”Personer med extremt hög lön är inte extremt smarta” – sambandet mellan begåvning och lön är starkt, men planar ut vid höga inkomster

En ny svenska studie visar att höginkomsttagare vanligtvis presterar bra vid begåvningstester, men bara till en viss nivå. Personer med absoluta topplöner klarar ofta begåvningstester något sämre än de som tjänar lite mindre.

Sambandet mellan lön och goda kognitiva förmågor är starkt, men då lönen överstiger 60 000 euro per år är skillnaden på en blygsam nivå på, slår den nya svenska studien fast.

Den översta procenten av inkomsttagarna klarar sig till och med sämre i begåvningstester än de i inkomstskiktet precis under dem.

Enligt forskarna bakom studien är det här en viktig upptäckt eftersom lönerna i det allra översta skiktet är mer än dubbelt så höga som medellönen för de översta 2-3 procenten.

”Personer med extremt hög lön är inte extremt smarta. Sambandet mellan begåvning och lön är starkt, men planar ut vid höga inkomster”, skriver Marc Keuschnigg, en av författarna bakom studien, på Twitter.

Inga bevis på att de med extremt hög lön förtjänar den

De senaste åren har det varit mycket akademisk och offentlig diskussion om ökande ojämlikhet.

Det har debatterats om man borde ingripa mot de allt större löneskillnaderna. Toppinkomsttagare försvarar ofta sina höga löner med att deras framgång på arbetsmarknaden beror på deras egna egenskaper och förmågor.

Men forskarna bakom studien skriver att de inte finner några bevis för att de med toppjobb och extraordinära löner är mer förtjänta av dem än de som bara tjänar hälften av de lönerna.

Forskarna poängterar dock att största delen av medborgarna har normala löner som mera tydligt kan kopplas till individuella kognitiva förmågor.

Material från svenska värnpliktiga män

Materialet som forskarna utgått från baserar sig bland annat på ett begåvningstest som gjorts bland svenska värnpliktiga mellan åren 1971–1977 eller 1980–1999. Totalt har de analyserat 59 000 resultat.

Testet mäter ordförståelse, logiskt tänkande och rumsuppfattning hos de värnpliktiga.

Studien tar alltså inte hänsyn till viljeansträngning eller ickekognitiv kapacitet som motivation, sociala färdigheter, kreativitet, mental stabilitet eller fysisk förmåga.

Dessutom är studien begränsad till svenska män, vilket också gör det svårt att generalisera hela den arbetande befolkningen baserat på resultatet.

Forskarna hänvisar också till tidigare studier som pekar på att framgång på jobbet inte bara påverkas av ens egna förmågor, utan också av familjebakgrund, socioekonomisk status och tur.

Den rikaste tiondelen av finländarna äger hälften av förmögenheten och blir bara rikare – se vår grafik om hur pengarna fördelas

”Det här är något Finland inte riktigt vill prata om.”