“En stor oljeolycka på Finska viken kan påverka hela finska samhället” – räddningsdirektören i Östnyland vill inte att beredskapen försämras
En oljeolycka till havs kan i värsta fall påverka mycket mer än bara natur och miljö. Men frågan är vem som i framtiden bekostar utrustning och utbildning för oljebekämpning i Östnyland och på andra håll i landet.
– Tyvärr kan ingen komma och säga att vi är bra förberedda på en stor oljeolycka. Jag tror ingen någonstans kan säga det, konstaterar räddningsdirektör Peter Johansson.
När Johanssons kollegor på räddningsverket i östra Nyland rycker ut på en oljeolycka är olycksplatsen oftast ett vägavsnitt. Det kan vara fråga om en krockad bil som börjat läcka olja och mängderna olja som samlas upp är liten.
Att räddningsverket rycker ut för att samla upp större mängder olja i havet händer som tur är ganska sällan. Men risken för en storolycka utanför den östnyländska kusten, eller någon annanstans i Finska viken eller Östersjön, har ökat.
En orsak är att Ryssland har köpt uppskattningsvis över 100 gamla oljetankrar, i ett försök att komma undan de europeiska sanktionerna.
' /%3E%3C/svg%3E)
Äldre oljetankrar rör sig på Östersjön – risken för oljeolyckor ökar
Ryssland kan förorsaka miljökatastrof i Finska viken.
Det kan vara frågan om fartyg som inte är gjorda för vinterförhållanden.
– Skulle vi ha en riktigt häftig isvinter så delar jag den här oron för en oljeolycka. Dels kan fartygen vara i dåligt skick och besättningen kan vara sådan att den aldrig har navigerat i isförhållanden, säger Peter Johansson.
Kan påverka Finlands ekonomi
Den här veckan har den nationella riskbedömningen och den nationella strategin för bekämpning av miljöskador publicerats. I båda påtalar man de sämre fartygen i Rysslandstrafiken men också möjligheten till olyckor gjorda med flit, säger Johansson.
När många tänker på oljeolyckor i havsområden så tänker man på skador på djur och natur. Men beroende på hur utbred olyckan är och exakt var den sker så kan den i värsta fall bli väldigt besvärlig för Finland som helhet.
Den kan ha stor inverkan på ekonomin och försörjningsberedskapen eftersom Finland är väldigt beroende av sina hamnar.
– Tyvärr får jag ibland uppfattningen att man inte inser hur viktigt det är att den finska oljeskyddsberedskapen inte blir sämre, konstaterar Peter Johansson.
Oklart hur beredskapen ska bekostas
På grund av oljeraffinaderiet i Sköldvik i Borgå har kunskapen om oljebekämpning länge setts som viktig i Östnyland. Peter Johansson upplever att beredskapen är så bra som den kan vara i regionen. Det finns utrustning och manskapet har utbildning och övar regelbundet. Dessutom är samarbetet myndigheter emellan i Finland bra.
Men Johansson ser inte beredskapen som en självklarhet. Han anser att staten så fort som möjligt borde ta större ansvar för att räddningsverken har förutsättningar att sköta oljebekämpningen.
Tidigare har räddningsverken varit ganska beroende av pengar från statliga oljeskyddsfonden. Fonden har bekostat allt från ny utrustning till oljebekämpningsövningar för de anställda.
Sedan början av året lyder räddningsverken under välfärdsområdena. Det här gör att pengar från oljeskyddsfonden inte längre kan betalas direkt till räddningsverket och nu ska fonden köras ner.
– Investeringar och upprätthållandet av beredskapen har nu landat på välfärdsområdena utan någon som helst kompensation. Det är något som man på nationell nivå borde ta tag i, poängterar Peter Johansson.