”Barnet gynnas inte av att knuffas framåt utan tillräckliga kunskaper” – grundskolan borde våga ställa krav på elever, säger forskare

Vi behöver tala öppet om grundskolans utmaningar och våga ställa krav på eleverna. Det säger forskare Sirkku Kupiainen, med anledning av Svenska Yles granskning av grundskolan i Helsingfors.

Andelen grundskoleelever som går om en årskurs har minskat drastiskt de senaste 20 åren, och enkäten som Svenska Yle skickade ut till lärarna i Helsingfors visar att en del känt sig pressade att godkänna elever som inte nått upp till kunskapsmålen.

Sirkku Kupiainen forskar i grundskolan. Hon har särskilt fokuserat på stödundervisningen i allt från småbarnspedagogik till yrkesutbildning och övergången mellan grundskolan och andra stadiet. Enligt henne är problemet att man inte vågar prata om grundskolans utmaningar.

– Det låter bra att man ger stöd och att elever inte måste gå om en hel årskurs. Men det är inte bra att elever går från tvåan till trean eller fyran till femman utan att ha den kunskap som behövs för följande nivå, säger Kupiainen, och tillägger:

– Det är inte så lätt att alltid vara den dummaste eller att veta att man är den som hindrar de andra från att gå vidare för att man ständigt ligger bakom. Det är inte alltid till barnets fördel att knuffas framåt utan de kunskaper man borde ha.

Mer konkreta formuleringar i läroplanen behövs

Den nuvarande läroplanen togs i bruk för årskurserna 1–6 år 2016, och i årskurserna 7–9 stegvis från 2017 till 2019. Kupiainen satt med i den expertgrupp som bidrog till att lägga grunden för den.

Gruppen bestod av rektorer, forskare och representanter från Utbildningsstyrelsen. Både i arbetet för läroplanen och i senare paneler har Kupiainen efterlyst mera konkreta och klara kunskapsmål. I sin nuvarande form anser hon att de är för allmänna.

– I expertgruppen var man inte villig att prata om krav för de olika områdena, och det tycker jag är ett problem. Kraven är så allmänna att man knappt vet vilket ämne det är man talar om, säger hon.

Lärare känner sig pressade att godkänna elever – Helsingfors försvarar kritiserad modell: ”Livet handlar inte bara om att kunna läsa”

Lärare i Helsingfors känner sig pressade att godkänna elever och anser att svaga elever slussas vidare med tvång. Det visar Svenska Yles enkät. Helsingfors stads ledning tillbakavisar kritiken.

Läroplanens krav säger inte tillräckligt tydligt vad det är eleven bör kunna, anser Kupiainen. Det handlar snarare om nivåer av tänkande än om konkret kunskap, och det kommunicerar inte tillräckligt klart vad det är som behövs.

Därför har Kupiainen också lyft frågan om ett slags examensprov för grundskolan, som likt studentexamen skulle peka på vad eleven förväntas kunna när hen går vidare till följande utbildningsstadium.

– Jag vet att jag är ganska ensam om att tala för ett slutprov i grundskolan, men jag tycker att eleverna borde få veta vad som förväntas av dem. Slutprovet gör det tydligt för både eleven och läraren vad det är man jobbar mot, säger Kupiainen.

Grundskolans ansvar att ge den kunskap som behövs för andra stadiet

För två år sedan utvidgades läroplikten, vilket innebär att alla nu måste söka sig vidare till en utbildning på andra stadiet efter grundskolan. På yrkesskolan Prakticum har man märkt att behovet av stödundervisning blivit större, och att få resurserna att räcka till är en kamp.

Kupiainen är i princip för den förlängda läroplikten – för faktum är att det inte finns jobb till en 15-åring med grundskolan som enda utbildning. Men, säger hon, det måste ligga på grundskolan att ge elever de kunskaper som krävs för att den unga ska klara av andra stadiets utbildning.

– Det är ingen idé att elever som inte riktigt klarat av grundskolan ska vidare till andra stadiet, där det sedan också blir problem. Man kan inte bli till exempel närvårdare och dela ut mediciner om man inte vet skillnaden på milligram och gram, säger hon.

Speciallärarna Susanna och Birgitta räcker inte till då yrkesstuderande behöver mer hjälp – information om närvaro, stöd och betyg i grundskolan når inte alltid andra stadiets personal

Behovet av stödundervisning har ökat kraftigt bland yrkesstuderande, säger Prakticums speciallärare. Information försvinner ofta mellan grundskolan och andra stadiet. Grundskolans stöd har problem i Helsingfors, visar Svenska Yles granskning.

Att en del elever i dagsläget slussas vidare trots att de inte uppnår kunskapsmålen är resultatet av att det inte riktigt finns några alternativ, säger Kupiainen. Nivåproven som fanns då grundskolan infördes i Finland på 1970-talet tycks man numera vara rädd för, likaså undervisning som tydligare delar in elever enligt nivå.

– Varför kunde man inte göra så att eleverna delas in enligt nivå i de olika ämnena istället för att hålla fast vid årskurserna, så att det som lärs ut bättre skulle motsvara den nivå eleven är på. Då får alla mer ut av skolan och undervisningen går varken över huvudet eller under benen på någon. Det finns en nivåvariation mellan barnen i alla klasser, säger Kupiainen.

Vad behöver förändras för att vi ska ha en grundskola som bättre tjänar barnen så att de klarar sig i livet?

– Vi måste börja med att våga tala om saken, och titta på till exempel Sverige och Estland, som båda ligger över Finland i PISA-resultaten: vad gör de annorlunda? Sverige låg lägre ner då Finland var i topp, men sedan har de infört inspektioner i skolan och introducerat nationella prov.

– Man behöver göra det tydligare för eleverna vad det är skolan kräver, och de behöver förstå att lärandet är att jobba. Skolan innebär inte att någon häller kunskap i ditt huvud, utan du måste jobba för att lära dig. Det är något jag tror vi har tappat lite. Det är roligt att lära sig nya saker om man vet vad som krävs och barnen har visats vägen för hur man gör det.