna göra något, ifall något händer.

Ifall båda föräldrarna skulle inkallas till militära uppgifter, skulle dottern bo hos Tengströms syster.

– Vi hade kommit överens om det redan tidigare, men för ett år sedan pratade vi lite allvarligare om det.

I Tengströms släkt är det inget nytt att kvinnor ingår i reserven. Av fyra systrar har två gjort militärtjänst. Tengströms äldre syster har fem barn, varav två redan är vuxna, och i den familjen jobbar båda föräldrarna inom försvarsmakten.

Tengström tror inte att Finland blir involverat i krig, men hennes familj vill vara väl förberedd.

– Min syster bor granne med oss så det skulle knappast vara någon stor omställning för Mette. Överlag är samhörigheten stark i Gustavs, och alla hjälper varandra. Vardagen där ordnar sig utan mig.

Ännu har Tengström inte diskuterat krig och försvar med dottern.

– När Ryssland inledde kriget i Ukraina frågade Mette om kriget kommer hit. Då svarade jag att nej, det gör det inte, men ifall det skulle gå så behöver hon inte vara orolig, för vi vuxna vet vad som ska göras.

Rätt stund att gå djupare med de här frågorna enligt Tengström då dottern frågar mer.

– Jag är ofta på repetitionsövningar. I samband med det kan vi säkert diskutera saken, som vilken som helst sak.

Enligt Tengström borde värnplikten ändras så att den gäller alla, inte bara män.

– Kvinnor förlorar på det här systemet. Nationell säkerhet är en viktig fråga i vårt samhälle, och nu saknar hälften av människorna kompetens. Det är inte jämställt.

Tengström tror att det allmänna understödet för militären sjunker ifall systemet inte görs jämställt – alltså att värnplikten skulle gälla alla, inte bara män.

– Det finns många andra viktiga uppgifter än militära. Men jag anser att arbetsfördelningen inte kan göras enligt kön. De som kan sköta en viss uppgift bäst borde sköta den.

Döttrarnas oro: ”Tänk om föräldrarna blir skadade eller dör”

I Minna Törmäkangas familj i Östnyland har båda föräldrarna en krigstida placering i stridstrupper. Under året som gått har den saken diskuterats med de fyra döttrarna Clara, 17, Saga, 16, Noora, 12, och Tuuva, 11.

– Flickorna blev oroliga, och då gjorde vi upp en plan för vad vi skulle göra om båda föräldrarna blir inkallade. Så länge flickornas morföräldrar är i sådant skick att de kan ta hand om flickorna så skulle flickorna bo hos dem.

Döttrarna tror att deras familj pratat mer än många andra om krig, försvar och vad som skulle hända ifall det skulle bli krig i Finland.

– Det känns lite stressigt att tänka att föräldrarna kanske skulle kunna bli skadade eller dö, säger Noora.

Clara säger att hon har en rätt så tydlig bild av vad krig är. I skolan och med vänner diskuteras läget i Ukraina.

– Om kriget skulle komma till Finland skulle det säkert se ganska lika ut som i Ukraina: det bombaderas.

Enligt Törmäkangas har familjen ett bra nätverk, och det skulle knappast påverkas av att landet skulle hamna i krig.

– Jag vill försvara Finland, för jag vill att mina flickor ska växa upp i ett tryggt land. Om jag blir inkallad så går jag dit som man ber mig gå.

Här kan du lyssna på tre militärutbildade kvinnors tankar om försvar:

Vad händer om båda föräldrarna drar ut i krig? Hör reservisterna Meeri Tengströms och Minnas Törmäkangas tankar om försvar

13:56

Törmäkangas understöder att alla skulle bli kallade till uppbåd, även om värnplikten inte nödvändigtvis skulle göras obligatorisk för alla.

– Många kvinnor vet inte om att de skulle kunna göra en fin insats inom armén. Ansvaret för försvaret kan delas upp på mer än ett kön.

Läs mer om vem som hör till reserven: Vem hör till reserven? 10 frågor och svar om reservisterna i finska försvaret

Värnpliktiga föräldrar kan kontakta sin egen regionalbyrå och föreslå att krigsplaceringen för en av de två föräldrarna tillfälligt ändras till en senare inryckningstidpunkt, personalpåfyllning eller reserv. Man kan ansöka om befrielse från kompletterande tjänstgöring, exempelvis av familjeskäl, på samma sätt som att söka befrielse från repetitionsövning.

Men varken för Tengström eller Törmäkangas är det här ett alternativ.

– Vi har fått utbildning för att göra det som behövs, säger Tengström.

Beredskaps- och försvarskurser fullsatta

Våren 2022 då Ryssland inlett kriget i Ukraina fick många finländare att ansluta sig till reservistförbundet, som nu har över 40 000 medlemmar.

Det pågående kriget ökade också intresset för militär- och beredskapsutbildning bland kvinnor som inte gjort militärtjänst.

En tredjedel av kvinnorna är redo att ta till vapen för att försvara hemlandet, framgår i en enkät som gjordes i maj 2022.

Läs mer om civila kvinnors ökade intresse för militär utbildning: Alla skyttekurser för civila är fullbokade – nu ska Försvarsmakten ge sina vapen till utbildningarna

Som bäst pågår en politisk diskussion om huruvida uppbådet till militärtjänst borde gälla både män och kvinnor. Till exempel sa försvarsminister Mikko Savola (C) i januari att riksdagens parlamentariska värnpliktskommitté har som mål att förnya uppbådet redan år 2025.

Också generalsekreteraren för Kvinnornas beredskapsförbund Pia Lindell tycker att fler kvinnor borde göra militärtjänst och ingå i reserven, även om det inte är sannolikt att Finland skulle hamna i krig i närframtiden.

– Jag är inte rädd, men orolig. Jag tror inte att Ryssland har kapacitet att komma över gränsen på tio år, men det är viktigt att vi är redo.

Lindell lyfter fram att kvinnor kan bidra till försvar och beredskap också på andra än militära sätt.

– Vi tänker att det är viktigt att så många medborgare som möjligt känner till vad som behöver göras i specialsituationer. När vi ser på situationen i Ukraina inser vi vikten av att det finns en vilja att försvara landet, men vårt förbund vill göra mycket mer, säger Lindell.

Kvinnornas beredskapsförbund ordnar bland annat kurser i 72 timmars beredskap och hur man lagar mat i skogen.

Nej till obligatorisk värnplikt för kvinnor

Lindell är själv kapten i reserven. Hon hörde till de första kvinnor som gjort frivillig militärtjänst, då det blev möjligt för kvinnor år 1995.

Att värnplikten skulle gälla kvinnor är något som Lindell inte önskar. Utöver att värnplikten ofta är fysisk, och kvinnor är ofta mindre än män, lyfter Lindell fram vikten av att samhället fortsätter fungera också i krisläge.

– Det är viktigt att skolor och daghem fungerar, och där är personalen till stor del kvinnor. Vi måste också notera att de närmaste släktingarna nuförtiden kan bo långt borta, jämfört med den förra krigstiden.

Däremot skulle gemensamt uppbåd enligt Lindell vara bra, eftersom varje kvinna då ställs inför frågan vad hon vill och kan göra för fosterlandet.

– Som förslaget ser ut nu skulle det handla om en slags infostund. Det är en bra möjlighet att få information och sedan kunna välja.