”Ari Heinilä håller i taktpinnen, men hur orkestern vill spela återstår att se”, menar privat markägare som vill att Täktom träsk i Hangö återställs
Den grunda havsviken Täktbukten på Hangö udd hotas av att växa igen. Nu vill föreningen Minun mereni återställa Täktom träsk, en av källorna till övergödningen. Hur lätt det låter sig göras, beror på vem man frågar.
– Det är länge sedan jag fick stora abborrar på kroken här i Täktbukten, sådana som nappade in på 1990-talet.
Det säger Ari Heinilä och tittar ut över den hästskoformade viken som går under namnet Täktbukten.
När Ari Heinilä år 1986 köpte sin stuga invid viken, drog han upp fina fångster både av abborre och av annan fisk. Nu trivs fiskarna inte längre i viken, vars botten till stora delar täcks av en nästan ogenomtränglig djungel.
– I dagens läge vill man varken simma, dyka eller knappt ens ro här.
Östersjön i miniatyr
Stugägaren, Östersjöentusiasten och dokumentärfilmaren Ari Heinilä liknar ofta Täktombukten vid en miniatyrmodell av Östersjön.
Den är grund, den har ett känsligt ekosystem med rara arter och den är beroende av frisk syretillförsel från öppna vatten för att må bra.
Men då övergödningen av olika orsaker pågått i årtionden, har processen blivit självmatande och är nu svår att stoppa.
Den tidigare sandbotten täcks i dagsläget av flera hektar syrefritt sediment, så kallade hotspots.
I Hangö finns planer på att återställa Täktom träsk
En bidragande orsak till syrebristen och artdöden är enligt Heinilä Täktombäcken som mynnar ut vid naturaområdet Kobben. Bäcken matar viken med fast materia som härstammar från det torrlagda Täktom träsket.
– När organiska material som humus och torv blandar sig med salt vatten, sjunker det till botten där det utgör en grogrund för invasiva sjögräsarter.
Samarbetar med lokal markägare
Ari Heinilä må ha lagt fiskeredskapen på hyllan, men kampen för att stävja övergödningen av Täktbukten fortsätter.
Han är grundare av Täktbuktens skötselförening och nu även ordförande för den större föreningen Minun mereni. I bägge fall samarbetar Heinilä med den lokale entreprenören och markägaren Mikael Winberg.
Mikael Winberg har upplåtit en del av sina ägor för byggandet av två våtmarker. De ska rena vattnet som rinner ut från Täktom träsk med omgivningar ner i Täcktombäcken som mynnar ut i Täktbukten.
Våtmarkerna ligger i närheten av en golfbana och ett litet flygfält.
Mikael Winberg förklarar hur bassängerna borde fungera.
– Tanken är att våtmarken skulle stilla det vatten som rinner ner i Täktombäcken. I vattnet finns partiklar som sjunker till botten. Där bildas med tiden ett sediment, som man kan rensa eller ta bort efter några år.
Lokal markägare säger ja till att återställa Täktom träsk
Det har dock visat sig att avrinningsområdet kring träsket och bäcken är så stora, att de två våtmarkerna inte räcker till för sin uppgift.
Därför riktar nu Ari Heinilä blickarna mot Täktom träsk, som han anser vara källan till det fasta material som belastar Täktbukten.
Träsket som ligger mellan Kyrkvägen och Stamväg 25, dikades i mitten av 1900-talet för att ge mer mark för skogs- och jordbuk.
– Jag beskyller ingen, det var den tidens melodi. Men i dag vet vi bättre och därför borde vi ta ansvar för tidigare generationers misstag, säger Ari Heinilä.
Positiva myndigheter
Med föreningen Minun mereni i ryggen hoppas Ari Heinilä ha större muskler att förverkliga större projekt än med den lokala skötselföreningen.
Minun Mereni har i skrivande stund en ansökan om medel för att restaurera träsket inne hos Norra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral. Det är den NTM-central om ansvarar för återställande av våtmarker, medan vattenlov sköts av den nyländska motsvarigheten.
