Ny EU-förordning kan påverka hur städerna bygger bostadsområden: ”Det står i konflikt med våra målsättningar”

EU förbereder som bäst en förordning som kan stoppa större städer från att bygga nya bostadsområden, och i stället sätta press på glest bebyggda kommuner att utvecklas snabbare.

Om förordningen skulle gå igenom i sin nuvarande form kan det försvåra kommunernas hållbara tillväxt och leda till en splittrad stadsstruktur som är skadlig för naturen, enligt Nylands förbund.

I östra Nyland hör Borgå till städerna som borde bromsa sin tillväxt. Det här kan leda till ett tryck på kommuner som Sibbo, Lovisa och Lappträsk att i stället bygga ut snabbare.

Förordningen är en del av EU:s strategi för biologisk mångfald, som medlemsländerna har förbundit sig till. Men den här förändringen i artikel 6 i förordningen om restaurering av natur tycker de finländska experterna är orättvis för de finländska städerna.

Det som förordningen kräver av städerna är att de bevarar arealen för grönområden och områden med trädtäckning på samma nivå som de var 2021. Dessutom borde grönområdena öka med fem procent till 2050.

Trädtäckning är mängden träd på en viss yta där trädkronorna bildar en helhet. Senast 2050 borde tio procent av kommunens areal bestå av trädtäckning.

Det här betyder att då städerna bygger nya bostadsområden så borde de plantera lika mycket nya träd som de fäller.

– Alternativet är att riva glest byggda gamla småhusområden och bygga tätare än tidigare på platsen, säger Ilona Mansikka som är planläggningschef på Nylands förbund för Yle Uutiset.

Östnyländska kommuner emot förslaget

Om förordningen skulle gå igenom i sin nuvarande form skulle det betyda att Borgå stad inte kan fortsätta bygga enligt planerna.

– Det betyder att vi inte kan utnyttja den infrastruktur och de områden som vi redan har i användning för exempelvis bosättning och arbetsplatser. Vi borde balansera på ett nytt sätt, och det står i konflikt med många av de målsättningar som vi hittills haft, säger stadsplaneringschef Dan Mollgren.

Mollgren ser att grundproblemet är att det är ett sameuropeiskt projekt.

– Målsättningen, alltså att naturens mångfald ska bevaras och restaureras är sund och fiffig. Men vi har länder som Finland och Sverige där befolkningstätheten är den lägsta i Europa, och sedan länder i mellaneuropa som Belgien där befolkningstätheten är tjugofaldig och stadsstrukturen något helt annat, säger Mollgren.

Han tycker att det till och med inom Nyland är svårt att skapa likadana spelregler för exempelvis Helsingfors, Kervo och Borgå.

Borgå är en stor stad till ytan där ändå bosättningen är centrerad till några platser, och där det finns en någorlunda tät infrastruktur som staden tänkt utnyttja vidare så att de kan växa där de redan finns.

– Det är fiffigt eftersom vi då använder mindre energi till att röra oss, vi har servicen nära och har en hög användningsgrad på de vägar som vi har. Förordningen kan leda till att vi splittrar den här samhällsstrukturen och breder ut oss, vilket betyder att vi borde bygga mera infrastruktur och det ser jag inte alls som hållbart, säger Mollgren.

Pressen skulle växa för Lovisa och Sibbo

Dan Mollgrens kolleger i Lovisa och Sibbo är inne på samma linje som han, alltså att det är en fin sak att försöka bevara naturens mångfald, men att sättet att genomföra det är minst sagt märkligt.

– Att dela upp administrativa områdens skyldigheter med miniräknare och måttband känns förvirrande, säger Marko Luukkonen som är chef för stadsplaneringsavdelningen vid Lovisa stad.

Om förordningen går igenom så tror han ändå att det tar lång tid innan möjliga lagförändringar om markanvändning börjar gälla.

– På kort sikte har vi en bra situation då det kommer till lediga företagstomter. På längre sikt borde vi kalkylera vad som verkligen krävs av oss om det blir en större press på Lovisa att bygga mera, säger Luukkonen.

Suvi Kaski som är översiktsplaneringschef vid Sibbo kommuns enhet för strategisk planering säger att Sibbo växer redan nu med god fart och klarar nog av att växa också i fortsättningen.

– En ökad hård press på att växa under en längre tid kan förstås leda till att det blir svårt att producera tillräckligt med tjänster för kommuninvånarna, och att få infrastrukturen att räcka till.

Hon vet berätta att det har föreslagits att förordningen bara skulle gälla städer vars yta består av under tio procent grönområden. I Finland har alla städer mer än tio procent grönområden och skulle i så fall inte påverkas.

– Naturen är närvarande på ett helt annat sätt i de finländska städerna. Finska storstäder har redan nu 31–48 procent mera grönområde än andra europeiska storstäder, säger Sibbo kommuns utvecklingsdirektör Pirjo Siren.

Hon anser att förordningen har gjorts med de andra storstäderna i åtanke.

Behandlingen av restaureringsförordningen fortsätter på EU-nivå. De finländska aktörerna försöker påverka innehållet i artikel 6 under våren.   

Helsingfors, Esbo och Vanda samt Nylands, Päijänne-Tavastlands och Kymmenedalens förbund publicerade i januari ett gemensamt ställningstagande som innehåller korrigeringsförslag och exempel på artikelns konsekvenser i Finland.