Finlands Naturpanel: Vi kan inte rädda naturens mångfald om vi inte förändrar våra värderingar – pengar är inte allt

Hur olika vi ser på naturen förstår vi redan av begreppet skog. Dit räknas allt från orörda områden med träd som är hundratals år gamla till kalhyggen, så länge planen är att nya träd ska växa där.

Där den ena ser ett fungerande ekosystem ser den andra kommande ekonomiska möjligheter.

Om vi ska kunna ändra riktningen på den pågående biodiversitetskrisen, behöver vi ändra våra värderingar. Människor uppfattar naturen på många olika sätt, men när det är dags att fatta beslut är det ekonomiska värderingar som vinner.

Synen på natur varierar globalt

FN:s forskarpanel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, IPBES, har kartlagt olika sätt att värdera och förhålla sig till naturen. Deras rapport ligger som grund för Finlands Naturpanels version av hur attityder och värderingar borde ändras i Finland.

När Janne Kotiaho, ordförande för Finlands Naturpanel, ska beskriva det värdefullaste som finns, nämligen, liv tar han till bilden av livets träd där människan är en droppe bland miljoner andra, på en av grenarna.

– Men istället för att uppskatta annat liv står vi varje morgon och skakar trädet så att dropparna flyger omkring, säger han.

Skador på naturen borde bokföras

Enligt Kotiaho borde vi då utnyttja vår nuvarande världsbild så att vi tar hänsyn till biodiversiteten av ekonomiska orsaker, ser naturen som kapital. Det betyder att alla organisationer, även företag, borde hålla sig med en klimat- och naturskadebokföring jämsides med den ekonomiska bokföringen.

Förändring är på gång. Över 400 storföretag och finansieringsinstitutioner kräver i Make it Mandatory-kampanjen att beslutsfattarna skulle göra det obligatoriskt för företag att räkna ut och rapportera sitt avtryck på naturen. Från Finland är till exempel S-gruppen, Valio, Stora Enso och Lassila & Tikanoja med.

Vad är biodiversiteten egentligen värd? Experter vill beskatta skadlig inverkan på miljön

Den finska versionen av Dasgupta-rapporten har publicerats.

Förorenaren ska betala

Det skulle också kräva en ”förorenaren betalar”-mekanism med vilken man jämför de här båda bokföringarna så att det som återstår när skadorna på klimat och natur är borträknade är det verkliga resultatet.

När markägaren betraktar den potentiella nyttan av sin mark, ska hen då, enligt det här synsättet, också fundera på de ersättningar som ska betalas ifall biodiversiteten lider. Även om äganderätten är stark i Finland så kan man inte hävda att man äger ett ekosystem.

– Man kan äga träden, men inte ekosystem eftersom de består av organismer, liv, som rör sig från plats till plats. Därför har ingen människa den moraliska rätten att förstöra dem, konstaterar Kotiaho.

Finländare konsumerar mycket natur

I jämförelse med andra länder är Finland ett stort land med lite invånare och det kan se ut som om vi bor i en idyll, men det stämmer inte. Finland är ett av de länder som orsakar mest skada på naturen räknat per capita. Det återstår mycket jobb när det gäller att förändra vår konsumtion.

En del av problemet är att vi har svårt att överblicka varifrån de produkter vi använder kommer och lika svårt att veta vart de tar vägen efter att vi gjort oss av med dem. De tas från naturen och i många fall hamnar de i naturen.

Naturen behöver lagens skydd

Därför kräver Finlands naturpanel också att beslutsfattarna stiftar en naturlag som skulle motsvara vår klimatlag. Det skulle stärka den offentliga förvaltningens målsättningar att minska skador på naturen.

Men för att vi ska kunna identifiera olika konkurrerande värderingar borde också medborgarsamhället, samarbetspartners, lokala samfund, samer, barn och unga fås att delta i beslutsprocesserna. Diskussionen måste vara bred för få fram de olika sätten att se på natur.

– Om vi ska stoppa naturförlusten behöver alla delar i samhället delta och ha en gemensam bild av situationen, som är baserad på forskning. För det behövs miljöutbildning och -fostran på olika utbildningsnivåer, säger Kotiaho.