Matematikkunskaperna bland finlandssvenska lärarstuderande har blivit sämre

En studie visar att det inte bara är elevernas matematikkunskaper som blivit sämre, trenden gäller också klasslärarstuderande. Det hotar leda till en ond cirkel.

Klasslärarstuderande vid Åbo Akademi har klart sämre matematikkunskaper än för omkring femton år sedan, visar en analys av Aida Ohtonen och Elin Mårtensson. De har jämfört resultaten i matematikprov från år 2008 och 2020.

– Studien visar genomgående på försämringar i prestationerna i testet, säger Ohtonen.

Provet är en del av en obligatorisk kurs under första året och har sett så gott som likadant ut genom åren. Uppgifterna motsvarar nivån i årskurserna sju till nio i grundskolan. I genomsnitt har lärarstudenternas kunskaper försämrats inom alla delområden.

– Det var främst textuppgifterna som orsakade problem, säger Mårtensson.

Ohtonen och Mårtensson är själva lärarstuderande och gjorde ursprungligen jämförelsen som en del av deras gemensamma kandidatavhandling. Försämringen var slående och nu jobbar de på en studie och försöker få den publicerad i en vetenskaplig tidskrift under våren.

Bristande kunskaper på flera nivåer hotar leda till ond cirkel

Det finns en rad studier som visar att elevernas matematikkunskaper har försämrats sedan millennieskiftet. Svagare matematikkunskaper följer med också till studieåldern och det gäller inte minst lärarstuderande.

I värsta fall kan det leda till en ond cirkel om klasslärarna inte har lika goda förutsättningar att undervisa matematik.

– Det här är troligtvis en cykel som har pågått en längre tid. Om det inte finns tillräckligt med matematikkunniga klasslärare så får vi inte tillräckligt med matematikkunniga elever. När eleverna söker in till utbildningar i framtiden så har de sämre matematikkunskaper som utgångspunkt, säger Aida Ohtonen.

Matematikläraren Susanne Bergström-Nyberg: Vi har glömt de starka eleverna

Kraven är lägre än förr, säger Susanne Bergström-Nyberg.

Upplever ni att ni under era studier får tillräckliga färdigheter för att undervisa matematik?

– Jag upplever definitivt att man får bättre färdigheter under studierna. Sedan är det en annan fråga om det är tillräckligt, men alla ämnen konkurrerar om undervisningstimmarna, säger Elin Mårtensson.

– Man måste minnas att testet som vi har jämfört är ett inledande test. Det skulle vara intressant att se vilka kunskaper man har efter studierna, men vi utgår från att de är sämre än för tio till tjugo år sedan, säger Ohtonen.

Samtidigt råder brist på svenskspråkiga ämneslärare

Elin Mårtensson och Aida Ohtonen studerar till klasslärare, som står för största delen av matematikundervisningen i grundskolan. När eleverna blir äldre är det ämneslärare som tar över.

Ämneslärarna specialiserar sig på sitt ämne, medan klasslärarna i första hand specialiserar sig på pedagogik.

Vid Finlands Svenska Lärarförbund och vid pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi uppger man att det råder brist på svenskspråkiga ämneslärare inom matematik.

Mårtensson och Ohtonen har båda läst extra matematik. Enligt Ohtonen är de vanliga studierna mer fokuserade på att lära ut matematik, medan tilläggskurserna fokuserar mer på själva innehållet.

– Det kan hjälpa en att hitta olika vägar att undervisa om man själv har en bättre förståelse för sambanden, säger Ohtonen.

Vid klasslärarutbildningen är det inte många som har gjort som Mårtensson och Ohtonen och valt tilläggskurser i matematik.

– Många upplever att de obligatoriska kurserna är svåra, säger Mårtensson.