Behovet av en finsk skola utreds i Kronoby – elevantalet är ett stort osäkerhetsmoment

Kronoby kommun vill kunna erbjuda skola på finska för att locka nya invånare. Enligt bildningschefen Ida Kronholm måste klasserna vara tillräckligt stora för att det ska vara ekonomiskt hållbart.

I Kronoby håller man på att utreda om man ska inrätta en finskspråkig skola i kommunen. Tanken är dels att locka nya inflyttare, dels att erbjuda bättre service till de finsktalande som redan bor i kommunen.

Bildningskansliet har fått förfrågningar om saken från politiskt håll. Grundandet av en finskspråkig skola finns också med i kommunens strategi fram till 2030.

Redan med de finskspråkiga som redan bor i Kronoby skulle man ha tillräckligt med elever för en finskspråkig skola, berättar bildningschef Ida Kronholm.

– Skulle vi ta alla elever som finns i kommunen så skulle vi få ihop till en finskspråkig skola med ganska små klasser, säger Kronholm.

Ett problem är de långa avstånden. Oberoende var i kommunen man placerar en skola skulle en del elever få en väldigt lång skolväg.

De elever från finskspråkiga familjer i Kronoby och Nedervetil som går i skola på finska gör det i dag i Karleby, medan finskspråkiga elever från Terjärv går i skola i Vetil eller Kaustby.

– På det sättet har vi kunnat förkorta skolvägen för de här eleverna. Den lösning vi har nu är på intet sätt dålig och vårdnadshavarna har varit nöjda, säger Kronholm.

Många väljer skola på svenska

I nuläget väljer en stor del av de finskspråkiga familjerna i Kronoby att sätta sina barn i svenskspråkig skola. Enligt en enkät som gjordes bland vårdnadshavare för ett och ett halvt år sedan är den här andelen 60 procent.

Av de som svarade skulle en majoritet välja svenskspråkig skola för sina barn också om det fanns en finskspråkig skola i kommunen.

– Det är en mångfacetterad fråga. Sedan vet vi ju inte hur läget skulle vara om vi faktiskt hade en finskspråkig skola i kommunen. Skulle vi lyckas locka nya invånare och skulle det i så fall kännas mer naturligt för dem att välja en finskspråkig skola? funderar Kronholm.

Ju fler språk man kan desto bättre, så skulle i alla fall jag tänka.

Ida Kronholm, bildningschef i Kronoby

Hon tror också att det är möjligt att en del svenskspråkiga familjer skulle sätta sina barn i finskspråkig skola för att de ska lära sig finska.

– Jag tror att vårdnadshavare i dag uppskattar tvåspråkighet och flerspråkighet. Vi har ju inte bara finska och svenska i våra skolor. Ju fler språk man kan desto bättre, så skulle i alla fall jag tänka.

Nedervetilbor positiva till finsk skola

3:14

Flera frågetecken kvarstår

I september valdes Leif Jakobsson till konsult för att göra en utredning om saken. I utredningen har han sett på alla strukturer som måste byggas upp om kommunen ska gå in för en finskspråkig skola, allt från förberedande undervisning till elevhälsa.

– Det här är en större helhet än att bara hålla lite matematik och modersmål, hela verksamheten behöver byggas upp, säger Kronholm.

Ett hinder för en finskspråkig skola är att det är fullt i alla svenskspråkiga grundskolor, och det finns heller inte några andra kommunala byggnader som skulle lämpa sig som undervisningsmiljö.

Utredningen presenterades för kommunstyrelsen i början av februari, men fortfarande återstår flera frågetecken.

– Politikerna vill ha fler siffror: hur många elever rör det sig om och vad kostar det?

Nu ligger frågan på bildningskansliets bord. Under våren ska man försöka besvara frågorna så gott det går, men enligt Kronholm är såväl kostnaderna som det potentiella elevantalet mycket osäkert.

Så det är lite av en gissningslek för er del?

– Det kan man lugnt säga.

Pilotgrupp i Kronoby och Nedervetil

Enligt Kronholm är det viktigt att man hittar en ekonomiskt hållbar lösning.

– Det betyder i klarspråk att elevgrupperna behöver vara tillräckligt stora. Vi startar inte upp grupper med fem och tio elever då vi precis har lagt ner en massa små skolor i kommunen.

Hon påpekar dock att det i vilket fall som helst kommer att vara dyrt för kommunen i början om man startar en finskspråkig skola.

Hur många elever behövs för att det ska vara vettigt?

– Om vi ska börja med en första pilotgrupp måste vi vara säkra på att vi har en undervisningsgrupp på minst tjugo elever till att börja med. Det är min personliga åsikt.

I nuläget är planen att en eventuell pilotgrupp skulle bestå av finskspråkiga elever från kommundelarna Kronoby och Nedervetil, medan Terjärveleverna fortsättningsvis skulle gå i skola i andra kommuner.

Behövs det en finskspråkig skola i Kronoby?

– I dag är inte behovet akut, men jag tycker att det är jätteviktigt att vi utreder frågan.

Hon poängterar att det inte är något som kommer att ske över en natt.

– Men jobbet behöver göras, så att vi är redo den dagen vi förhoppningsvis har fler invånare och fler finskspråkiga i kommunen.