Utskott vill tillåta slakt ”på religiösa grunder” även i fortsättningen
I den nya lagen om djurvälfärd ville regeringen att alla djur bedövas före slakt. Men det stötte på patrull i utskotten.
Enligt regeringens proposition till ny djurskyddslag, lagen om djurvälfärd, ska djur som slaktas alltid bedövas innan blodtappningen sker. Den nuvarande lagen tillåter att man på religiösa grunder inleder blodavtappningen samtidigt som djuret bedövas.
Motiveringen till förändringen i regeringens proposition lyder: ”Dagens vetenskapliga forskningsrön stödjer klart bedövning före blodavtappningen, för att man på bästa möjliga sätt ska kunna undvika att djuret upplever smärta och lidande i samband med slakten.”
På torsdagen blev det klart att grundlagsutskottet anser att det även i fortsättningen måste vara tillåtet att utöva slakt på religiösa grunder, bland annat halalslakt. Grundlagsutskottet anser att skrivelserna i lagförslaget därför måste ändras.
Jord- och skogsbruksutskottet kom med sitt betänkande på fredagen. Utskottet är på samma linje som grundlagsutskottet och föreslår att man kompletterar lagförslaget med motsvarande religiösa undantag som finns i den nuvarande djurskyddslagen, alltså att man kan bedöva ett djur samtidigt som blodavtappningen inleds.
Utskottets ordförande Anne Kalmari (C) berättar att många aktörer har engagerat sig i frågan.
– Det finns även utrikespolitiska dimensioner i det här, säger Kalmari.
Att Turkiet skulle ha utövat direkt påtryckning förnekas, men representanter för USA, Tyskland, Belgien och Israel ska ha varit i kontakt i frågan.
Olika åsikter om rituell slakt
Enligt jord- och skogsbruksutskottets betänkande ska slakten alltid ske i ett slakteri i närvaro av en veterinär. Dessutom vill utskottet att man gör det klart att man inte får utföra andra ingrepp på djuret medan det är vid liv.
Trots att utskottet enhälligt ställde sig bakom betänkandet, fanns det olika åsikter om halal- och kosherslakt.
Sannfinländarnas ledamot Kike Elomaa hade lämnat in fem utlåtanden där hon bland annat kräver att importerat halal-kött ska få märkningar som signaler om det. Hon ansåg också att djurens välfärd ska prioriteras framom religionsfriheten.
Också De Grönas Jenni Pitko säger att hon är mycket besviken över att det hon kallar rituell slakt godkänns.
– I religionens namn ska det inte vara tillåtet att åsamka djuren så mycket lidande i Finland, säger Pitko.
Vänsterförbundet önskar att en revision av den nya lagen därför ingår redan i nästa regeringsprogram.
SFP:s Anders Norrback hoppas att den ökade övervakningen som är en del av lagen fokuserar på de stora riskerna och inte på alla nya detaljer.
– Det är viktigt att vi följer upp hur det här påverkar jordbrukets lönsamhet. I Sverige påverkades importen mycket när djurskyddslagen skärptes på motsvarande sätt, säger Norrback.
Bland annat Peter Östman (KD) poängterar att man måste måna om jordbrukarnas hälsa så att de orkar sköta sin verksamhet inklusive djuren.
Lagen om djurvälfärd
Finlands nuvarande djurskyddslag trädde i kraft 1996. Lagen om djurvälfärd ska ersätta den.
Beredningen av den nya lagen om djurvälfärd inleddes 2010 och ett lagförslag gavs till riksdagen 2018. I samband med att Sipiläs (C) regering föll 2019, förföll också lagbehandlingen.
Under Sanna Marins (SDP) regering återupptogs lagberedningen. Jord- och skogsbruksministeriet, där lagen beretts, fick in hela 476 utlåtanden kring lagförslaget.
Syftet med den nya lagen är att främja djurs välbefinnande och att göra övervakningen av djurs välbefinnande mer effektiv.
Lagen innehåller bland annat metoder för att motverka valpfabriksverksamhet. Kirurgisk kastrering av grisar ska frångås under en övergångsperiod.
Efter att lagen träder i kraft ska det inte vara tillåtet att bygga nya båsladugårdar eller grisningshäckar där suggan inte kan röra sig. Att långvarigt hålla suggor i insemineringshäckar förbjuds med en övergångstid på tolv år.
Nytt i lagförslaget är att också att tidelag, alltså sexuellt umgänge mellan människa och djur, ska förbjudas.