Unga är oftare vegetarianer än vuxna

Tio procent vegetarianer är en överraskande stor andel, säger professor i näringslära. Men alla kanske inte menar samma sak med att vara vegetarian eller vegan.

Tio procent av de finländare i åldern 15–29 som svarat på Jord- och skogsbruksministeriets enkät uppger sig vara vegetarianer eller veganer.

Det här är en överraskande stor andel, enligt Maijaliisa Erkkola, professor i näringslära.

– En procent av de finländska vuxna var vegetarianer 2007 och 2017 hade andelen stigit till 2,5 procent och de svarande själv definierade vad som var vegetarisk kost.

De här siffrorna kommer från en studie publicerad 2021 (Vegetarians and different types of meat eaters among the Finnish adult population from 2007 to 2017). I samma studie framkommer att sju procent av den vuxna befolkningen i Sverige uppgett att de var vegetarianer 2018.

Erkkola påminner ändå om att den nu aktuella undersökningen från jord- och skogsbruksministeriet har en felmarginal på 2,5 procent och om att det är svårt att ställa frågor om vegetarisk kost.

Till exempel kan svaren ha påverkats av att flexitarianism – att man begränsar sitt köttätande utan att sluta helt – diskuterats den senaste tiden.

– Folk har en egen uppfattning om vad vegetarisk kost innebär. Jag tror inte att 10 procent av de svarande är strikta veganer, men svaren visar också på att 10 procent av dem har en strävan att äta mera växtbaserat.

Utbildningsnivån påverkar mest

Enligt Erkkola följer variationen mellan de olika tillfrågade grupperna samma mönster som när man frågat vuxna om samma sak: det är en större andel kvinnor än män som är vegetarianer, likaså är andelen större i huvudstadsregionen än på landsbygden. Att detta syns i undersökningen ökar sannolikheten för att andelen vegetarianer och veganer är någorlunda rättvisande.

De ungas och unga vuxnas kostval påverkas också av samma faktorer som man brukar se i undersökningar av vuxnas kostval: Pris och smak är viktiga.

– Men de unga i den här undersökningen har lagt mer vikt vid hälsofaktorer.

I sin egen forskning har Erkkola sett att utbildningsnivån är den största enskilda faktorn som påverkar valet att bli vegetarian eller vegan.

– Redan i högstadiet börjar man se en skillnad mellan dem som planerar att söka till yrkesutbildning och dem som siktar på högskolestudier.

Själv skulle Erkkola vilja utmana vårt sätt att tänka kring vegetarisk och icke-vegetarisk kost.

– Varför måste vi se den vegetariska maten som specialkost när den kunde vara en rätt bland andra rätter? Vi borde alla övergå till en mera växtbaserad kost.