Eldskensmålaren och humoristen Alexander Lauréus var en av de första finska konstnärerna

Sinebrychoffs konstmuseum visar en stor utställning av Alexander Lauréus som gjorde en framgångsrik men kort karriär i början av 1800-talet. Lauréus dog i Rom bara 40 år gammal för exakt 200 år sedan.

Alexander Lauréus föddes i Åbo 1783 och åkte som 19-åring till Stockholm för att studera konst vid Kungliga Konstakademien.

Lauréus var en målare under romantiken och specialiserade sig på så kallade genremålningar, det vill säga målningar som föreställer scener från det alldagliga live.

– Han var en väldigt flitig utställare och målare, och han var framgångsrik, säger Lotta Nylund, filosofie magister och kurator för utställningen.

Från Stockholm reste Lauréus vidare, till Paris och sist till Rom, där hans karriär som konstnär nådde sin kulmen.

– Han besökte Finland endast år 1806, och blev egentligen en svensk konstnär, även om han brukar betraktas som en av de första finska konstnärerna, säger Nylund.

– Jag skulle säga finsk-svensk.

Eldsken och humor

I utställningen Alexander Lauréus – Mot Rom ingår kring 70 oljemålningar och teckningar av Lauréus.

Kännetecknande för hans verk är bland annat hans intresse för så kallat eldsken – det vill säga ljuset från stearinljus, eldfacklor eller månsken – och humor.

Humorn syns bland annat i Kalaset hos pastorns (1815) där han låtit sig inspireras av författaren Anna Maria Lenngrens satiriska dikt Grevinnans besök.

– Vi kan se grevinnan, dottern och hunden, och prästfamiljen. Så har Lauréus skapat en dansscen som inte finns i dikten, där prästen krockar med pigan som bär in den fina servisen. När kopparna går i kras märker förstås prästen inget utan dansar vidare i sin peruk med ungdomen, säger Nylund.

Mästare på underhållning

Lotta Nylund har forskat i Lauréus liv och verk sedan 2016 och planerar disputera till doktor i ämnet ännu i vår. Ämnet valde hon bland annat eftersom det gått flera decennier sedan någon forskade i Lauréus, eller visade hans verk.

Det Nylund lyfter fram är konstnärens fingertoppskänsla för just underhållning. Det skedde under en period då konstnärer inte längre målade på beställning av mecenater och annan elit i samma utsträckning som tidigare.

– Istället fanns det en öppen marknad. Det gällde helt enkelt att måla mycket och få sina målningar sålda åt privatpersoner, säger Nylund.

Lauréus utgick ofta från populära och kända texter, till exempel av Carl Michael Bellman eller just Lenngren. Han utgick från teater eller grafikblad och målade bilder som publiken kunde känna igen och låta sig underhållas av.

Det pittoreska och landsbygdsidyllen intresserade Lauréus när han arbetade mot slutet av sin karriär i Paris och Rom. I en målning med motiv från en italiensk vingård ter sig livet lätt och glädjefyllt.

Har målare som Lauréus fallit i skuggan av de stora finländska guldåldersmålarna?

– Kanske har hela perioden, tidigt 1800-tal, hamnat i skuggan av det därpå följande sekelskiftet. Men nu kan man se ett nytt intresse för romantiken som beror på att vår tid påminner om romantiken, det vill säga tiden efter franska revolutionen.

– Den har kallats för en övergångsperiod då mycket sker. Det har antagligen varit en tumultartad och till och med lite skrämmande tid, säger Nylund.