EU vässer klorna i tävlan med USA – expert ger stöd till Finlands kritik av mera statsstöd

EU förbereder sitt svar på USA:s stora miljölag IRA, som man anser att snedvrider den globala konkurrensen. Men EU:s planer oroar Finland, som med likasinnade länder vill motstå det som man ser som alltför lösa regler.

När USA i augusti förra året klubbade igenom sitt historiskt största klimatpaket IRA (Inflation Reducation Act) drog orosmolnen in över Bryssel.

Man välkomnade visserligen satsningarna på miljön, men konstaterade i samma andetag att de amerikanska subventionerna till grön teknologi som ingår i det gigantiska paketet skadar europeiska företag som exporterar till USA.

Europeiska unionen anklagar USA för att bryta mot Världshandelsorganisationens WTO:s regler då man diskriminerar importerade produkter.

För EU:s del är konsekvenserna ändå inte bara ekonomiska utan också politiska, menar forskaren Niclas Poitiers vid tankesmedjan Bruegel i Bryssel

– Det har förstärkt de skiljelinjer som finns inom EU om den inre marknaden och hur vi ska styra det ekonomiska systemet, säger han.

Statsstödens roll träder fram i EU:s motdrag

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterade förra veckan de förslag som medlemsländernas ledare nu ska diskutera vid toppmötet som inleds i Bryssel i dag, torsdag.

Den så kallade Gröna givens industriplan handlar om att lätta på bestämmelserna för statligt stöd fram till år 2025, och om att göra gröna projekt enklare och snabbare att genomföra.

Men den nu aktuella planen har som väntat lett till olika reaktioner inom EU.

Finland har samlat en grupp av likasinnade små medlemsländer som opponerar sig mot att man ytterligare flexar med reglerna för statsstöden, som redan flera gånger har lättats under energikrisen och den ekonomiska nedgången.

Enligt Europaminister Tytti Tuppurainen är det speciellt problematiskt att rikta investeringsstöd till produktionen, vilket enligt henne skulle vara en fundamental omdaning av bestämmelserna.

– Eventuella förändringar i reglerna för statsstöd bör göras från en grundlig analys och påverkansbedömning. Om de införs så ska de vara både tidsmässigt och innehållsmässigt begränsade, konstaterade Tuppurainen då hon i början av veckan besökte Bryssel.

De stora länderna vinner på ändringen

Forskaren Niclas Poitiers ger Finland rätt i sin kritik, och han ser EU:s planerade motdrag som problematisk på två plan.

Det handlar dels om den ekonomiska ojämlikhet som redan existerar inom EU, och som skulle växa till ifall statsstöden blir ett starkare ekonomiskt instrument.

– Länder med djupa fickor, som speciellt Tyskland, kan locka företag bort från länder med mindre fickor säger han.

Men det gäller också den föreslagna suveränitetsfonden, som i den nya planen är tänkt att hjälpa de fattigare medlemsländerna.

Den ser inte ut att få en framträdande roll, bedömer Poitiers.

Frågan är i varje fall hur långt EU är villig att driva sina motaktioner och om det håller på att utvecklas en handelstvist med USA.

USA har i åratal anklagat Kina för att bryta mot handelsavtal, medan man nu agerar helt på samma sätt, menar han.

– Jag tror inte att någon vill ha en handelskonflikt och det vore oklokt att starta en sådan i detta geopolitiska läge. Men man borde ändå göra klart för amerikanerna att vi fortfarande tror på det internationella handelssystemet och kommer att försvara det.

USA:s klimatpaket kan gynna finska företag: ”EU borde inte skapa konflikt”

”Med större vision kunde det här bli magiskt för Finland.”

En uppseglande handelstvist och ett nytt kandidatland – dagens EU-toppmöte ska avrunda det turbulenta året

Kriget i Ukraina har en given roll.