Nathalie Blomqvist sololöpte hem FM-guldet – nu överväger hon möjligheten att tävla i EM i mars
Nathalie Blomqvists starka inomhussäsong fortsatte i FM. Hon lämnade alla konkurrenter bakom sig direkt, men medger att ett nytt rekordlopp inte var möjligt.
Inomhus-FM i friidrott blev ingen match för Nathalie Blomqvist. IK Falken-löparen var fullständigt överlägsen på 1500 meter i Helsingfors.
Blomqvist var hela sjutton sekunder snabbare än tvåan Nelli Nordlund.
– Löpningen kändes bra, men det är inte så roligt att springa ensam. Min plan var att springa med jämnhård fart. Tiden var inte den allra bästa, men det är svårt att springa de riktigt bra tiderna utan motstånd, säger Blomqvist.
Klockan stannade på 4.13,45 i dag – knappa tre sekunder långsammare än det färska rekordet.
Lyckat träningsläger
Förra helgen sprang Blomqvist sin bästa tid någonsin inomhus i Nordenkampen i Karlstad. Efter ett fem veckor långt träningsläger i Sydafrika skördar 21-åringen frukter nu.
– Lägret var väldigt bra. Jag kunde träna i bra sällskap och är väldigt nöjd. Då blir det också roligt att tävla. Det känns som att jag har gått framåt mycket och jag ser fram emot sommaren.
– Träning på hög höjd fungerar för mig och det gynnar min löpning. Det är ett bra koncept och jag ska åka till Flagstaff i vår.
Nu är frågan om Blomqvist ritar om sina tävlingsplaner i slutfasen av hallsäsongen. I början av mars avgörs inomhus-EM i Istanbul och just nu ser det ut som att hon får en plats via rankningen till mästerskapet.
– Jag har inte haft EM i tankarna, men jag får fundera lite. Det skulle vara roligt att åka dit och jag tror på vassare tider om jag får tävla mot bra motstånd.
Lehikoinen i tajt guldstrid
En annan löpare som har imponerat i vinter är Viivi Lehikoinen. Lehikoinen, som springer långa häcken normalt, har sprungit snabbt på 400 meter inomhus.
Förra veckan sänkte hon sitt personliga rekord till 52,52 – en tid som närmar sig det finska rekordet på distansen.
I Helsingfors blev det ingen ny rekordtid, men Lehikoinen tog åtminstone FM-guld. Det blev en ordentlig kamp om guldet mot Aino Pulkkinen, men Lehikoinen var två hundradelar snabbare.
– Jag har oftast en bra avslutning. Jag litade på att den skulle räcka till och det gjorde den, säger Lehikoinen.