Efterfrågan på vapen gynnar svensk försvarsindustri: ”I Ukraina har de visat att de är topprodukter”

Svenska vapen har nått kultstatus i krigets Ukraina. Försvarsföretagen gynnas av upprustningen och vapenlager som töms.

På en skakig video från Ukraina ses en soldat rikta närpansarvändsroboten Nlaw mot en rysk stridsvagn.

Träff. Jubel. Och så en snabb språngmarsch för att ta skydd.

Svenska vapen beskrivs som viktiga då Ukraina försvarar sig mot Rysslands invasion av landet. Speciellt Nlaw och granatgeväret Carl Gustaf har närmast nått en kultstatus i krigets Ukraina, skriver svenska medier.

– Efterfrågan på många av våra produkter har ökat markant, säger Anders Gardberg, landschef och vd för Saab-Finland.

Svenska Yle träffar honom på Saabs högkvarter i Stockholm. Det är Saab som tillverkar Nlaw och Carl Gustaf och i företagets utställningslokal finns systemen uppställda på kamouflageklädda dockor.

Vapensystemen ser små ut, men de är effektiva – också mot toppmoderna ryska stridsvagnar.

– De har varit i hård användning i Ukraina och visat att de är topprodukter, säger Gardberg.

Försvarsföretagen gynnas av kriget

När kriget i Ukraina bröt ut dök börsen hastigt. Men vapentillverkarnas aktiekurser gick spikrakt uppåt. Det syntes överallt.

Saabs aktie steg med 14 procent på två dagar. Tyska Hensholdt AG:s kurs fördubblades på en vecka. Amerikanska Lockheed Martin klättrade. Franska Thales ökade markant. De flesta av företagens aktier har sedan hållit sig på en hög nivå.

När Saab redovisar sitt årsresultat för 2022 på fredag förväntas investerarna bli nöjda.

Orderböckerna hos försvarsföretagen fylls snabbt då flera länder plötsligt börjar satsa mer pengar på försvaret. Det här samtidigt som man börjar skicka vapen och system till Ukraina.

Situationen där staters vapenförråd töms, samtidigt som man ser ett behov av att rusta upp, har gynnat försvarsindustrin.

Den svenska industrin är inget undantag.

– Det har blivit en väldigt mycket större efterfrågan, det är väldigt många länder som rustar upp och ökar sina arsenaler samtidigt, säger Martin Lundmark, universitetslektor vid institutionen för försvarssystem vid Försvarshögskolan i Stockholm.

Kan ta flera år innan lagren fylls

Den svenska försvarsindustrin arbetar på högvarv, men trots det är väntetiden på beställningarna lång.

– De stora svenska företagen är väldigt internationaliserade och för flera av dem så tar det flera år innan du kan få det du beställt.

Det innebär att när exempelvis den svenska staten skickar iväg materiel till Ukraina kan det ta ett tag innan luckorna i de egna förråden fylls.

Exempelvis har man beslutat att skänka 50 svensktillverkade Stridsfordon 90 till Ukraina. Fordonet tillverkas i Örnsköldsvik av företaget BAE Hägglund, som för tillfället är fullt upptagna med en stor beställning från Slovakien, och sannolikt snart påskrift för en order till Tjeckien.

Det sammanlagda ordervärdet för dessa två beställningar är drygt tre miljarder euro.

– Det kan ta lite tid innan man kan fylla på med motsvarande antal. Jag utgår från att den stora expansionen av den svenska Försvarsmakten leder till att man köper fler än man skänker, säger Martin Lundmark.

Svenska staten allt närmare industrin

Sverige har till skillnad från Finland inget statsägt försvarsföretag. Men trots att den svenska staten ur en europeisk synvinkel inte står särskilt nära försvarsföretagen har relationen blivit närmare under de senaste åren, speciellt sedan kriget i Ukraina bröt ut, säger Lundmark.

Han menar att förståelsen för vikten av en stark försvarsindustri har vuxit i landet sedan kriget bröt ut. I dag är relationen mer förtroendebaserad än transaktionsbaserad.

– Försvarsmakten och statens upphandlare av försvarsmateriel har fler diskussioner med industrin. Man är mer långsiktig och utvecklar sina avtal så de går längre in i tiden, säger Lundmark.

Det senaste svenska stödpaketet till Ukraina innehöll flera svensktillverkade vapensystem, bland annat granatgevär, pansarskott och pansarvärnsrobotar. Dessutom lovar den svenska staten att skicka artillerisystemet Archer, som tillverkas av svenska Bofors, till Ukraina.

Kriget kan fungera som marknadsplats: ”Cyniskt synsätt”

Martin Lundmark är tydlig med att den svenska staten inte skickar paket för att uppnå egna fördelar. Men indirekt innebär svenska vapen till Ukraina att svenska staten antagligen fyller på sina egna förråd med mer svenskt, vilket ger ett lyft till den egna industrin.

– Ett cyniskt synsätt är också att om exempelvis Archer visar sig vara otroligt slagkraftigt i Ukraina så blir det en konkurrensfördel. Då kan andra länder visa intresse, vilket leder till ytterligare försäljningar, säger Lundmark och fortsätter:

– Men det här driver inte den svenska statens motiv till att bistå Ukraina, och inte heller försvarsföretagen. Bägge är besjälade av att bistå Ukraina och att hålla kriget borta från oss.

Men det cyniska synsättet är att kriget skulle vara en marknadsplats för vapnen?

– Ja, när USA var i Irak 2003 spreds videor då den amerikanska marinkåren stred med vapen från Saab. Det innebar bra pr för Saab om man vill se på det krasst. USA är ju världens främsta försvarsmakt och det är den bästa kunden man kan ha, säger Lundmark.

Anders Gardberg på Saab säger att den stora efterfrågan på Saabs produkter delvis är en direkt konsekvens av kriget i Ukraina.

– Mig veterligen har vi inte sålt direkt till Ukraina, men vi har fyllt upp de lager som många västliga länder har tömt för att understöda Ukraina. Det är klart att det är stor efterfrågan i de länder som har donerat, säger Gardberg.

Är kriget bra business för Saab?

– Vi ser det inte som business, vi ser de som att vi ger möjligheter åt demokratier att försvara sig själva.