Kommunerna skapar kanal för visselblåsare – men det är fortfarande oklart hur utomstående ska slå larm
Alla kommuner måste upprätta kanaler där man kan anmäla problem eller oegentligheter innan april. Arbetet är ännu halvfärdigt bland annat i Vanda. I Helsingfors och Esbo är kanalerna tillgängliga endast på städernas intranät.
Helsingfors har redan fått in dryga 40 anmälningar sedan visselblåsarkanalen inrättades i början av oktober, det berättar ledande ombudsman Päivi Kuusijärvi.
Enligt visselblåsarlagen ska personer som larmar om skadliga och illegala aktiviteter på arbetsplatsen skyddas. Aktiviteterna kan exempelvis handla om korruption, bedrägeri, överträdelser av hälsostandarder eller miljöskador.
Men enligt Kuusijärvi kan alla typer av problem anmälas via stadens kanal.
– Våra anställda ska inte behöva veta exakt vad som omfattas av visselblåsarlagen. Det är bättre att allt anmäls.
Typen av anmälningar som gjorts vill hon inte gå in på med hänvisning till sekretess.
– Med tanke på den bredd av tjänster kommunen ansvarar för rör det sig om en mängd olika anmälningar, konstaterar Kuusijärvi.
Endast några anmälningar har varit ogrundade, säger hon. Resten utreds och om det rör sig om en misstanke om brott kommer det att göras en polisanmälan.
Det har snarare handlat om arbetsledning, arbetsgemenskap och anställningar. Endast några fall har varit kopplade till visselblåsarlagen. De ärendena har gällt offentlig upphandling och reseregler
Johanna Kattelus, Esbo stad
Enligt den nya lagen ska den rapporterande personens identitet skyddas och hen ska inte utsättas för repressalier.
Men även om visselblåsarskyddet endast gäller för specifika överträdelser så kan anställda inom Helsingfors stad känna sig trygga med att larma om andra problem.
– Av etiska skäl straffar vi inte en anställd som rapporterar om problem, säger Kuusijärvi.
Hon bedömer att det kommer att göras 200–300 anmälningar årligen.
Visselblåsarlagen i korthet
Visselblåsarlagen trädde i kraft vid årsskiftet och bygger på EU:s visselblåsardirektiv.
Lagens syfte är att personer kopplade till en organisation ska kunna slå larm om missförhållanden utan att straffas.
Överträdelser inom exempelvis miljöskydd, offentlig upphandling och konsumentskydd kan rapporteras.
Inte bara anställda kan slå larm. Bland annat aktieägare, praktikanter och tidigare anställda skyddas av lagen.
Rapportering ska i första hand ske via den interna rapporteringskanalen. Undantagsvis kan larm slås direkt till berörd myndighet, via en extern centraliserad kanal eller till media.
Organisationer med minst 50 anställda ska införa en intern rapporteringskanal. Inom offentlig sektor ska det ske senast den 1 april 2023 och inom privat sektor senast den 17 december 2023.
Kanalen ska vara säker – den rapporterande personens identitet ska skyddas.
Esbo har haft en etisk kanal sedan 2022
Esbo har fått in 10–12 anmälningar via sin visselblåsarkanal. Många frågor handlar om personalpolitik och trivsel, berättar utvecklingschef för koncernstyrning Johanna Kattelus.
– Det har snarare handlat om arbetsledning, arbetsgemenskap och anställningar. Endast några fall har varit kopplade till visselblåsarlagen. De ärendena har gällt offentlig upphandling och reseregler, säger Kattelus.
Inget av fallen ledde till polisutredning. Då staden följde upp anmälningarna bedömde de att allt gått rätt till.
Esbo stad har haft en intern rapporteringskanal i bruk sedan årsskiftet 2021–2022.
Kanalen upprättades redan innan den nya lagen trädde i kraft. Syftet var att få in anmälningar om saker som strider mot Esbos etiska principer. Samma kanal används nu för att samla in överträdelser som faller under visselblåsarlagen.
Grankulla, Kyrsklätt och Vanda saknar kanaler
Grankulla, Kyrkslätt och Vanda har ännu inga visselblåsarkanaler.
Grankullas kanal blir klar inom deadline, lovar förvaltnings- och kommunikationsplanerare Lilian Andergård-Stenstrand. Samma gäller för Kyrkslätt, enligt arbetarskyddschef Sonja Kotakallio.
Enligt lagen ska kanalerna upprättas senast den 1 april.
I Vanda förväntas kanalen bli klar redan i början av mars, enligt revisionsdirektör Pentti Asumus.
– Anmälningar som rör missförhållanden utanför visselblåsarlagens ramar är också välkomna.
Hur ska personer som inte har tillgång till intranätet rapportera?
Även personer utanför organisationen ska kunna rapportera missförhållanden. Visselblåsarlagen omfattar även underleverantörer, före detta anställda, praktikanter och vissa andra personer med kopplingar till organisationen.
Kommunerna är skyldiga att informera om hur man slår larm och det ska vara möjligt göra det även utan tillgång till intranätet.
Helsingfors och Esbos kanaler finns nu endast på deras intranät.
Inom Esbo diskuteras eventuella lösningar, enligt Kattelus. I dagsläget kan länken till kanalen delas externt.
Kuusijärvi på Helsingfors stad säger att utomstående kan kontakta stadens rättstjänst eller den interna revisionen via mejl eller telefon.
I Vanda kan vem som helst rapportera missförhållanden. Kanalen kommer att vara tillgänglig för alla via stadens hemsida, säger Asumus.
I Kyrkslätt måste utomstående vända sig till Justitiekanslersämbetets rapporteringskanal, säger Kotakallio.
Lagen ger utrymme för rapportering till en nationell myndighetskanal om det inte går att slå larm inom organisationen. Rapporteringen ska ändå i första hand ske internt.
I Grankulla kommer kanalen tills vidare endast vara tillgänglig för anställda enligt Andersgård-Stenstrand. Hon specificerar inte hur personer med koppling till staden som saknar tillgång till intranätet ska slå larm.