Syriska familjer kämpar vidare i sitt krigshärjade land och måste nu klara av följderna av det förödande skalvet

I Syrien finns det svåra ärr efter tolv år av brutalt inbördeskrig. Effekterna av kriget syns mycket i norr i de områden där jordbävningen slog till som värst.

Syriens utmattade invånare utsattes för ett dödligt jordskalv måndagen den 6 februari. Sedan tidigare har de tvingats leva med sönderfallande infrastruktur och livsmedelsbrist.

Skalvet slog till i norr – det vill säga i ett område som redan har skadats allvarligt av många års krig och flygbombningar som har förstört hem, sjukhus och skolor. Jordbävningen ledde nu till att många familjer har splittrats och familjemedlemmar har försvunnit.

Skador på vägar, bränslebrist och hårt vinterväder gör hjälparbetet extra svårt.

Barn har separerats från sina familjer

Eva Hinds som är kommunikationschef för FN:s barnorganisation Unicef i Syrien, säger att en hel del barn i samband med skalvet separerades från sina föräldrar.

– Här finns många barn som inte har tillräckligt med rent vatten, hälsovård och näring.

Hon säger att Unicef nu försöker ta sig så nära de hjälpbehövande som det bara går men att det är svårt att nå alla de områden i Syrien där hjälpen behövs.

Biståndsorganisationerna i området samarbetar intensivt med att få hjälpen fram till alla, säger Eva Hinds.

– Vi jobbar tillsammans. Det är inte bara Unicef och FN. Våra partner spelar en stor roll då vi ska nå dem som behöver hjälp. Det viktigaste i vårt arbete är att nå barnen – var de än är. Därför måste arbetet fortsätta. Vi satsar allt och gör allt vi kan. Utmaningarna är många.

Köpa mat och mediciner – eller skolböcker åt barnen?

Eva Hinds påpekar att den ekonomiska situationen är väldigt svår för familjerna. De måste försöka avgöra hur de ska använda de få slantar de har: Ska de köpa mat, mediciner eller kanske skolböcker åt barnen?

Invånarna i norra Syrien har länge levat på bristningsgränsen.

– Det var svårt redan före jordskalvet. Och sedan tillkommer kolera och coronapandemin – så det har varit rätt mycket dåliga nyheter redan före det här. Det har varit krig här i tolv år och många familjer har stått inför svåra val. De har tvingats flytta flera gånger under de här åren.

I det hårdast drabbade området i sydvästra Syrien bor uppskattningsvis fyra miljoner människor som är mycket beroende av omvärldens hjälp och välvilja.

Men Eva Hinds på Unicef ser ändå en aning ljus i mörkret trots det kritiska läget för invånarna i nordvästra Syrien.

– Det är positivt att fokus riktats på det som sker här. Många är intresserade av det som händer. Många vill hjälpa och det är väldigt viktigt. Och man kan nog säga att om det någonsin har funnits en dag då barnen i Syrien behöver hjälp så är det definitivt nu!

Frågan är om bistånd kan nå alla de områden som behöver det.

FN säger att skador på vägar, bränslebrist och hårt vinterväder gör det svårt. Provinsen Idlib, i landets nordvästra del, var bland de områden som drabbades värst av jordbävningen. Idlib är landets sista rebellkontrollerade enklav. Efter mer än ett decennium av strider har miljontals flyktingar bosatt sig i den här regionen som fortfarande ligger utanför regeringens kontroll.

De områden som drabbats värst av jordbävningen i Syrien ser ut att vara de som styrs av den turkiskt kontrollerade oppositionen och inte av den syriska regeringen

Mark Lowcock, tidigare chef för FN:s humanitära frågor.

Infrastrukturen är skadad, vägarna som vi brukade använda för humanitärt arbete är skadade, vi måste vara kreativa i hur vi ska ta oss till människorna, men vi jobbar hårt, säger FN:s samordnare El-Mostafa Benlamlih till nyhetsbyrån Reuters.

De områden som drabbats värst av jordbävningen i Syrien ser ut att vara de som styrs av den turkiskt kontrollerade oppositionen och inte av den syriska regeringen, säger Mark Lowcock, tidigare chef för FN:s humanitära frågor. Turkiets samtycke behövs för att få hjälp i dessa områden. Det är inte så sannolikt att den syriska regeringen bistår med hjälp.

Regeringen i Damaskus har tillåtit bistånd att komma in i regionen bara via en enda gränsövergång.

Staden Aleppo – en sorglig syn

Den syriska staden Aleppo – Syriens kommersiella nav före kriget – var ett av målen för den kombinerade rysk-syriska offensiven mot rebellkontrollerade områden under kriget. Staden stod inför ett obevekligt flygbombardement tills rebellgrupperna drevs ut för sex år sedan och regeringen tog tillbaka staden.

Sedan dess har många syrier bott i skadade byggnader eftersom bostadsområdena inte har byggts upp på något systematiskt sätt.

Byggnader i Aleppo kollapsade redan före jordbävningen, ofta på grund av den förfallna infrastrukturen. I januari dödades 13 personer när ett femvånings bostadshus rasade i staden.

Frontlinjerna i Syrien är frusna

Frontlinjerna i Syriens krig har i stort sett varit frusna i flera år.

Samtidigt har den allt djupare ekonomiska krisen lett till bränslebrist, ökade strömavbrott och allt fler utslagna.

FN bedömer att det bor mer än 4 miljoner människor i nordvästra Syrien. Många bor i läger, drivna på flykt av inbördeskriget. De är beroende av hjälp utifrån för sin dagliga överlevnad.

Syriens president al-Assad har anklagats för att försöka straffa oppositionsområden

Den syriska regimen har inte heller varit så välvilligt inställd till de rebellkontrollerade områdena i norr.

Tidigare har oppositionen anklagat Syriens president, Bashar al-Assad, för att undanhålla tjänster från distrikt där upproret mot honom blossat upp, för att straffa invånarna.

Redan före jordbävningen sa FN att antalet människor i behov av humanitärt stöd var större än någon gång sedan kriget började. Enligt FN behövde 70 procent av befolkningen hjälp.

Förra veckan varnade World Food Programme (WFP) för att hungertalen i Syrien var på den högsta punkten sedan kriget började; 2,9 miljoner riskerade att glida in i hunger, medan ytterligare 12 miljoner inte visste varifrån deras nästa måltid skulle komma.

Dessutom tillkommer nu utbrott av kolera som kan ses som en av följderna av den sönderfallande infrastrukturen.

Det internationella matprogrammet WFP har meddelat att dess lager i nordvästra Syrien håller på att ta slut. WFP vill att det öppnas fler gränsövergångar från Turkiet.

– Nordvästra Syrien, där 90 procent av befolkningen är beroende av humanitärt bistånd, är ett stort problem. Vi har nått folket där, men vi måste fylla på våra lager, säger Corinne Fleischer vid WFP till nyhetsbyrån Reuters.

Källor: The Guardian, Reuters