För att återställa Täktom träsk behövs inget vattenlov, vilket gör ett eventuellt återställande smidigare.
– Objektet är så litet att det inte innebär någon lovprocess.
Det säger Kari Rantakokko, ledande sakkunnig inom vattenekonomiska frågor vid Nylands Närings-, trafik- och miljöcentral.
Det är Rantakokkos kollega, Jermi Tertsunen, på Norra Österbottens NTM-central, som har hand om finansiering av våtmarksprojekt.
Han bekräftar att föreningen Minun mereni sökt om 97 000 euro för projektet och att man inom NTM-centralen ställer sig positivt till det.
– Det är ett intressant projekt såtillvida, att det involverar en havsvik. Det är inte är så vanligt i återställandet av våtmarker, säger Tertsunen.
– Projektet innehåller ändå detaljer som kan vara av juridisk betydelse. De här måste noga redas ut innan vi ger grönt ljus för ett förverkligande av planen.
Bland annat markägarfrågan är en sådan sak där alla måste vara överens.
Det finns flera markägare på området där träsket ligger. Andra stora markägare förutom Mikael Winberg är Hangö stad, fastighetssammanslutningen Täktom samfällighet samt sprängämnestillverkaren Forcit.
Räknar man sedan med alla de diken som ansluter till Täktombäcken från hela avrinningsområdet, blir de mångfalt fler.
Eltillförseln till Hangö får inte äventyras
En annan viktig fråga som måste säkras är den kraftledning som förser Hangö med ström. Den löper rakt genom träskmarken och den får inte ta skada om vattennivån stiger.
Enligt Ari Heinilä ställer sig elbolaget Caruna, med vars representanter han fört diskussioner, sig i princip positiva till planerna.
– Stolparna, som är av trä, står på betongfundament och det är relativt lätt att reglera vattennivån och följa med vad som händer, berättar han.
Hangö stad är den största markägaren på det berörda området. I slutet av fjolåret ställde sig stadsdirektör Denis Strandell lite avvaktande till projektet i ett reportage i Helsingin Sanomat.
I artikeln påpekar han att strömtillförseln till staden inte får äventyras. ”Därför bör man gå mycket grundligt tillväga och utreda alla scenarion, till exempel måste man se till att det inte bildas översvämningar som kan medföra skador på egendom och verksamhet”, skriver han i ett meddelande till Yle Västnyland.
Utöver det har han inte så mycket att säga, ”då ärendet inte behandlas inom staden just nu.”
Ärendet om återställandet av Täktom träsk behandlades i stadsstyrelsen år 2019, men fick då inget gehör bland beslutsfattarna.
Ligger rätt i tiden
Men man kan säga att det ligger rätt i tiden att värma upp planerna på nytt.
Europeiska unionen har nämligen som mål att återställa olika typer av biotoper som skadats.
EU:s mål är att medlemsländerna ska återställa våtmarker som torrlagts för att främja den naturliga mångfalden på bland annat myrar, mossar, träsk, grunda havsvikar och strandängar. Våtmarker tillhör de mest artrika miljöerna i vår natur.
Frågar man Ari Heinilä, är inte själva återställande någon särkilt komplicerad process.
– Man går till väga på samma sätt som när man dikade ur träsket, men i omvänd ordning, förklarar han.
Alltså börjar man med att fylla igen dikena som leder vatten från träskområdet. Därefter bygger man en damm, en så kallad munkdamm från vilken det går att reglera vattennivån så att den stiger kontrollerat.
– Med hjälp av skivor i munkdammen kan man först höja vattnet med 20 centimeter, sedan med 40 och till sist till den ideala nivån.
Munkdammen har fått sitt namn för att den har formen av en upphöjd kulle. Inne i den finns skivor med vilka man kontrollerar vattennivån.
När dikena fylls igen börjar vattennivån i träsket stiga. Också grundvattnet stiger, vilket enligt Ari Heinilä också skulle leda till att folk som bor i närheten äntligen skulle få vatten i sina brunnar igen.
