Riksdagsgrupperna redo att godkänna Finlands Natomedlemskap redan innan valet

Riksdagen kan godkänna Natolagarna före valet i april. I praktiken betyder det att Finland, med eller utan Sverige, kan gå med Nato så fort Ungern och Turkiet ger klartecken.

De flesta stora partier i riksdagen är redo att formellt godkänna Finlands Natomedlemskap under den här valperioden.

Då kunde riksdagen godkänna Natolagarna redan innan Turkiet och Ungern har godkänt Finlands medlemsansökan.

Beslutet kan göra det svårare för Finland att vänta på Sverige om Turkiet skulle behandla ländernas ansökningar med olika tidtabell.

På fredag förmiddag träffar riksdagens talman Matti Vanhanen (C) representanter för partiernas riksdagsgrupper för att diskutera när riksdagen ska godkänna Finlands Natomedlemskap, men redan på torsdagen meddelade flera stora riksdagsgrupper sin ståndpunkt.

– Det är skäl för den här riksdagen att godkänna Natolagarna i februari, så att processen för Finlands del kan fortsätta så smidigt som möjligt också efter valet, sa Samlingspartiets partiordförande Petteri Orpo i ett pressmeddelande.

Samsyn om jämna steg med Sverige

Även SDP, De Gröna och Centern meddelade på torsdagen att de är redo att godta Samlingspartiets krav.

– Om vi kan nå en bred samsyn är vi beredda att godkänna lagarna under den här valperioden, sa ledaren för SDP:s riksdagsgrupp Antti Lindtman till STT.

Enligt Lindtman ändrar det inte på partiets önskan om att Finland och Sverige ska bli Natomedlemmar samtidigt. Även de Gröna betonar att målet är ett medlemskap tillsammans med Sverige.

– Det råder ingen oenighet mellan partierna om att vår gemensamma strävan är att Finland och Sverige går med i Nato tillsammans och så fort som möjligt, sa Saara Hyrkkö som är vice ordförande för De grönas riksdagsgrupp.

Kan ge Turkiet makt över tidtabellen

Natolagarna behandlas som bäst av riksdagens utrikesutskott. Ett alternativ är att utskottet gör sitt betänkande så klart som möjligt och överlåter den slutliga omröstningen till nästa riksdag. En annan möjlighet är att riksdagen röstar om lagarna redan innan valet.

En fördel med den snabbare tidtabellen är att processen inte försvåras om Ungern och Turkiet godkänner Finlands Natoansökan strax efter valet innan det finns en funktionsduglig regering. En nackdel är att det kan ge Finland mindre rörelsefrihet om till exempel Turkiet vill slå in en kil mellan Finland och Sverige.

Sannfinländarna och SFP ville inte slå fast sin ståndpunkt ännu på torsdagen utan väntar på riksdagsgruppernas möte på fredag.

Vänsterförbundet anser att Finland inte borde godkänna Natolagarna innan Turkiet och Ungern godkänt Finlands och Sveriges ansökningar eftersom man anser att det i praktiken ger president Recep Tayyip Erdoğan makt över tidtabellen.

När riksdagen har fattat beslut om Natolagarna ska de ännu stadsfästas av presidenten inom tre månader. Det är ändå oklart hur stora möjligheterna är att fördröja den finska processen i ett möjligt läge där Finlands och Sveriges ansökningar godkänns i olika takt av Turkiet eller Ungern.

Statsminister Sanna Marin (SDP) sa på torsdagen till STT att hon inte ger sin syn på saken före riksdagsgruppernas möte på fredag.