Vätgasen blir halmstrået då fossila bränslen ska bort – expert: ”Hypen är ganska sjuk”

EU planerar att satsa 430 miljarder euro på vätgasinvesteringar. Den valda vägen är svår att gå, men alternativen är också få.

Vätgasen lyfts nu fram som en mirakelmedicin för klimatet. EU går så långt som att säga att vätgasen faktiskt är den pusselbit som vi hittills har saknat för att kunna bli av med fossila bränslen som idag förstör vår planet.

Det otroliga är att vätgas kan tillverkas av något så enkelt som rent vatten. Vätgas framställs genom att spjälka upp rent vatten i syre och väte med hjälp av elektricitet. När den här vätgasen används som bränsle blir det heller inga avgaser – utan utsläppen består av just bara vatten.

EU tror så hårt på vätgasen att man väljer att satsa upp till 430 miljarder euro på vätgasinvesteringar under de kommande åren. Frågan är om det är klokt att genom politiska beslut satsa så här kraftigt på en teknik som hittills har varit i bruk i liten skala eller i laboratoriemiljö?

I Slaget efter tolv på torsdag diskuterades den löftesrika vätgasen och där deltog professorn i värmeteknik vid Åbo Akademi Henrik Saxén, Berndt Schalin som är VD för ett företag i vätgasbranschen som heter Flexens, och Torsten Fagerholm som är ledarskribent vid Hufvudstadsbladet.

Fossilfri vätgas ska rädda planeten – pågår en revolution eller upptakten till en gruvlig besvikelse?

38:43

”Vindkraften kickades också igång med stöd från samhället”

Berndt Schalin ser att vätgasen är en av de pusselbitar som behövs för att skapa ett fossilfritt samhälle, men den är ingen patentlösning som kan lösa alla problem, menar han.

Om det är rätt eller fel att EU-byråkraterna har valt just vätgasen som den lösning som ska rädda planeten kan man diskutera, säger Schalin. I slutändan är det ju frågan om att använda skattebetalarnas pengar.

Schalin påminner om att också vindkraften subventionerades kraftigt med skattemedel för 20 år sedan för att helt enkelt ”kicka igång” marknaden.

– Numera produceras vindkraft på marknadsmässiga villkor, och man hoppas väl på samma utveckling för vätgasen, säger Schalin.

Vätgasen tampas med många problem – några tekniska genombrott har inte skett

Vätgasen verkar alltså vara en lovande pusselbit i kampen mot klimatförändringen men tampas dessvärre med många olösta problem.

Vätgasen är bland annat mycket svår att lagra. Vätgasmolekylen är så liten och lätt att den faktiskt tränger igenom alla kända material och därför sker det alltid läckage då vätgas lagras. Att transportera vätgas långa sträckor är därför svårt och inte alltid så klokt.

Triggern till att vätgasen lyfts fram så starkt nu är definitivt inte något tekniskt genombrott utan istället tvånget att bli av med fossila bränslen och fossila råvaror inom industrin.

Berndt Schalin

Vätgasen kräver också stora lagringsutrymmen. Berndt Schalin illustrerar kravet på utrymme med att den åländska skärgårdsstrafiken idag använder en tankbil brännolja per dygn som bränsle. Skulle förbindelsebåtarna istället gå på komprimerad vätgas skulle det krävas 30 tankbilar.

Vätgasen kräver också stora mängder elektricitet då vatten spjälks till syre och väte. Om vätgasen dessutom ska omvandlas tillbaka till elektricitet är verkningsgraden låg. Det betyder att det uppstår en hel del svinn på vägen.

Alla dessa problemen finns kvar och den nu pågående vätgasvurmen beror inte på att det skulle ha skett något viktigt tekniskt genombrott som skulle göra vätgasen till ett realistiskt alternativ till fossila bränslen, konstaterar Henrik Saxén.

– Snarare handlar det om att vi vet att vi måste lämna de fossila råvarorna. Men vätgasen är dyr och inte särskilt energieffektiv, säger Saxén som får medhåll av Schalin.

– Triggern till att vätgasen lyfts fram så starkt nu är definitivt inte något tekniskt genombrott utan istället tvånget att bli av med fossila bränslen och fossila råvaror inom industrin. Det andra är att den förnybara elen har blivit förmånligare. Sol- och vindkraft har sjunkit i pris dramatiskt. Att vätgasen är energi-ineffektiv har blivit ett mindre problem på sistone, säger Schalin.

Vindkraft och vätgas – som hönan och ägget

Så som Berndt Schalin ser det handlar vätgas-boomen om ett sätt att ta tillvara den vindkraftspotential som finns i Finland.

– Det är en hönan och ägget-läge. Stora vätgasprojekt möjliggör stora vindkraftssatsningar.

Schalin berättar att statens elnätverksbolag Fingrid har tagit emot ansökningar om framtida vindkraftsprojekt som motsvarar 230 GW.

– Det är ungefär hundrafalt den mängd vindkraft som hittills har byggts i Finland. Det är omöjligt för elnätet att ta emot sådana mängder el under de närmaste 10-15 åren. Då blir det attraktivt att använda elen till vätgas istället, konstaterar Schalin.

Inga vätgasbilar på vägarna

Både Berndt Schalin och Henrik Saxén ser att vätgasen kommer bäst till nytta inom industrin. Schalins företag Flexens satsar därför på grön ammoniak som används för att producera konstgödsel och som dessutom kan användas som ett framtida fartygsbränsle.

Saxén berättar att vätgasen är viktig framför allt inom stålindustrin där fossilt material idag används i framställningsprocessen, men inte som ett bränsle. Saxén förklarar att järnmalm består av järn som sitter ihop med syre. För att få rent järn så avlägsnas syret och det görs idag med hjälp av kol. Nu försöker man utveckla processerna så att vätgasen gör samma jobb som kolet.

– Vätgasen är det mest gångbara om man vill bli av med kolet som idag används för att framställa stål. Det finns så få alternativ, säger Saxén.

Men till det krävs enorma mängder förnybar elektricitet.

Varken Schalin eller Saxén tror däremot att vi kommer att få se några vätgasbilar på våra gator och landsvägar.

”Vätgas-satsningen liknar planekonomi”

Torsten Fagerholm menar att politiska beslut att satsa på just väte liknar planekonomi.

– Goda avsikter brukar vara vägen till fördärvet. Det här är väldigt riskabelt, att man startar en artificiell guldrush. Det är ju sällan så man skapar äkta genombrott, snarare är det kapitalförstöring och felinvesteringar, menar Fagerholm.

Är det realistiskt att Finland ska stå i framkant i en bransch som är helt ny för oss?

– Vi ska ju också vinna Eurovisionen varje år, men sen placerar vi oss på 23:e plats. Det är bra att ha visioner, men det kan vara lite svårt att förstå realiteterna och teknologin är lite svår att förstå också, säger Saxén.