– Grannar till träsket har dragits med torra brunnar i årtionden.
Naturlig behållare och renare
– Då träsket antar sin naturliga skepnad, fyller det också sin funktion som vattenreservoar. Samtidigt filteras vatten så att organiska material sjunker till botten och stannar där istället för att rinna ut i havet och göda det, förklarar Ari Heinilä.
Andra fördelar med att vattnet skulle stanna i träsket är att man skulle slippa erosionen från avrinningsområdena längs Täktombäcken.
– Om vårarna bildas det ofta starka strömmar och virvlar av is och snö som smälter samt nederbörd. Det här sköljer med sig näringsämnen från intilliggande gamla tegar, odlingar och säkert också golfbanan, förklarar Ari Heinilä.
Markägare: ”Renare vatten låter ju bra”
Täktombon Mikael Winberg ställer sig positiv till att försöka öppna upp träsket igen.
– Renare vatten låter ju bra. Så om jag kan dra mitt strå till stacken, varför inte?
Han säger också att han gjort en helomvändning i frågan.
För cirka femton år sedan lät han göra en plan på egen kostnad för att se vad det skulle kosta att öppna upp dikena, då många helt eller delvis vuxit igen.
Det visade sig dock bli en så pass dyr och komplicerad process att han tänkte om.
Han räknade att det längs de diken som ansluter till Täktombäcken som mynnar ut i Täktbukten finns ett femtiotal markägare.
– Det skulle nog ha blivit en riktig tillståndsrumba.
För sankt för att skogen ska trivas
Det har också visat sig att det inte är särkilt lönsamt att idka skogsbruk på det torrlagda träsket.
– Träden växer långsamt och det är svårt att ta ut skog. Det krävs långa köldperioder för att man ska kunna ta sig in med fordon.
Något prima virke handlar det inte heller om, trots att naturskogen haft över femtio år på sig att växa.
– Näringsämnen finns det nog, men det är fukten som gör att träden inte växer så bra. Det är krokigt och kvistigt.
Ur Mikael Winbergs synvinkel finns det med andra ord inga uppenbara nackdelar med en eventuell restaurering av våtmarken. Däremot ser han att andra fastighetsägare kan komma att opponera sig.
– Ari Heinilä är ju den som håller i taktpinnen, men hur orkestern vill spela - vilka toner den tar sig an - det återstår att se. Det har nog stött på motstånd, det är ju nog komplicerade processer det här.
Lite tveksam ställer sig Winberg också till effekten av projektet.
– Om man nu talar om Täktbukten, så nog är den ju ändå dödsdömd. Det är ganska grova ord, men vi har ju landhöjningen; så efter hundra år är där nog inte mycket vatten ändå, funderar han.
Han säger att naturvärdena också är viktiga.
– Världen ändrar och man ser på saker på ett annat sätt.
Många försöker rädda Täktbukten
Ari Heinilä är inte ensam om att försöka rädda Täktbukten.
I början av det nya millenniet startade Världsnaturfonden WWF ett omfattande arbete med att återställa strandängar genom naturbete.
Ett sådant område på Hangö udd är strandbetet ”Glännan” invid Kobben.
Glännan gränsar till Östra fjärden, som man ännu för ett par generationer sedan kunde ro på. I samma tider blev de här markerna kring Kobben Natura 2000-område.
För tillfället bedriver Forsstyrelsen ett treårigt projekt som är en del av det EU-finansieriade Rannikko-LIFE. Efter att ha kartlagt de arter som finns i bukten, har man försökt återställa miljön genom att rensa bort växtlighet, till exempel vass och axslinga.
Täktbukten valdes som ett pilotprojekt just för att där skett en klar ändring i havets ekosystem.
Också projektet Havsmanualen, som ägs av föreningen Pro Litore, och är gemensamt för Hangö och Raseborg, har i flera års tid mätt och dokumenterat vattenkvaliteten i bukten.
Anna Arnkil, som ansvarar för Forsstyrelsens projekt, påpekar att det tar tid att märka förändringar i havsvikars tillstånd.
