WHO: Hälsovården i det krigshärjade Ukraina behöver mera pengar – miljoner ukrainare lider av psykisk ohälsa
Hälsovården har fått allt allvarligare problem i takt med de ryska attackerna mot Ukraina.
Världshälsoorganisationen WHO vädjade på fredagen om mera pengar för hälsosektorn i Ukraina.
WHO:s regionchef för Europa, Hans Kluge, säger att landet nu behöver pengar för att säkerställa sjukvård, rehabilitering och mentalvård.
Kluge, som höll presskonferens i den ukrainska staden Zhytomyr, sa att det handlar om att försöka nå 13,6 miljoner människor.
– Vår vädjan för 2023 är 240 miljoner dollar – 160 miljoner för Ukraina och 80 miljoner för flyktingmottagande länder.
Kluge beskrev ändå det ukrainska hälsovårdssystemet som ”anmärkningsvärt motståndskraftigt” trots att man nästan 780 ryska attacker har riktats mot just den sektorn.
Enligt en utredning som WHO gjort kämpar 10 procent av ukrainarna för att få tillgång till mediciner. Många apotek har skadats eller förstörts helt i attacker och leveranserna fungerar inte.
En tredjedel av de tillfrågade uppgav att de inte längre har råd med den medicin de behöver.
Ukraina behöver också hjälpmedel, till exempel rullstolar för dem som ådragit sig allvarliga skador.
Kluge sa också att närmare 10 miljoner människor i Ukraina beräknas lida av någon form av psykisk ohälsa.
Den mentala hälsan under press
Det dagliga livet fortsätter i Ukraina under svåra förhållanden.
Snart ett år av fullskaligt krig har orsakat en massiv ökning av psykisk skada och nöd. I hela landet rapporterar vårdpersonal att den vanligaste begäran handlar om att få hjälp med att hantera sömnlöshet, ångest, sorg och psykisk smärta.
Nöd och smärta balanseras mot kämparanda och anpassningsförmåga som banar väg för återhämtning. Mitt i kaoset använder människor olika sätt att hantera den stress och ångest som de går igenom.
Nya utmaningar dyker upp, familjemedlemmar och vänner måste stödjas och alla försöker helt enkelt överleva. Att ha en säker plats att bo på och att få de mest grundläggande behoven tillgodosedda är grunden för anpassning till en ny verklighet. Ukrainarna har utvecklat unika strategier för att klara sig och upprätthålla sin motståndskraft.
Ukrainas första dam, Olena Zelenska, har i sitt arbete lyft fram den mentala stress som ukrainare upplever.
Hon har talat bland annat om invånare i Charkiv – som bodde under jorden i tunnelbanan i tre månader medan staden besköts – och som inte psykiskt kunde förmå sig att resa sig upp, lämna härbärget och återvända till sina hem.
WHO arbetar för att stärka de psykosociala stödtjänsterna
Ukrainarna har nu i ett år levat under trycket av ett obevekligt krig.
Världshälsoorganisationen WHO påpekar att kriget naturligtvis lagt ytterligare press på ett redan ansträngt mentalvårdssystem. Ett viktigt arbete pågår dock redan för att stärka nödberedskapssystemet och sjukvården, och WHO arbetar för att stärka de psykosociala stödtjänsterna.
Enligt WHO:s globala uppskattningar beräknas 22 procent av de som bor i områden som drabbats av krig och konflikt under de senaste tio åren uppvisa allt från mild depression eller ångest till psykos. Det handlar om depression, ångest, posttraumatiskt stressyndrom, bipolär sjukdom eller schizofreni. När dessa uppskattningar tillämpas på Ukraina, räknar WHO med att det gäller cirka 9,6 miljoner människor.
Utöver det räknar man med att ungefärnio procent av krigs- och konfliktdrabbade lever med måttliga eller svåra psykiska problem.
Precis som våra kroppar behöver vård och näring, så behöver våra sinnen också. Det pågående kriget sätter en enorm belastning på alla ukrainares mentala hälsa och välbefinnande, och det är viktigt att vi tar itu med detta nu
Dr.Hans Henri P. Kluge, WHO:s regionchef i Europa
Källor: Reuters, WHO