Norrena & Frantz: ”Gift dig i bikini om du vill!” – vad gäller egentligen när man gifter om sig?
Det är många i dag som skiljer sig och gifter sig på nytt. Men då det gäller bröllop nummer två, tre eller mera finns inga tydliga regler.
Är vit klänning pinsamt när man är medelålders? Bör det andra bröllopet vara litet och enkelt eller är det okej att ordna brakfest? Ska gästerna komma med gåvor igen?
Det här hade Relationspoddens lyssnare en hel del åsikter om.
En del tycker att en vit klänning bara passar sig om bruden är ung. Eller att en liten familjär vigsel ska räcka andra varvet.
Men det här är inga absoluta regler, bara åsikter.
Relationspodden ringde upp en expert, folkloristen Carola Ekrem som forskat i finlandssvenska festtraditioner (och som behändigt nog råkar vara Evas mamma).
– I slutet av 1990-talet samlade jag in finlandssvenskars tankar om bröllop, och när det gällde det här med att gifta sig på nytt hade folk mycket åsikter. Man skulle inte ha en bukett, ingen bröllopsmarsch, det hela skulle vara ganska nedtonat. Det var nästan som att det sågs som lite skämmigt att gifta sig en andra gång.
Men Ekrem menar att konservativa åsikter om bröllop blir allt ovanligare.
– Dagens bröllop är ett hopkok av gamla traditioner, etikett och sådant brudparet själva tycker är roligt och viktigt. Det här gäller oavsett hur många gånger man gift sig tidigare.
Så vill man stå brud i kritvit marängklänning och tiara fast man passerat 75 är det alltså bara att tuta och köra. Det finns inga rätt och fel, bara åsikter av olika slag.
Men en sak vill Carola Ekrem ändå poängtera:
– Man ska gärna se till att gästerna är bekväma och hänger med i svängarna. Vad är konceptet, vad är klädkoden, ska man ha med sig en present osv. Det är artigt att informera om sådant här på förhand, så gästerna inte känner att de gjort bort sig.
Funderingar om presenter till dem som inte vill ha presenter, lämpliga och olämpliga bröllopsutstyrslar och huruvida man kan bjuda sitt ex på bröllopet serveras i podden denna vecka. Ett plock ur veckans brevskörd publicerar vi här.
Är vit marängklänning okej vid bröllop nummer 2?
Färre måsten med åldern
Man får och ska göra precis som man vill. Det kanske till och med är så att det första bröllopet gick efter en viss mall, eftersom alla kompisar gjort lika.
Som äldre vet man vad som är viktigt för sig själv och sin partner. Om det sen är puffärmar, Bibeln eller att träffa varandras släkt och vänner som är det viktiga.
Lotta
Jag och brudens moster fördömde hela spektaklet, det var skönt
Själv har jag endast gift mig en gång, men min son är omgift. Han gifte sig med en kvinna som redan stått brud 3 (!) gånger.
Personligen ansåg jag att de kunde ha gjort det litet och intimt om de nu skulle gifta sig en andra respektive fjärde gång, men den åsikten ville de inte veta av.
Jag uteslöts från all planering kring bröllopet, och väl på plats muttrade jag något om att det inte var så stiligt med vit klänning på bruden.
Damen bredvid mig visade sig vara brudens moster och hon höll med mig, så vi satt tillsammans och fördömde hela spektaklet. Blev en trevlig kväll där jag äntligen fick ventilera mina åsikter.
Som vi gissat höll äktenskapet i fem år.
Den fjärde svärmodern
Som att grottmänniskorna skulle ha gift sig i vit klänning ...
Precis som det första bröllopet så är allt en social lek. Traditioner och sådant är egentligen bara uppfinningar som vi har kommit på, det är inget som någon Gud har bestämt.
Bär vitt, rosa, svart eller gift dig i en bikini om du så önskar.
Farmor kanske griper i sina pärlor i rena skräcken och envisas med att så här har vi aaalltid gjort!! som om grottmänniskorna skulle ha gift sig i en kritvit klänning i en kyrka med duvor som flyger omkring, men hon har helt fel.
Boomer 50
Jag ångrar att jag tvingade min snälla man till bröllop
Min man hade varit gift tidigare. Han var inte emot att gifta sej på nytt, men han gjorde det nog mest för att jag ville.
Jag propsade dessutom på kyrkligt bröllop fast han är ateist (det är numera jag också) och vi hade ett ganska traditionellt bröllop.
Han är snäll och höll god min i elakt spel så att säga, men jag önskar i efterhand att jag varit mer lyhörd och inte ställt så många krav.
Jag ångrar inte att vi gifte oss, men om jag fick chansen att göra om det hela skulle jag prioritera helt andra saker. Kanske inte ha propsat på bröllop alls.
N 49