Nödcentralerna har inte utbildat svenskspråkiga jourhavande efter 2018: ”Behovet finns, men intresset bland kustborna har varit lågt”

Personalläget vid Nödcentralsverket har förbättrats, men det finns fortfarande behov för fler svenskkunniga jourhavande. I väntan på en ny kurs har bristerna lappats med höjda tillägg och en separat språklinje.

Personalläget på Nödcentralsverket är bättre än för ett år sedan, berättar operativa avdelningens direktör Marko Nieminen då Svenska Yle ringer upp honom i anknytning till 112-dagen.

– Vi har precis utexaminerat två dejourkurser och nu under vårvintern har vi ett bra tillfälle att köra in dem i vårt system.

Antalet svenskkunniga är något som nödcentralerna jobbar med, och man hoppas kunna snart ordna nya kurser mer kontinuerligt. Den senaste har ordnats 2018.

– Det var den så kallade Vasa-kursen. Vi har ett behov att arrangera nya motsvarande kurser och försöker göra det småningom. Nu har det kanske inte funnits så mycket intresse för en kurs bland befolkningen på den svenskspråkiga kusten, säger han.

Nieminen vill ändå inte misströsta. I personalen har man totalt 64 personer som lyfter språktillägg, 35 av dem sitter i Vasa. På sistone har Nödcentralsverket dessutom höjt språktillägget för att göra det mer attraktivt.

”Ett ögonblick, jag förenar till en svensktalande operatör”

En del av de svenskspråkiga är chefer snarare än jourhavande, men det ska ändå gå att få service på svenska.

– Vi har också utvecklat en språklinje dit man kan vidarekoppla den som ringer ifall jouren själv inte behärskar språket. Då kan man säga: ”ett ögonblick, jag förenar till en svensktalande operatör”, säger Marko Nieminen.

I arbetspassplaneringen strävar man efter att beakta språkbehovet. Enligt Nieminen finns det flera i personalen som också sköter svenska samtal även om man inte får språktillägg.

Utöver Vasa sitter personal med svenskt språktillägg också i nödcentralerna i Kervo, Kuopio, Uleåborg och Åbo. Den sjätte orten med nödcentral är Björneborg, där också nödcentralsverkets gemensamma stab finns.

112-dagen uppmärksammar nödnumret

I dag den 11 februari kulminerar den traditionella 112-veckan, som Nödcentralsverket arrangerar årligen för att sprida kunskap om det allmänna nödnumret. Jippot har stått på programmet sedan år 1997. Sedan 2009 uppmärksammas dagen även av Europeiska unionen.

– Det var Nödcentralsverkets medarbetare Lauri Lempinen som förslog att ordna en sådan dag och så har det blivit en tradition, säger Marko Nieminen.

Under veckans och lördagens lopp har och ska det ordnas flera anknytande evenemang av andra myndigheter och Nödcentralsverkets samarbetspartner runtom i landet.

Årets tema för 112-veckan i Finland är ”Beredskap är en av vardagens små handlingar”.

Välfärdsområdenas påverkan har förblivit liten

Den här gången firas veckan också i sviterna av vårdreformen, som överfört de lokala räddningsverken till de nya välfärdsområdena. Räddningsverken är en nära samarbetspartner med Nödcentralsverket.

– För vår del har den största förändringen varit att samarbetspartnernas e-postadresser har bytts ut. Arbetet i vardagen sker helt som förr, varken enheternas namn eller samarbetspartnernas uppgifter har förändrats, säger Marko Nieminen från Nödcentralsverket.