Trappor och byråkrati försvårar teaterbesök

För personer med funktionsnedsättning kan det vara en utmaning att ta del av kultur i olika former. Det kan handla om praktiska svårigheter, som att kunna gå på teater i rullstol, eller om att få information under en konstutställning om man inte själv kan se bilderna. När det gäller informationstillgänglighet kan olika tekniklösningar vara till stor hjälp.

Emma Rasela tycker om musik och går gärna på konserter och festivaler. Hon är blind, och hon behöver oftast ha en ledsagare med på konserten. Hon brukar också gå på bio, och tycker att hon ganska bra kan föreställa sig vad som händer trots att hon inte kan se vad som händer på filmduken. Ibland frågar hon sitt biosällskap om vad som händer i filmen om hon inte annars hänger med. Men hon har också provat på syntolkning med hörlurar.

– På ett läger fick jag en gång se på bio med hörlurar, säger Rasela. Då satt en person i ett annat rum och berättade vad som hände på skärmen, och det hördes i hörlurarna. Det var egentligen ganska bra, jag kunde följa med lite bättre.

Teknik kan lösa många problem

Susanna Laurin arbetar med tillgänglighet inom det svenska bolaget Funka. Det finns många teknikbolag som arbetar med lösningar som kunde användas för personer med funktionsnedsättning, och Laurin säger att det redan finns en hel del fungerande tekniska lösningar. Det svåra kan vara att hitta dem, och därför är det bra att titta lite över landsgränserna och se hur man har gjort i andra länder.

– I Sverige har det precis lanserats en app som används på bio för att man ska kunna få syntolkning på bio, säger Laurin. Det är en lösning som även kunde användas i Finland.

Laurin tror att svenskarna också kan lära sig något av finländarna.

– I Finland finns det massor av start up-företag och små teknikbolag, bland annat ett tolkföretag som har lanserat sin verksamhet också i Sverige, så jag är övertygad om att det finns mer saker vi kan lära oss av varandra, säger Laurin.

Också praktiska lösningar är viktiga

Tillgänglighet kan också innebära att rent praktiskt kunna delta i ett kulturevenemang som intresserar. Gunilla Sjövall är ordförande för föreningen Danceability Finland. Hon är själv dansare och tycker om att gå på dansföreställningar, men eftersom hon sitter i rullstol kan det ibland bli omöjligt för henne att komma fram.

– Små teatrar kan ha intressantare föreställningar än stora teatrar, säger Sjövall, men små teatrar kan till exempel finnas i källare där det endast finns trappor.

Sjövall behöver också en assistent med sig på kulturevenemang, men vem ska betala för assistentens biljett? Alla kommuner ger inte understöd för den extra biljetten.

– Kulturproduktioner borde understödas med tillgänglighetsbidrag, oberoende av hur många personer med funktionsnedsättning det finns i publiken, säger Sjövall. De kommer ju inte dit om platserna inte är tillgängliga.

Det behövs kontinuerligt arbete för tillgänglighet

Enligt Susanna Laurin är vi fortfarande långt ifrån en situation där alla människor med alla former av funktionsvariationer har en jämlik möjlighet att delta i kultur. Därför är det viktigt att fortsätta att arbeta för att göra kultur tillgängligt.

– För oss är det viktigt att man ser på tillgänglighet som någonting lustbetonat, och inte som något vi måste göra, säger Laurin. Jag tror att nyckeln till framgång är att se på tillgänglighet som något positivt. Det är hippt att jobba med tillgänglighet!