Vad har sjukvården lärt sig efter pandemin? – ÅUCS och Åbo universitet rustar sig för nya pandemier

Forskning är bästa försvar mot pandemier. Åbo universitetscentralsjukhus och Åbo universitet strävar efter en bättre beredskap för att bemöta de hot som väldigt smittsamma sjukdomar orsakar.

ÅUCS menar att de bästa metoderna för att bekämpa pandemier hittas via forskning. Sjukdomar som sprider sig från omvärlden förutsätter att laboratorier reagerar snabbt och utför arbete på lång sikt.

Det är människans eget immunförsvar som står i centrum för att hindra spridningen av nya pandemier.

Coronan överraskade forskare med hur den muteras, en process som fortfarande pågår.

– Den nya mutationen har alltid någon egenskap med vilken den kan sprida sig effektivare än de tidigare mutationerna. Dessa varianter är oroväckande eftersom de är bättre på att bryta ner människans motståndskraft. Coronan kan fortfarande orsaka en svår sjukdom för exempelvis äldre människor. För dem rekommenderas även den fjärde vaccinationen, säger professor i virologi Ilkka Julkunen.

Samarbetet mellan forskare, organisationer och myndigheter är också bland de viktigaste metoderna för att bekämpa effekterna av pandemin och möjliga kommande pandemier. Att känna till egenskaper hos ett virus, kunna diagnosticera rätt och utfärda vaccinationer och mediciner gör att samhället stängs ner så lite som möjligt.

Vid ÅUCS Laboratorier diagnosticeras det hela tiden nya mikrober. Till exempel identifierades coronaviruset i Åbo genast då pandemin anlände i början av året 2020. Då coronapandemin var som mest intensiv utförde laboratoriet över 2 500 tester per dygn vid den kliniska mikrobiologin på ÅUCS.

– En sak som är mer betydande än antalet är att våra laboratorier kan göra nästan 400 olika typer av undersökningar. Tillsammans med Huslab är vi de enda mikrobiologiska laboratorierna i Finland som har så kallad full service. Vi har ett modernt säkerhetslaboratorium. Där har vi till exempel kunnat analysera levande coronavirus, berättar Antti Hakanen, överläkare och direktör vid ÅUCS Laboratorier.

Mycket krävs av en mikrob eller ett virus för att en pandemi ska bli av

Det är inte alla mikrober och virus som klarar sig lika bra som coronaviruset. Det krävs en hel del för att en sjukdom ska få en sådan spridning.

Först och främst måste sjukdomen kunna sprida sig lätt mellan människor via exempelvis luftvägar, beröring eller tarminfektioner. Smitta mellan djur och människor gör det också lättare för sjukdomar att utvecklas till pandemier.

Att folk är smittsamma också innan symptomen är något som ökar risken för pandemi. Då rör sig folk omkring i samhället och fortsätter att sprida sjukdomen. Har man däremot symptom stannar man kanske hellre hemma och då minskar risken för smitta.

I och med klimatförändringen så har risken för pandemi också blivit större. Till exempel kan mikrober och virus som fåglar för med sig nu överleva i klimat som tidigare var för kalla för dem.

Antti Hakanen vill ändå påminna att man inte ska dra alla mikrober över samma kam.

– Det har talats mycket nu om mikrobernas skadeverkningar. Alla mikrober är ändå inte dåliga. Vi bär på många mikrober som gör oss mycket nytta, säger Hakanen.