Forststyrelsen värnar om artrikedomen i Täktbukten
Forststyrelsen äger vattenområden som hör till Täktbuktens och Svanvikens naturskyddsområde samt ett större Natura-område som sträcker sig över Hangös och Raseborgs skärgård.
Forststyrelsens mandat att vidta åtgärder gäller endast egna områden, men ofta försöker de också få lov av verka på ett helt område som berörs av avrinning som i fallet Täktbukten.
Täktbukten har i tiden haft gles växtlighet, vattnet har varit klart och på de grundaste delarna av sandbottnen har det förekommit rara, värdefulla arter som är känsliga för övergödning.
En är räfse, ett annat ålgräs. Ålgräset bilda små ängar på havsbotten och är en nyckelart i Östersjön, då det erbjuder skydd åt ryggradslösa organismer och också många fiskarter.
De här arterna finns i viss mån kvar i bukten men hotas av algslingan som tagit över på en halvmeters till två och en halv meters djup.
Förr har fiskar också lekt i Täktombäcken, bland annat öring och stäm. Också flundra har förekommit, men inte nu längre.
Projektet är unikt då motsvarande åtgärder endast vidtagits i sjöar tidigare.
Källa: Mejlkorrespondens med Anna Arnkil, specialsakkunnig inom naturskydd inom havsnaturen, Forsstyrelsen
I fråga om Täktbukten är det ett faktum att dess tillstånd försämras radikalt under en människo-ålder. Samtidigt är det inte helt okomplicerat att säga hur snabbt en förändring mot det bättre kan ske, menar Anna Arnkil.
Axslingan kväver allt som kommer i dess väg
Ända fram till mitten av 1990-talet trivdes många rara arter på vikens sandbotten. De har nu fått ge vika för vidsträckta sjok av ett segt sjögräs kallat axslinga.
Tyvärr har det också visat sig, att just axslingan fått en vitamininjektion av att vass och sly avlägsnats. Den behöver nämligen ljus för att frodas och när den omkringliggande växtligheten försvunnit mår axslingan bra.
Ari Heinilä konstaterar att man ännu tittar på andra utvägar för att få bukt med den.
– Det finns ett företag som specialiserat sig på att dra upp den med rötterna med en maskin som påminner om en slåtter. Erfarenheten begränsar sig dock till lerbotten så man vet inte riktigt hur det skulle fungera på sandbotten.
Heinilä betonar, att Täktbuktens botten fortfarande utgörs av sand, även om den i dag täcks av en geggamoja som gör att den känns sumpig.
Ett annat alternativ är att täcka axslingedjungeln med presenningar så att det kvävs i brist på solljus.
– Men det blir nog ganska svårt i Täktbukten, för på det största området så täcker axslingan tolv hektar, säger han.
Men även om de aktiva ibland känner sig aningen modstulna, ser Ari Heinilä ingen annan utväg än att försöka lite till.
Tiden håller på att rinna ut.
– Generellt brukar havet betraktas som en kolsänka, men det finns en rädsla att Täktbukten snart bidrar till den allmänna klimatuppvärmningen.
Landhöjning och smalt inlopp kan påverka
Markägaren Mikael Winberg är inne på att det kan finnas andra bidragande orsaker än Täktom träsk till att Täktbukten hotas av att växa igen. En är den allmänna landhöjningen.
Också Forsstyrelsens Anna Arnkil säger att Täktbuktens tillstånd är en helhet av många bidragande faktorer, av vilka den organiska belastningen dock sticker ut.
Ari Heinilä vidhåller, att den organiska materian är en större bov än landhöjningen.
Han menar att viken fortfarande är mellan en halv meter till två och en halv meter djup på sina grundare ställen, som djupast är den kring fyra meter. Det här har egentligen inte ändrats, men den känns grundare för att den håller på att växa igen från sidorna och underifrån.
Inloppet till viken är också ganska smalt och därtill grunt på grund av ett rev av rörliga sandbankar.
