Svenska polismästaren såg våldsvågen komma för över 10 år sedan – nu ger hon råd till Finland om gängen

Carin Götblad är polismästaren som såg gängvåldet komma redan år 2010. Hon menar att myndigheter måste ingripa redan i förskoleålder mot barn i riskgrupp.

Inför varje nyår drar Sverige efter andan. Statistiken över skjutningar och sprängningar nollas och det finns en förhoppning om att det nya året inte ska bli lika dåligt som det förra.

I år gick det inte många dagar innan förhoppningarna grusades.

Fyra dagar in på det nya året fick 2023 sitt första skjutvapenoffer. Det var en man i 25-årsåldern som dog i en skottlossning vid en pendeltågsstation söder om Stockholm.

Och skjutningarna och sprängningarna fortsatte hela månaden. Allt som allt dog tre personer och fyra skadades i de 35 skjutningar som polisen registrerade i januari. Utöver det bokförde polisen 16 sprängdåd i landet.

Förra året sköts över 60 personer ihjäl i Sverige, ett dystert rekordantal. Om januari är vägvisande ser våldet inte ut att ha bedarrat.

De flesta av skjutningarna och sprängdåden har skett i Stockholmsregionen. Enligt polisen handlar det om två gäng som strider om narkotikamarknaden i Sundsvall. De båda gängledarna är utomlands, och det är deras släktingar och vänner som verkar vara måltavlor.

Polisen varnar nu också för att både förövare och offer blir yngre. Den 28 januari sköts en 15-åring ihjäl i Stockholm. Den misstänkta gärningsmannen, eller gärningspojken, är också 15 år gammal.

Hur kunde det bli så här?

Redan 2010 varnade polismästare Carin Götblad, som i dag arbetar på Nationella operativa avdelningen, för att tusentals ungdomar kan dras in i kriminalitet. Nu vill hon se en ny svensk folkrörelse.

– Vi har en historia av starka folkrörelser i Sverige och nu behöver vi en folkrörelse mot brottslighet.

2010 var Götblad länspolismästare i Stockholm och gjorde en utredning för regeringens räkning om vad man kan göra för att motverka den organiserade brottsligheten. Då såg hon att det finns ungefär 5000 ungdomar som utgör en tänkbar rekryteringsbas för kriminella grupperingar.

– Vi såg då att det fanns grupper av pojkar i socioekonomiskt utsatta områden som inte hade någon sysselsättning och inte hade klarat skolan, säger Götblad och fortsätter:

– Jag hade varit i USA mycket och såg att just i det här läget måste man sätta in insatser för annars är risken stor att de dras in i gäng och får en kriminell livsstil, säger Götblad.

Unga pojkar med automatvapen

Den utveckling som hon befarade har nu fallit in. Enligt en polisutredning från 2021 finns det över 8000 gängkriminella i Sverige och över tusen av dem är under 18 år.

– Jag kom med en rad förslag som fortfarande är aktuella. Man borde ha gjort riktade insatser mot riskgruppen, säger Götblad.

Götblads förslag handlade bland annat om yrkesträning och bra fritidsverksamhet för unga i riskgruppen samt bättre samverkan mellan polis, socialtjänst och skola. Man borde mer specifikt ha riktat åtgärderna mot unga pojkar, menar hon.

– Vi inom polisen ser hur kriminaliteten går ner i åldrarna, vi griper 13–14-åringar med automatvapen. Det här är inte vilka tonåringar som helst, de har en lång kedja av saker som hänt som vi inte tagit tag i med tillräcklig kraft i samhället, säger Götblad.

Insatser från förskoleålder

Hon menar att de unga kriminellas attityder och värderingar grundlagts redan före tonåren. Därför efterlyser Carin Götblad tidigare insatser från socialtjänsten.

– Om man fått sin kriminella identitet som 13-åring så är det svårt att göra något. Det visar socialtjänstens insatser, det ger dålig effekt, säger Götblad och fortsätter:

– Vi vet vilka familjer som är riskfamiljer och då måste man in tidigt, redan i förskolan.

Flera av de unga kriminella, som i debatten ibland kallas för ”barnsoldater”, kommer från familjer där föräldrarna inte har något arbete, eller från stora familjer med flera syskon eller från familjer där föräldrarna inte är integrerade i samhället, säger Götblad.

– Då kan de inte hjälpa sina barn och är barnen ute utan tillsyn så fångas de lätt upp av äldre kriminella. De lockas att göra tjänster för lite belöning och ganska snabbt tvingas de göra saker, säger hon.

Borde man öka socialtjänstens rättigheter att ingripa?

– Ja, vi behöver mycket skarpare åtgärder inom både polis och socialtjänst. Socialtjänsten behöver få mer muskler. I dag är nästan alla erbjudanden frivilliga.

Samhället måste säga ifrån

Götblad lyfter upp att flera av familjerna i riskgruppen är rädda för socialtjänsten. Det sprids bland annat lögner om att socialtjänsten kidnappar barn på sociala medier.

– Socialtjänsten måste komma in mycket tidigare så de kan erbjuda föräldrarna stöd och hjälp. Då handlar det inte om att omhänderta barnen och då blir inte föräldrarna så rädda för att ta emot hjälp. För i dag är alla rädda att barnen ska omhändertas, och då säger man nej.

Men det handlar inte bara om socialtjänsten, eller bara om föräldrarna, eller bara om polisen. Det handlar om att hela samhället måste bli bättre på att sänka sin toleransnivå, säger Götblad.

– Alla vuxna behöver säga ifrån mycket tydligare mot oacceptabla beteenden hos barn och unga. Vi väntar alldeles för länge och alla vet att stämma i bäcken är det som man måste göra då man uppfostrar barn.

Vad ska Finland göra?

I Sverige jämför man sina skjutvåldssiffror med övriga Norden. I Sverige dog 63 personer i skottlossningar 2022, i Danmark och Norge fyra och i Finland sköts två personer ihjäl.

Ändå bubblar gängvåldsdiskussionen i Finland och den finländska polisen följer noggrant med åtgärderna i Sverige.

Carin Götblad säger att det är av största vikt att man i Finland ingriper kraftigt och direkt mot gängen.

– Sätt in insatser direkt, splittra gruppen, in med insatser tidigt i de familjer som de kommer ifrån och markera att man inte accepterar parallella system eller gäng. Det är jätteviktigt.

Hon menar att man i Sverige varit för naiva. Man har trott att gängvåldet varit isolerade händelser, och nu står man i en situation där polisen i Stockholm tvingas kalla in extra hjälp från andra håll i landet för att stävja situationen.

– Vi måste jobba mycket mer med dialog. Alla myndigheter måste finnas i lokalsamhället så att vi bygger ett förtroende, säger Götblad och fortsätter:

– Vi får inte kriminella som mördar dömda i tillräckligt stor utsträckning för ingen vittnar. Vi måste finnas där, bygga förtroende så människor vågar berätta. Det personliga mötet mellan människor och myndigheter är så viktigt.