Vargkväll i Karis lockade stor publik – mycket fakta men inte så mycket nytt
Omkring 70 personer samlades i Karis för att höra mera om de vargar som finns i Västnyland. Vargexperter har märkt att det lyckas bäst när man ordnar träffar och pratar med människor som bor på vargområden.
– Det som vi kommit fram till är att vi måste jobba mera på lokal nivå. Vi måste nå den lokala befolkningen, lyssna mera på dem, diskutera och utbyta erfarenheter. Vi måste helt enkelt lära oss att leva med vargen.
Det säger Madeleine Nyman som är projektledare för VargLIFE.
VargLIFE har som mål att minimera de negativa effekterna av vargens närvaro, det vill säga minska rädslan, oron men också angreppen på hundar och husdjur.
Man vill också få människor att allt mer acceptera att det finns varg i samhället och hur man kan förvalta vargstammen, till exempel förhindra olagligt dödande av varg.
– Vi har nog informerat hela tiden, men intresset har varierat väldigt mycket. På vissa ställen har vi inte haft just någon publik. Det är inte självklart att varg är jättespännande, säger Madeleine Nyman.
En liknande infokväll i Lojo i november lockade just ingen, medan det fanns gott om folk i Lärkkullas auditorium i Karis på torsdagskvällen (9.2).
”Hur kan vi leva med varg i närheten” – temakväll lockade stor publik i Karis
Lugn kväll med sansade diskussioner
På plats i Karis fanns också många experter och därför blev kvällen ganska faktaspäckad när många av de inbjudna höll sina anföranden. Det handlade om vargreviren inom Raseborg, när man ska höra av sig till den lokala jaktvårdsföreningens kontaktperson för stora rovdjur och också en del om lagstiftning.
– Jag ville gärna ha lite bakgrundsfakta om vargläget, det vill säga hur många det finns och var de finns. Ofta hör man bara de här rösterna som är våldsamt för eller våldsamt mot varg, säger Hangöbon Astrid Lindström som satt med i publiken.
Hon var nöjd med kvällen, men ville också veta mera hur man kan leva tillsammans med vargen och hur man kan skydda till exempel får.
– Förr hade man en fåraherde och det har man fortfarande i en del länder, borde man övergå till sådant och hur är det med vargstaketen, funderade Astrid Lindström, aktiv också i Hangö miljöförening.
Publiken om vargkväll i Karis: ”Sakligt möte, mycket fakta, men egentligen inget nytt”
En man som lät sig intervjuas men inte så att hans röst skulle höras sa att det nog är bäst att hålla käft på sådana här ställen, i synnerhet om man bor på landet och tycker att vargen hör hemma i Finlands natur. Han mindes en liknande vargkväll i Ekenäs för närmare tio år sedan där det nästan hade blivit slagsmål.
Någon lynchstämning i Karis var det nog inte på torsdagen; tvärtom var det ett jämnt sorl, glada skratt och mycket prat efter själva föredragsbiten. Många i publiken var ändå försiktiga när de såg en radiomikrofon. En man som sa att han är jägare och markägare var nöjd med kvällen.
– Jag kom för att lyssna, det var en bra diskussion men det kom inte fram så mycket nytt. Det är sådant som man har hört tidigare när man har pratat med folk, säger mannen som inte ville gå ut med namn.
Ett tredje vargrevir på kommande i Raseborg
I Finland fanns cirka 290 vargar under vintern 2021–2022. I Västnyland har man länge känt till två vargrevir.
I Snappertunareviret har man senast bokfört sju vargar medan det i reviret på gränsen mellan Raseborg och Salo finns mellan sex och åtta vargar. Båda reviren har fått valpar de senaste åren.
Reviren verkar bli mindre i södra Finland, så också i Västnyland. När det är dags för de unga fjolårsvalparna att söka sig vidare för att bilda en egen flock och eget revir så vandrar de inte så långt bort från sin gamla flock.
Det kan alltså hända att ett nytt revir med en ny vargflock är på gång i Raseborg.
– Förmodligen är det två revir, men situationen kan förändras. Dna-prov analyseras under våren och vi får info om det på sommaren, säger Visa Eronen, jaktchef vid Finlands viltcentral i Nyland.
– Två revir vet vi att finns sedan tidigare och som kontaktperson vet jag att det finns ett par som rör sig inom det här området. Jag skulle inte bli förvånad om det bildas ett nytt revir, samtidigt som det finns delar av flocken som rört sig åt olika håll. Vi vet inte exakt, men småningom klarnar det, säger Henrik Rehn.
Henrik Rehn är kontaktperson för stora rovdjur i Västra Nylands jaktvårdsförening. Hans huvudsakliga område är Tenala och Bromarv.
Henrik Rehn är också en av flera frivilliga som samlar in dna-prover, i första hand avföring, som sedan analyseras.
Från avföringen får man reda på om det är varg som observerats redan tidigare, det vill säga om man har matchande dna, eller om det är fråga om en ny varg. Man får också veta från vilket revir vargen härstammar och också om det är fråga om en hona eller hane, bland annat.
Vargexperterna vill att folk hör av sig om de sett varg eller spår av varg
I dagens läge hör människor inte längre av sig lika mycket till kontaktpersonerna som tidigare.
Ju fler observationer, desto färre hör av sig, verkar det som.
Det kan bero på att lokalbefolkningen i vargområden, så som Snappertuna och andra delar av Raseborg har vant sig vid varg och också lodjur.
Man får info när snacket gått i en veckas tid på de sociala medierna, sa en i publiken som tillade att han också är kontaktperson för stora rovdjur.
Henrik Rehn uppmanar också att man hör av sig snabbt. En vecka senare kan det vara svårt att få syn på spår och till exempel avföring eller annat som kan användas för att göra en dna-analys.
Nu vet man till exempel inte hur det är med det vargpar som har rört sig i Hangö. Man har inte lyckats få några dna-prover och ingen vet med säkerhet varifrån de här vargarna kommer. Troligtvis från Raseborgsreviret tippar jaktchef Visa Eronen vid Finlands viltcentral, men det är inte säkert när man inte har vargarnas dna.
