Seinäjokiregionen är fortfarande den mest attraktiva för företag – Vasa och Karleby tappar mark

Karleby och Vasa ekonomiska regioner ligger på tolfte respektive trettonde plats i Finlands Näringslivs kommunranking. Seinäjokiregionen ligger i topp även denna gång.

Seinäjokiregionen är den ekonomiska region som har störst dragningskraft i fråga om företagsamhet, åtminstone om man får tro Finlands Näringsliv EK:s kommunranking som offentliggjordes på onsdagen.

Kommunrankingen görs vartannat år och baserar sig dels på statistik om regionernas ekonomi och företagsamhet, dels på en enkät som skickas ut till företag. Den slutliga listan utgörs av de 25 ekonomiska regioner man får in flest svar.

Seinäjokiregionen toppar listan, precis som den har gjort tidigare år. Karlebyregionen placerar sig på plats 12 och Vasaregionen på plats 13 i årets rankning.

– Jag är lite överraskad och kanske också lite besviken, eftersom jag tycker att det är bra fart på i både Karleby- och Vasaregionen, säger Österbottens handelskammares vd Paula Erkkilä.

En anledning till det förhållandevis svaga resultatet tror Erkkilä kan vara att både Karleby och Vasa har satsat mycket på storindustri.

– Det kan hända att det här arbetet inte syns så mycket bland små och medelstora företag. Det är bara spekulationer, men det kan vara en sak.

Många faktorer påverkar

Karlebyregionens placering har varierat mellan plats 7 och 17 de senaste åren, medan Vasaregionen har sjunkit stadigt sedan 2015, då man låg på tredje plats.

Enligt Erkkilä är det ändå svårt att dra några långtgående slutsatser utgående från rankningen. Saker som påverkar placeringen är bland annat det politiska klimatet och vad som händer i regionen som helhet.

– Till exempel i Karleby har man tagit ganska stora beslut i fråga om idrottsparken och Biskopsbackens allaktivitetshus. Det kanske ”regnar ner” till de små och medelstora företagen i framtiden, men det är för tidigt att säga.

Hon konstaterar att Seinäjokiregionen gör många saker rätt.

– Myndigheter ser företagen som kunder och vill hjälpa dem och arbeta tillsammans för att lyckas. Det är något vi kanske borde lära oss av Seinäjokiregionen.

Resultat av långsiktigt arbete

För Tomi Kohtanen, vd på Södra Österbottens handelskammare, kommer topplaceringen inte som någon överraskning. Han säger att det goda klimatet för företag är ett resultat av många års målmedvetet arbete.

– Vi har länge gjort ett bra arbete mellan företag och kommuner, så det är roligt att samarbetet fortfarande ger frukt.

Enligt Kohtanen är en orsak till framgångarna att kommunikationen mellan näringslivet och det kommunala fungerar väl. I regionen finns många organisationer som fungerar i gränslandet mellan företagen och kommunerna, och man samarbetar också kring många frågor.

– Förstås kan man alltid samarbeta ännu mer och sträva efter att bli ännu bättre, men det här kan vara en nyckel.

Resultatet av det här arbetet kan enligt Kohtanen ses bland annat i att planläggningsarbete löper smidigt och att företag har en låg tröskel för att ta kontakt med beslutsfattare. Till saken hör också att det finns många företagare bland beslutsfattarna i regionen.

Till regionens mest framgångsrika branscher hör teknologiindustrin, livsmedelsindustrin och servicebranschen. Kohtanen tror att också ICT-branschen kan vara på frammarsch de närmaste åren.

Han säger att man kommer att fortsätta arbeta för att företag ska trivas i regionen.

– Jag hoppas att Seinäjokiregionen ska vara attraktiv också för arbetstagare så att vi kan råda bot på arbetskraftsbristen.

Stora investeringar de närmaste åren

Paula Erkkilä säger att det behövs mer kommunikation mellan den offentliga sektorn och företagen också i Österbotten.

– Skatteintäkterna från företagen kommer att bli viktigare och viktigare för kommunerna för varje år, och det är jätteviktigt för kommunerna att skapa bra förutsättningar och en bra plattform för alla företag.

Hon säger att det är stora investeringar på gång i både Vasa och Karleby de närmaste åren, vilket gör att det kommer att behövas arbetskraft. Det innebär i sin tur ett ökat behov av till exempel bostäder.

Håller Vasa och Karleby på att halka efter Seinäjoki?

– Nej, det tror jag inte. Om två år då undersökningen görs nästa gång är både Karleby- och Vasaregionen på prispallen.