Vad är biodiversiteten egentligen värd? Experter vill beskatta skadlig inverkan på miljön

Vad kostar djuren och växterna i en sommaräng och hur mycket skulle du ge för att kunna bada i en sjö med klart vatten? Vems uppgift är det att se till att det finns natur kvar att räkna med?

När den brittiska professorn Partha Dasgupta 2021 räknade ut vad det skulle kosta när vi förlorar natur i den takt vi gör, gjorde han något banbrytande. För om vi hade ett pris på vad naturen är värd så skulle vi inte slösa med den som vi gör nu.

Vår välfärd har globalt ökat på bekostnad av naturens mångfald. Men utan natur finns inget liv.

Nu har Naturresursinstitutet räknat ut vad de förändringsalternativ Dasgupta föreslår skulle betyda för Finland, alltså vem som borde förändra vad och på vilket sätt.

Den informationen borde ligga till grund för allt beslutsfattande i framtiden.

Dasgupta erbjuder tio alternativ till förändring och till dem hör skydd och återställande av ekosystem, förändrade konsumtionsvanor, ändrad produktionsteknologi, handelspolitiska åtgärder och att beslutsfattare sätter ett pris på skadlig inverkan på miljön.

Det betyder bland annat miljöskatter på skadliga energiformer och animaliska produkter.

Till målen hör också att befolkningstillväxten begränsas och finansmarknaden ändras så att den tar hänsyn till biodiversiteten. Förändringen förutsätter att medborgarna är motiverade och vill påverka utvecklingen, vilket i sin tur kräver information och utbildning.

Hur vet vi vad det ska kosta?

För att kunna göra det här behöver vi mätare med vilka vi kan se hur ekonomin och naturen hänger ihop och vad som skadar naturen, vårt naturkapital. Praxis måste ändra på alla nivåer av beslutsfattande både i den offentliga förvaltningen och i företag.

Bland världens 214 länder rankas Finland in bland medeltalet när det gäller konsumtionsbaserade biodiversitets fotspår. Finländska hushåll ansvarar för 80 procent av det avtryck Finland lämnar på naturen.

Vi är alla en del av systemet

Alla finländare är beslutsfattare i fråga om biodiversitet. Vi kan se oss själva, inte bara som konsumenter, utan även som kapitalförvaltare och medborgare. Som medborgare godkänner vi eller protesterar vilt mot politiska beslut.

En del är också ägare, som till exempel de drygt 600 000 tusen skogsägare som äger 60 procent av den finländska skogen. Biodiversiteten beror långt på hur de beslutar sig för att sköta sin skog.

Den vegetariska maten i skolan måste smaka gott!

Antti Iho

– Jordbrukets stöd borde riktas mera till att bevara sådana naturtyper som vi lider brist på, som till exempel traditionella betesmarker. Istället för att som nu delas ut enligt odlingsareal, säger specialforskare Antti Iho på Naturresursinstitutet.

Vi bestämmer inte alltid själva vad vi äter

När det gäller biodiversitet finns det inte många åtgärder som har en obestridligt positiv inverkan, men en sådan är att äta mera grönsaker och mindre kött, enligt rapporten. Köttproduktion upptar största delen av vår jordbruksmark.

– Men det är inte heller bara ett val för individen. Det beror också på uppfostran och hur vi lär oss att äta i skolan. Den vegetariska maten i skolan måste smaka gott! Om vi vill få till stånd förändringar borde den smaka bättre än den nuvarande maten, inte sämre, säger Iho.

Vi har i alla tider förändrat naturen och vår välmåga har berott på naturen. Men vi borde inse att grunden för vår välmåga har förändrats och nu krävs att vi tar hänsyn till naturen. Det finns ingen ekonomisk hållbarhet utan ekologisk hållbarhet.

Rapporten är en guide för beslutsfattarna att välja de alternativ som tar hänsyn till naturen. Naturen borde ingå i allt beslutsfattande, ansvaret är inte enbart individens.

Iho föreslår att vara och en av oss utvecklar sitt förhållande till naturen: läs på om ekologi, betrakta vandringsfiskarna i Vanda å eller ta dig ut på vatten genom att segla eller ro. Skogspromenader är också välgörande!

Sir Partha Dasguptas rapport utkom i februari 2021. Här kan du läsa den i sin helhet, på engelska, på den brittiska regeringens hemsidor.