Försvarsminister Savolas reaktion på Stoltenbergs utspel i ratificeringsfrågan: "Det kom inte som en överraskning"

Relationen till Sverige är fortfarande mycket god när det gäller Natoprocessen, intygar Finlands försvarsminister Mikko Savola. Han betonar att det viktigaste är att bägge länder är Natomedlemmar vid toppmötet i Vilnius i sommar.

När Natos försvarsministrar samlades till möte i Bryssel var första dagen helt ägnad åt stödet till Ukraina. Det betonar också minister Mikko Savola när han ombeds kommentera Natochefen Jens Stoltenbergs utspel att Finlands och Sveriges medlemskap inte behöver ratificeras tillsammans.

Det var inget ämne för de officiella diskussionerna under mötets första dag.

Men han medger samtidigt att Natochefens uttalande egentligen inte var någon överraskning, och han bedömer att det inte heller handlar om någon större förändring.

– Det är självklart att man har sådana tankegångar, säger Savola beträffande Finlands och Sveriges framtida Natomedlemskap, och att Nato för de här diskussionerna för egen del.

För Finlands har det varit viktigt att ha dagliga diskussioner med Sverige och att hålla varandra uppdaterade.

Fortfarande med sikte på Vilnius i juli

Den finländska försvarsministern anser att Stoltenberg har haft en stor och karismatisk roll i medlemskapsprocessen, och att han fortfarande strävar efter att medlemskapen är rodda i hamn ännu under sin period som Natos generalsekreterare.

Stoltenberg kommer att lämna sin post i oktober.

– Allting hänger till slut på Turkiet och hur deras ratificeringsprocess förlöper. Vi hoppas givetvis att medlemskapet är klart vid toppmötet i Vilnius, säger Savola.

Det andra landet som dröjer med ratificeringen av Natoansökningarna är Ungern.

Beskedet från den ungerska försvarsministern Kristóf Szalay-Bobrovniczky ska ha varit att man håller fast vid tidtabellen att parlamentsbehandlingen sker i slutet av februari, och att ratificeringsbeskedet kommer i mars.

– Han intygade att Ungern inte kommer vara det sista landet som ratificerar Natomedlemskapet.

En ökad produktion av ammunition

Diskussionerna i Natohögkvarteret hade alltså fokus på den vapenhjälp som Ukraina brådskande behöver.

Finland kommer att vara en del av den koalition som förser Ukraina med Leopard 2-pansarvagnar, men försvarsminister Savola ville ännu inte ge närmare besked ifall det handlar om leverans av pansarvagnar, eller snarare om utbildning och att förse Ukraina med reservdelar till pansarvagnarna.

Också den finländska vapenindustrin ökar produktionen för att kunna möta de behov som Ukraina har. Nato har varnat för att kriget i Ukraina har lett till en brist på ammunition vid fronten, men också i medlemsländernas lager.

– Vi kommer att övergå till flera arbetspass och rekrytera mera folk till ammunitionsproduktionen, konstaterar Savola om bland annat anläggningarna i Etseri och Haapajärvi.

Kriget i Ukraina tömmer Europas ammunitionslager - Natochefen uppmanar till produktionsökning

Natos försvarsministrar diskuterar frågan på möte i Bryssel.