Sannolikt är också, att det inte bara är träsket som släpper i från sig näringsrik materia.
På avrinningsområdet mellan Täktom träsk ner till Täktbukten finns gammal jordbruksmark som kan ha gödslats rätt kraftigt på sin tid samt golfbanan som också den gödslas för att hållas i speldugligt skick.
Forststyrelsens Anna Arnkil säger att golfbanan kan spela en stor roll och att det därför är viktigt att samarbeta med dess styrelse.
Golfbolagets vd: ”Vi har minskat mängden gödsel markant”
Lena Haanpää är vd för bolaget Han-golf, som ligger i närheten av de två våtmarker som Täktbuktens skötselförening låtit bygga.
Enligt henne strävar bolaget hela tiden efter att hitta mer miljövänliga alternativ för att sköta banan.
Dessutom har bolaget medvetet minskat mängden gödsel markant.
– Man kan inte helt låta bli att gödsla, för då blir banan i dåligt skick, konstaterar ändå Haanpää.
Bolaget har också låtit installera solpaneler på klubbhusets tak och uppvärmningen sker med luftvärmepumpar, allt med tanke på miljön.
Ari Heinilä har också närmat sig styrelsen med ett förslag om att via en tank samla upp avrinningsvatten som kunde återanvändas för att vattna golfbanan.
Golfbanor är i regel beroende av stora mängder vatten sommartid.
Också skog, småskalig odling samt fast- och fritidsbebyggelse kan alla spela in på hur viken mår; liksom alla andra större faktorer som påverkar Östersjöns tillstånd.
Var som en liten insjö ännu i 1900-talets början
Innan Täktom träsk dikades i mitten av 1900-talet, var den en liten insjö som byborna tyckte om att ro på.
En sådan bild finns i det lokalhistoriska verket ”Täktom by i gången tid” som Mikael Winbergs far Bo-Evert Winberg författat.
Vad tror du, kommer du ännu under din livstid att kunna ro på träsket?
– Nej, det tror jag inte, men att paddla kanot där tror jag kunde bli fullt möjligt om det återställs, säger Mikael Winberg.
Kanske kommer en dag också fiskarten stäm, lokalt kallad tep, att vandra upp längs bäcken för att låta sig fångas med håv, vilket skedde ännu på 1980-talet.
Mikael Winberg hörde till de som gärna fiskade tep som barn, ibland också någon enstaka gädda.
– Det är den yttersta målsättningen, att Täktombäcken skulle bli en naturlig vandringsled för fisk igen, säger Ari Heinilä.
Ett arv värt att förvalta och ge vidare
Sist, men inte minst, handlar inte allt om kemi och biologi, eller ens pengar och politik.
Framförallt utgör Täktbukten ett unikt ekosystem och den är en källa för rekreation, psykiskt välmående och naturupplevelser. Den bjuder på omväxlande natur från grunda fjärdar, sandstränder till granithällar.
Från Kobbens högsta punkt kan man blicka ut över den lilla Östersjön, lyssna till vindens brus, fåglarnas läten och stilla sina tankar.
När Ari Heinilä inte gör upp planer för hur bukten kunde räddas, leker han med hunden Valla på stranden eller går långa promenader i omgivningen.
– Trots att Valla är en cityhund, så vet hon precis när vi närmar oss stugan. Då sätter hon sig upp i bilen och är på alerten. Täktbukten är frihet för henne.
Han slänger i väg en käpp åt Valla från stranden.
Det kluckar lätt när vilsamma vågor rullar in mot land.
En bit ut i viken hör man fraset av isflak som skaver mot varandra och det knäpper och knastar i växtligheten längre in mot land.
– Jag hoppas att det finns vilja bland beslutsfattarna att ge en frisk Täktbukt vidare åt kommande generationer, säger Ari Heinilä.
24.2.2023 kl 8:38: Bildtexten till bilden som visar hotspot-områdena längs den västnyländska kusten specificerades med mer exakt data.
' /%3E%3C/svg%3E)
