Nu flaggar flera partier för att beskatta fonder och stiftelser
Statens skulder har ökat dramatiskt. Inför valet har flera partier återuppväckt idén om att allmännyttiga fonder och stiftelser borde beskattas, visar Svenska Yles genomgång.
Flera partier vill börja beskatta stiftelser och fonder, visar Svenska Yles genomgång av partiernas vallöften.
Liisa Suvikumpu är verkställande direktör för föreningen Stiftelser och fonder. Hon undviker först frågan om vad följderna blir om staten börjar beskatta de allmännyttiga fonderna och stiftelserna.
Hon är van att lobba för fonder och stiftelser bland politiker, och av gammal vana svarar hon i stället på den fråga politikerna oftast ställer: Hur gör man i Sverige?
Frågan om skattens effekter upplevs uppenbarligen ofta som svår. I stället får Liisa Suvikumpu gång på gång reda ut att varken Sverige, Tyskland eller andra länder vi gärna jämför oss med beskattar allmännyttiga samfund.
– Hela poängen är att allmännyttiga samfund är till nytta för hela samhället av verkliga orsaker. Idén att beskatta dem är en udda idé i den civiliserade världen.
Vallöfte: Så vill partierna beskatta stiftelser och fonder
Svenska Yle frågade följande partier om de vill beskatta allmännyttiga samfund.
Samlingspartiet vill beskatta fackföreningarnas placeringsvinster, men har inga andra planer på att beskatta allmännyttiga samfund.
Sannfinländarna har i offentligheten meddelat att de vill beskatta åtminstone stora stiftelser.
Socialdemokraterna har redan 2018 i sitt skatteprogram slagit fast att partiet vill att också allmännyttiga fonder och stiftelser ska betala källskatt.
Partiet vill ändå att organisationer som arbetar för samhället och folkhälsan ska kompenseras för skatten. Skatten skulle vara låg, till exempel 5 procent.
Centern tycker att det i det nuvarande ekonomiska läget skulle vara motiverat att börja beskatta åtminstone en del stora aktörers placeringsvinster. Här ser Centern två olika alternativ.
Det första alternativet är att alla allmännyttiga samfunds vinster beskattas till den del de överstiger någon på förhand definierad eurosumma.
Det andra är att definitionen på allmännyttiga samfund ändras så att organisationer som driver sina egna medlemmars ekonomiska intressen inte längre skulle betraktas som sådana. I praktiken vill alltså Centern börja beskatta fackföreningarnas vinster. Partiet motiverar sin ståndpunkt med att Sverige har ett liknande system.
De Gröna slår i sitt näringspolitiska program fast att partiet vill se en måttlig källskatt på den utdelning som de samfund som i dag är befriade från skatt får.
Vänsterförbundet tycker att det finns många undantag som borde slopas när det gäller skatteplikten. Partiet vill främst beskatta utländska placerings- och pensionsfonder och företag som administrerar försäkringsskal.
Totalt räknar partiet med att det kunde inbringa 250–400 miljoner euro per år till staten.
För att inte skattesystemet ska vara diskriminerande skulle skatten också drabba allmännyttiga fonder och stiftelser. Vänsterförbundet tycker ändå att skatten skulle inbringa så mycket pengar att staten kunde öka sitt stöd till konst och vetenskap.
Svenska folkpartiet som står många fonder och stiftelser nära vill inte ha sådana skatter. Andreas Elfving som är partiets politiska sekreterare meddelar att SFP anser att fonder och stiftelser gör ett viktigt arbete. Skulle man börja beskatta dem skulle en mängd viktiga ändamål bli utan nödvändiga resurser.
Två av tre doktorer har fått stöd av fonder och stiftelser
Enligt Liisa Suvikumpu skulle en skatt leda till ett minskande antal forskare, flera sjuka barn och flera fattiga konstnärer.
Hon betonar att de allmännyttiga samfundens stöd är speciellt viktigt för unga forskare.
– Då de till exempel börjar doktorera är det mycket vanligt att det är just en stiftelse som finansierar arbetet. Då vi har ungefär 1600 doktorer per år har vi räknat ut att stiftelser och fonder finansierar över två tredjedelar av dem.
De allmännyttiga fondernas stöd är också viktigt för kulturen. Liisa Suvikumpu säger att de privata stiftelserna och fonderna finansierar nästan dubbelt så mycket konst och kultur som staten.
– Centret för konstfrämjande Taike finansierar olika konstnärer och kulturaktörer med lite över 40 miljoner euro per år, och de privata stiftelserna finansierar kultur med nästan 80 miljoner euro per år. Av det går nästan 20 miljoner till scenkonst och över 10 miljoner till bildkonstnärer. Tack vare det kulturstödet kan vi finländare besöka festivaler, gallerier och så vidare.
Finansministeriet har motsatt sig en skatt på stiftelser och fonder
Det är klart att Lisa Suvikumpu som arbetar med att driva fonders och stiftelsers intressen gärna säger saker som att ”Den konst som de allmännyttiga samfunden stöder gör livet värt att leva”.
Men idén att beskatta dem fick tummen ned av en arbetsgrupp sommaren 2021. Sanna Marins regering utredde redan då idén att införa en källskatt på 5 procent på vinstutdelningen från fonder och andra samfund som i dag är befriade från skatter på sin utdelning.
– Finansministeriet sammanställde en expertrapport där de sakkunniga konstaterad att en skatt inte skulle lösa några problem, säger Suvikumpu.
Arbetsgruppen kom till att en sådan skatt inte är motiverad. Som Lisa Suvikumpu ser det har de allmännyttiga samfunden bättre förutsättningar än staten att dela ut pengarna så att de faktiskt får effekt.
– De privata stiftelserna har inte lika mycket pengar som staten. Men de har betydligt fler sakkunniga än staten skulle ha även om den skulle få in mera pengar genom att beskatta dem. Vi har ju alla de bästa konstnärerna, professorerna och medborgarexperterna som kan fatta bästa möjliga beslut när pengarna ska delas ut. Det handlar alltid om mångfald. Man stöder människor och samhället som mångfaldigt som möjligt. Det är något som privata fonder och stiftelser är mycket bra på.
Behöver staten en skatt på stiftelser?
Samtidigt ökar statsskulden hela tiden. Kanske kunde skuldsättningen lindras om staten skulle få lite mera pengar till sjukvård och andra centrala samhällsuppgifter genom att beskatta de allmännyttiga samfunden. Frågan är hur många forskningsprojekt och teatrar Finland har råd med.
Jag frågar Lisa Suvikumpu om skattefriheten för fonder och stiftelser en lyx som Finland egentligen inte har råd med.
– Det är inte någon lyx att ha doktorer och teatrar! Stiftelserna och fonderna finansierar redan sådan verksamhet som staten borde finansiera i vilket fall som helst. De privata donatorer som ursprungligen har donerat sina pengar har velat ge dem till allmännyttiga ändamål hellre än till exempel sina barn eller släktingar just därför att de har velat att hela Finland ska ha nytta av dem.
Enligt Lisa Suvikumpu är stiftelsepengar jämförbara med statens pengar därför att de finansierar samma allmännyttiga ändamål.
– Med en skatt skulle vi också få färre scoutjamboreer, mindre mormorsgymnastik och allt sådant som stiftelserna också stöder. Hela det civila samhället som vi är så stolta över i Finland skulle krympa.